Johan Bjureberg, forskare vid Karolinska institutet.
När terapier mot självskadebeteende granskades var det bara en terapiform som hade vetenskapligt stöd för att minska återfall. Men behandlingsformen erbjuds inte i hela landet.
Att en tonåring frivilligt väljer att skada sig själv kan vara mycket svårt att förstå för föräldrar och andra närstående.
– I stunden handlar det om att hantera plågsamma tankar och känslor, säger Johan Bjureberg, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.
Hans forskargrupp studerar bland annat mekanismerna bakom beteendet. En teori är att det handlar om distraktion, att det är svårt att tänka på annat samtidigt som man utsätts för smärta. En metod hade bäst effekt
– Men det kan också vara så att det sätter igång det hormonella systemet, att det finns sådana biologiska mekanismer som påverkar känslor till följd av självskadebeteendet, säger Johan Bjureberg.
Men det är inte all terapi för att minska självskadebeteende som verkar ha effekt.
Johan Bjureberg har varit sakkunnig i en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, där åtta behandlingsformer har granskats genom att relevant forskning på området gåtts igenom. Bara en metod hade tillräckligt vetenskapligt stöd för att den minskar risken för upprepade självskadebeteenden: dialektisk beteendeterapi för ungdomar, DBT-A.
Med metoden minskade återfallen med ungefär 12 procent jämfört med kontrollgrupper. Även ungdomarna i kontrollgrupperna i studierna fick behandling, till exempel KBT eller stödsamtal.
– Det är positivt att vi nu kan belägga att det finns en effektiv behandling och en annan lovande behandling av självskadebeteende, säger Johan Bjureberg. Öka den känslomässiga medvetenheten
Också en annan behandlingsmetod har gett lovande resultat: internetförmedlad känsloregleringsterapi, IERITA. Fortfarande behövs dock mer forskning för att slå fast hur effektiv den är, sett till rapporten. Det är en tolvveckorsbehandling där ungdomen och även föräldrar arbetar sig igenom ett program.
Både DBT och IERITA handlar om att öka den känslomässiga medvetenheten: vilken information försöker känslan ge mig? Ungdomarna får träna på att agera på den informationen på ett sätt som är hjälpsamt och inte destruktivt. De får också hjälp att hantera ångest och att sova bättre.
Självskadebeteende är viktigt att upptäcka och behandla. Inte bara för att minska lidande för individen, utan också för att det är en stark riskfaktor för framtida suicidförsök.
I en stor svensk undersökning med över 3 000 gymnasieungdomar från 2013 rapporterade 35,6 procent att de skadat sig själva avsiktligt vid minst ett tillfälle. 6,7 procent hade skadat sig vid fem eller fler gånger det senaste året. (11,1 procent av flickorna och 2,3 procent av pojkarna).
– Vi har svårt att få in pojkarna i behandling. Förmodligen frågar vi inte pojkarna lika ofta om självskadebeteende. ”Killar skär sig också”
Tidigare sa man att pojkar skadar sig på lite andra sätt än flickor, kanske slår näven i väggen eller bränner sig.
– En del studier visar på det. Men det finns andra studier som pekar på att det inte är så stor skillnad, killar skär sig också. Det finns mycket som tyder på att förekomsten inte är så annorlunda mellan könen, säger Johan Bjureberg.
Han menar att inte minst mot bakgrund av att det är fler män än kvinnor som tar sitt liv är det viktigt att hitta de här pojkarna och ge dem en bra behandling.
I gruppen med självskadebeteende finns många ungdomar som också uppfyller kraven för andra psykiatriska diagnoser som depression, ångestsyndrom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, posttraumatiskt stressyndrom och ätstörningar. Riskgrupper är bland annat hbtqi-tillhörighet, riskfyllt substansbruk, omhändertagna i rättssystemet och unga i asylprocess eller med flyktingstatus.
Kan det behövas olika behandlingar för ungdomar med så olika svårigheter?
– Det finns mycket forskning som visar att den underliggande mekanismen för självskadebeteende är just svårigheter med känsloreglering. Att aktivt hjälpa ungdomar att hitta andra sätt att hantera sin känslor än att göra sig själv illa och att jobba med hela familjen har visat sig ha effekt vid olika typer av diagnoser, säger Johan Bjureberg. Kraftig ökning under pandemin
Enligt statistik från Socialstyrelsen ökade antalet nya fall av självskador med eller utan suicidavsikt bland unga flickor markant under pandemin. Bland 12-åriga flickor var ökningen nära 80 procent mellan 2020-2021 och i åldersgruppen 13-16 år 40-50 procent.
