Gotland si arrende e vuole che lo Stato se ne occupi

**Gotland ger upp – vill att staten tar över vården**

Nu föreslår Gotlands politiker från höger till vänster att staten tar över ansvaret för öns sjukvård – eller betalar vad det kostar extra att bedriva sjukvård på en ö.

– Det här går inte längre, säger Meit Fohlin (S), regionstyrelsens ordförande på Gotland.

Visby lasarett – med milsvid havsutsikt över Östersjön – har både förlossningsklinik, akutmottagning och intensivvård. Något annat vore omöjligt på en ö. Men med tanke på befolkningsunderlaget är det galenskap, berättar Meit Fohlin, regionråd för Socialdemokraterna som leder Gotland tillsammans med Moderaterna.

– Ö-läget kräver att vi måste ha en massa sjukvård som egentligen är helt orimligt att ha med en befolkning på 61 000 invånare.

Varken Socialdemokraterna eller Moderaterna är förtjusta i Kristdemokraternas hjärtefråga, att staten ska få ett större inflytande över sjukvården, berättar hon. Men som en sista utväg föreslår det politiska styret på Gotland just det.

Sedan ett år tillbaka pågår en utredning, initierad av regeringen och sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD), som ska se över hur vården kan bli mer effektiv och jämlik över hela landet genom mer statlig styrning.

– Börja med oss. Gotland skulle kunna bli en pilotregion för statligt styre, säger Meit Fohlin.

Lösningen är ett av tre förslag som regionpolitikerna på Gotland gemensamt fattat beslut om att driva gentemot regeringen. Ett annat alternativ är att Gotland blir en del av en annan region, exempelvis Stockholm.

Politikerna ser också pengar som en lösning: Att staten ersätter Gotland för de extrakostnader som kommer med att bedriva patientsäker sjukvård på en ö. Enligt regionens uträkning kostar Gotlands alltför stora vårdkostym cirka 10 000 kronor mer per invånare och år jämfört med riksgenomsnittet.

En del av problemet är att Sveriges största ö till skillnad från andra delar av landet är både region och kommun i ett. Det betyder att Region Gotland har ett samlat ansvar för sjukvården och kommunala uppdrag som skola och äldreomsorg.

Under många år har sjukvårdens kostnader växt och tagit pengar från öns kommunala verksamheter, berättar Andreas Unger (M), regionstyrelsens vice ordförande. Han beskriver en urholkning som pågått länge. Skolor har stängts, äldreomsorgen effektiviserats. Gotland ligger efter i bostadsbyggande. Simhallen är förfallen och det finns inga pengar till en efterlängtad ishall.

– Självklart vill vi ta ansvar för Gotland. Men vi har inte förutsättningarna. Nu har vi nått en gräns där vi inte ser några andra lösningar och ber om hjälp.

Hotet från Ryssland, Natomedlemskapet och Gotlands läge mitt i Östersjön ökar kraven på öns sjukvård med nya uppdrag att stärka beredskapen för kris och krig. I stället tvingas Gotlands sjukvård att skära ner. I höst finns risk för varsel av vårdpersonal, berättar Meit Fohlin.

Hittills har Gotlands politiker uppvaktat finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civil beredskap, med sitt budskap. I veckan nådde öns rop på hjälp även sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) när hon besökte Visby lasarett.

Hon kallar Gotlands speciella ö-läge och dubbla uppdrag för ett riktigt ”huvudbry” som hon tar med sig till regeringen.

– Vi behöver jobba för att hitta lösningar, först kortsiktigt och sedan på lång sikt för att stötta Gotland, säger Acko Ankarberg Johansson.

Regionernas frågetecken kring högre beredskap i vården, vad som krävs och vem som ska betala, kommer att få svar i höstens försvarspolitiska proposition, berättar hon.

När det gäller statlig styrning av vården vill Acko Ankarberg Johansson invänta den pågående utredningen som ska vara klar under nästa år. Men att staten skulle ta över Gotlands sjukvård ligger inte i linje med Kristdemokraternas önskan om mer statligt inflytande, säger Acko Ankarberg Johansson.

– Vår idé handlar inte om att ta över en hel region utan om mer nationellt ansvar och samordning för att göra vården i Sverige mer jämlik.

Nu hoppas regionrådet Meit Fohlin att regeringen tar Gotlands larm på allvar och bidrar till att hitta en fungerande lösning för Sveriges största ö men minsta region.

Varför ska regeringen hjälpa just Region Gotland?

– Alla regioner har det tufft just nu och vi delar samma problem. Samtidigt är Gotland inte som vilken region som helst. Vi klarar inte längre av vårt dubbla uppdrag, att bedriva sjukvård på en ö utan att urholka vår kommunala välfärd. Det här går inte längre.

Fakta.Gotlands dubbla uppdrag och utmaningar
Gotland har en särskild lösning med både ett kommunalt och ett regionalt uppdrag. Ön har 61 000 invånare, men cirka en miljon besökare per år.

Ö-läget kräver en överdimensionerad vård. Det gör att Gotland har flest vårdplatser per invånare i riket. Tillgängligheten till vård är bra och gotlänningarna har högt förtroende för vården.

Befolkningen är mer vårdkrävande än riksgenomsnittet. Andelen äldre är stor och medborgarna som är 80+ kommer att fördubblas på tio år. Samtidigt ökar den arbetsföra delen av befolkningen med drygt tre procent.

Gotland har fortfarande stort beroende av hyrpersonal och likt andra regioner stor brist på sjuksköterskor i dygnet-runt-vården.

Källa: Region Gotland