DN verkar köra med slumpmässig paywall på innehållet, som varierar från person till person. Vänligen kopiera in artikeln i kommentarerna.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Naturglas on
Storsatsade på vindkraft – kommunen blev skuldfri
Pengarna från vindkraften har bidragit till en rad satsningar i finska Storå. Exempelvis den här samlingsplatsen för barnfamiljer, där även borgmästaren Juha Herrala brukar vara. Här med femårige Peeti. Foto: Erik Simander
RAGUNDA/STORÅ. Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
Storå, Finland.
Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
– Pappa! utbrister femårige Peeti.
Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
Allt är på väg att förändras.
Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
Framtidstron har fått ett uppsving i den finska kommunen Storå, där vindkraftspengarna gör det möjligt att satsa på utegym, padelbana, gratis föreningslokaler, skollokaler och annat. Foto: Erik Simander
I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
– Vi har bara börjat, säger han.
Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
Det finns en politisk konsensus att fortsätta etableringen av vindkraft i Storå. Samtidigt finns en generellt sett hög acceptans hos medborgarna, även om kritikerna blivit fler i takt med utbyggnaden, enligt Juha Herrala. Foto: Erik Simander
Hammarstrand, Sverige.
Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”. Foto: Erik Simander
Centralorten Hammarstrand i Ragunda kommun ligger vid Indalsälven i Jämtland, ett län som tack vare bland annat vatten- och vindkraft står för en stor del av Sveriges elproduktion. Foto: Erik Simander
– Kan ni se igenom?
Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
Läckor lagas när de uppstår.
Kommunstyrelsens andre vice ordförande Mikael Westin (C) och ordförande Anton Hammar (S) i Ragunda delar bilden av att det krävs bättre lokala incitament för att tillåta mer vindkraft. Foto: Erik Simander
Bild 2 av 3
Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”. Foto: Erik Simander
Bild 3 av 3
Centralorten Hammarstrand i Ragunda kommun ligger vid Indalsälven i Jämtland, ett län som tack vare bland annat vatten- och vindkraft står för en stor del av Sveriges elproduktion. Foto: Erik Simander
I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
Ragunda tillhör de kommuner som har högst elproduktion per capita i Sverige, men ligger på sjätte plats när det gäller högst kommunalskatt. Parallellt med besparingarna arbetar politikerna med att öka inflyttningen till kommunen. Foto: Erik Simander
”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
55 vindkraftverk har hittills byggts i Ragunda kommun i Jämtland, ett län som producerar betydligt mer el än vad som används i samma område. Men nu är det stopp för fler vindkraftsprojekt tillsvidare. Foto: Erik Simander
Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
Incitamentsutredningen
• I mars 2023 presenterades den så kallade incitamentsutredningen Värdet av vinden.
• Närboende föreslås få ersättning utifrån bland annat avstånd och höjd på verken.
• För att öka kommunernas tillstyrkan behöver vindkraften även ge intäkter till kommunerna där de står, enligt utredningen.
• Direktiven gör att skatteintäkter till kommunerna inte kunde föreslås, vilket kritiserats av flera remissinstanser.
• Kommuners incitament bör skyndsamt beredas vidare inom Regeringskansliet, anser utredningen. Något förslag har ännu inte lagts fram.
• Fastighetsskatten från alla elproduktionsenheter (inklusive vindkraft) ger cirka en miljard kronor till staten varje år.
Källa: SOU 2023:18, Svensk vindenergi
De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
Långsiktiga satsningar på ungdomar, underhåll och kommunens personal finns på önskelistan för Mikael Westin (C) och hans politikerkollegor i Ragunda kommun, förutsatt att ekonomin varit bättre. Nu får de hantera situationen med de förutsättningar som finns. Foto: Erik Simander
Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
Kommunala skatteintäkter från vindkraft
Sverige är enda landet i Norden som inte har kommunal skatteintäkt från landbaserad vindkraft.
Möjliga årliga intäkter per 6 MW vindkraftverk. Tusen kronor, SEK.
Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.
2 Comments
DN verkar köra med slumpmässig paywall på innehållet, som varierar från person till person. Vänligen kopiera in artikeln i kommentarerna.
*I am a bot, and this action was performed automatically. Please [contact the moderators of this subreddit](/message/compose/?to=/r/sweden) if you have any questions or concerns.*
Storsatsade på vindkraft – kommunen blev skuldfri
Pengarna från vindkraften har bidragit till en rad satsningar i finska Storå. Exempelvis den här samlingsplatsen för barnfamiljer, där även borgmästaren Juha Herrala brukar vara. Här med femårige Peeti. Foto: Erik Simander
RAGUNDA/STORÅ. Rekordmycket el behövs för att klara Sveriges klimatmål. Men sju av tio vindkraftverk stoppas av svenska kommuner. Pengaregnet från vindkraften landar helt olika mellan de nordiska länderna, visar DN:s genomgång.
Medan finska kommunen Storå blivit skuldfri och anordnar gratis padel så kämpar svenska Ragunda med slukhål och nedskärningar.
Storå, Finland.
Dörren till hallen öppnas och små fötter rör sig snabbt över golvet i den nyrenoverade samlingsplatsen för barnfamiljer.
– Pappa! utbrister femårige Peeti.
Juha Herrala öppnar upp famnen för sin son efter att ha varit bortrest några dagar. Arbetet som borgmästare i den finska kommunen Storå gör att han måste jobba hårt, men för ett gott syfte.
Allt är på väg att förändras.
Runt millennieskiftet var kommunens ekonomi i botten. Byskolor lades ned och koncentrerades till centralorten. Personalstyrkan minskade och befolkningen blev allt äldre.
Något behövde hända. Och då kom vindkraften – och pengarna.
Framtidstron har fått ett uppsving i den finska kommunen Storå, där vindkraftspengarna gör det möjligt att satsa på utegym, padelbana, gratis föreningslokaler, skollokaler och annat. Foto: Erik Simander
I Finland är det inte staten, utan kommunerna, som får ta del av fastighetsskatten från vindkraften. Ett enda verk kan årligen generera hundratusentals kronor.
Nu växlar kommunen upp. De redan godkända vindkraftsplanerna kan ge uppemot 22 miljoner kronor per år. En siffra som dessutom kan fördubblas utifrån borgmästarens uppskattning om att totalt 100-150 vindkraftverk kommer att byggas i Storå inom en snar framtid.
Då motsvarar skatteintäkterna från vindkraften halva kommunens årsbudget.
– Vi har bara börjat, säger han.
Redan nu har tillskottet möjliggjort en rad satsningar som till stor del fokuserar på barn och ungdomar. Alltifrån gratis föreningslokaler till padelbana och utegym.
Och för två år sedan blev Storå en helt skuldfri kommun.
Flera anledningar ligger bakom, men vindkraften har självklart en viktig del i detta, säger Juha Herrala.
Det finns en politisk konsensus att fortsätta etableringen av vindkraft i Storå. Samtidigt finns en generellt sett hög acceptans hos medborgarna, även om kritikerna blivit fler i takt med utbyggnaden, enligt Juha Herrala. Foto: Erik Simander
Hammarstrand, Sverige.
Kommunalrådet Mikael Westin (C), andre vice ordförande i Ragundas kommunstyrelse, sätter den knappt halvmeter rostiga rörstumpen mot sitt vänstra öga och tittar rakt mot oss. Som en kikare.
Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”. Foto: Erik Simander
Centralorten Hammarstrand i Ragunda kommun ligger vid Indalsälven i Jämtland, ett län som tack vare bland annat vatten- och vindkraft står för en stor del av Sveriges elproduktion. Foto: Erik Simander
– Kan ni se igenom?
Det kan vi, men beläggningarna gör det svårt. Röret är ett tydligt exempel på hur decennier av uppskjutet underhåll lett till att stora delar av det kommunala VA-systemet kläggat igen. Investeringsbehovet ligger på flera hundra miljoner kronor, men det finns inga pengar till att rusta upp ledningarna.
Läckor lagas när de uppstår.
Kommunstyrelsens andre vice ordförande Mikael Westin (C) och ordförande Anton Hammar (S) i Ragunda delar bilden av att det krävs bättre lokala incitament för att tillåta mer vindkraft. Foto: Erik Simander
Bild 2 av 3
Mikael Westin ritar upp två trendlinjer på en whiteboardtavla för att visa hur ekonomin trots allt har förbättrats över tid, men konstaterar att det till stor del beror på ett uppskjutet underhåll. ”Nu har vi inget annat val än att lösa problemen”. Foto: Erik Simander
Bild 3 av 3
Centralorten Hammarstrand i Ragunda kommun ligger vid Indalsälven i Jämtland, ett län som tack vare bland annat vatten- och vindkraft står för en stor del av Sveriges elproduktion. Foto: Erik Simander
I takt med de minskade skatteintäkterna i svenska Ragunda och finska Storå har de båda glesbygdskommunerna arbetat hårt med att sänka kostnaderna på varsin sida om Bottenhavet – medan vindkraftspark efter vindkraftspark har etablerats med förhoppningar om arbetstillfällen och kompensation.
Skillnaden är att kommunkassan i Ragunda inte har stärkts av utbyggnaden.
Och nu väntar nästa ekonomiska prövning när nya miljoner ska sparas under de kommande åren. Vilka skolor, äldreboenden och fastigheter kan behållas som tidigare? Och vilka måste läggas ned eller säljas när det inte finns pengar att renovera eller underhålla?
Ragunda tillhör de kommuner som har högst elproduktion per capita i Sverige, men ligger på sjätte plats när det gäller högst kommunalskatt. Parallellt med besparingarna arbetar politikerna med att öka inflyttningen till kommunen. Foto: Erik Simander
”Natur”. ”Trygghet”. ”Arbete”. Ordmolnet på kommunhusets anslagstavla visar de främsta anledningarna till att folk väljer att bo i just Ragunda. De allra flesta bor längs Indalsälven, som rinner några hundra meter från kommunalrådets kontor i centrala Hammarstrand. En älv som gör att tio procent av Sveriges vattenkraftsel kommer från den kommunen.
I gengäld kan närboende söka knappt en miljon kronor i så kallad bygdepeng till specifika projekt varje år – medan staten får 75 miljoner i fastighetsskatt från vattenkraften och vindkraften i området.
– Visst, en del skog ska huggas ned och vägar ska anläggas. Och några driftstekniker ska underhålla parken, men det blev inte som vi trodde, säger Mikael Westin.
55 vindkraftverk har hittills byggts i Ragunda kommun i Jämtland, ett län som producerar betydligt mer el än vad som används i samma område. Men nu är det stopp för fler vindkraftsprojekt tillsvidare. Foto: Erik Simander
Besvikelsen i kommunen är stor över att regeringen fortfarande inte har gått till riksdagen med något skarpt förslag efter att den statliga utredningen Värdet av vinden presenterades för mer än ett år sedan. Enligt klimatminister Romina Pourmokhtaris pressekreterare bereds ärendet fortfarande i regeringskansliet.
Nu har politikerna i Ragunda pausat alla nya vindetableringar tills de ekonomiska incitamenten har klarnat.
Incitamentsutredningen
• I mars 2023 presenterades den så kallade incitamentsutredningen Värdet av vinden.
• Närboende föreslås få ersättning utifrån bland annat avstånd och höjd på verken.
• För att öka kommunernas tillstyrkan behöver vindkraften även ge intäkter till kommunerna där de står, enligt utredningen.
• Direktiven gör att skatteintäkter till kommunerna inte kunde föreslås, vilket kritiserats av flera remissinstanser.
• Kommuners incitament bör skyndsamt beredas vidare inom Regeringskansliet, anser utredningen. Något förslag har ännu inte lagts fram.
• Fastighetsskatten från alla elproduktionsenheter (inklusive vindkraft) ger cirka en miljard kronor till staten varje år.
Källa: SOU 2023:18, Svensk vindenergi
De är inte ensamma. Sju av tio vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste tre åren. Verk som varje år hade kunnat producera lika mycket el som de nedlagda kärnkraftsreaktorerna i Oskarshamn och Ringhals, enligt Svensk vindenergi.
Samtidigt krävs en historiskt hög utbyggnadstakt av elproduktionen från alla fossilfria kraftslag för att klara elektrifieringen och de uppsatta klimatmålen.
Långsiktiga satsningar på ungdomar, underhåll och kommunens personal finns på önskelistan för Mikael Westin (C) och hans politikerkollegor i Ragunda kommun, förutsatt att ekonomin varit bättre. Nu får de hantera situationen med de förutsättningar som finns. Foto: Erik Simander
Ibland funderar Mikael Westin på vad de skulle kunna göra om de hade samma ersättningsmodell som i Norge. Då skulle kommunen, enligt hans beräkningar, få närmare 200 miljoner kronor för elproduktionen bara från vattenkraften. Även de 55 vindkraftverken i området skulle ha gett intäkter på mångmiljonbelopp varje år, om det svenska skattesystemet hade fungerat på samma sätt som i Finland, Norge eller Danmark.
Kommunala skatteintäkter från vindkraft
Sverige är enda landet i Norden som inte har kommunal skatteintäkt från landbaserad vindkraft.
Möjliga årliga intäkter per 6 MW vindkraftverk. Tusen kronor, SEK.
(Gå till länken för att se dns graf)
https://imgur.com/a/T9k2AqN
Inne i gympasalen på samhällets största skola markerar han med fingret på väggen hur de under lektionerna brukade hoppa och rita så högt upp de kunde när han själv gick här.
– Blyertsstrecken fanns överallt så jag förstår varför de målat om väggarna. I övrigt har nästan ingenting hänt här sedan jag gick i nian, säger Mikael Westin.