Även efter pandemin ligger antalet fall kvar på en högre nivå i åldrarna 10–19 år i slutenvård och specialiserad öppenvård, enligt statistik från Socialstyrelsen.
Det kan vara svårt för ungdomar att få hjälp i tid. Enligt uppgifter från Intresseföreningen för dialektisk beteendeterapi i Sverige erbjuds DBT för unga i 14 av 21 regioner.
– Ett problem att behandlingen inte finns överallt. I storstadsregioner finns tillgång till DBT, men där är det ofta kö, säger Johan Bjureberg.
De terapier som granskats i SBU-rapporten är kognitiv beteendeterapi, dialektisk beteendeterapi, internetförmedlad känsloregleringsterapi, mentaliseringsterapi, motiverande samtal, brukarstyrda inläggningar, gruppbaserad utvecklingspsykoterapi och systemisk familjepsykoterapi.
Johan Bjureberg påpekar att det fortfarande finns ganska lite forskningsunderlag om behandlingar mot självskadebeteende.
– Det kan mycket väl vara så att det finns andra behandlingar som så småningom kommer att visa sig vara effektiva.
3 Comments
Effektiva behandlingen mot självskadebeteende
Johan Bjureberg, forskare vid Karolinska institutet.
När terapier mot självskadebeteende granskades var det bara en terapiform som hade vetenskapligt stöd för att minska återfall. Men behandlingsformen erbjuds inte i hela landet.
Att en tonåring frivilligt väljer att skada sig själv kan vara mycket svårt att förstå för föräldrar och andra närstående.
– I stunden handlar det om att hantera plågsamma tankar och känslor, säger Johan Bjureberg, psykolog och forskare vid Karolinska institutet.
Hans forskargrupp studerar bland annat mekanismerna bakom beteendet. En teori är att det handlar om distraktion, att det är svårt att tänka på annat samtidigt som man utsätts för smärta. En metod hade bäst effekt
– Men det kan också vara så att det sätter igång det hormonella systemet, att det finns sådana biologiska mekanismer som påverkar känslor till följd av självskadebeteendet, säger Johan Bjureberg.
Men det är inte all terapi för att minska självskadebeteende som verkar ha effekt.
Johan Bjureberg har varit sakkunnig i en rapport från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, där åtta behandlingsformer har granskats genom att relevant forskning på området gåtts igenom. Bara en metod hade tillräckligt vetenskapligt stöd för att den minskar risken för upprepade självskadebeteenden: dialektisk beteendeterapi för ungdomar, DBT-A.
Med metoden minskade återfallen med ungefär 12 procent jämfört med kontrollgrupper. Även ungdomarna i kontrollgrupperna i studierna fick behandling, till exempel KBT eller stödsamtal.
– Det är positivt att vi nu kan belägga att det finns en effektiv behandling och en annan lovande behandling av självskadebeteende, säger Johan Bjureberg. Öka den känslomässiga medvetenheten
Också en annan behandlingsmetod har gett lovande resultat: internetförmedlad känsloregleringsterapi, IERITA. Fortfarande behövs dock mer forskning för att slå fast hur effektiv den är, sett till rapporten. Det är en tolvveckorsbehandling där ungdomen och även föräldrar arbetar sig igenom ett program.
Både DBT och IERITA handlar om att öka den känslomässiga medvetenheten: vilken information försöker känslan ge mig? Ungdomarna får träna på att agera på den informationen på ett sätt som är hjälpsamt och inte destruktivt. De får också hjälp att hantera ångest och att sova bättre.
Självskadebeteende är viktigt att upptäcka och behandla. Inte bara för att minska lidande för individen, utan också för att det är en stark riskfaktor för framtida suicidförsök.
I en stor svensk undersökning med över 3 000 gymnasieungdomar från 2013 rapporterade 35,6 procent att de skadat sig själva avsiktligt vid minst ett tillfälle. 6,7 procent hade skadat sig vid fem eller fler gånger det senaste året. (11,1 procent av flickorna och 2,3 procent av pojkarna).
– Vi har svårt att få in pojkarna i behandling. Förmodligen frågar vi inte pojkarna lika ofta om självskadebeteende. ”Killar skär sig också”
Tidigare sa man att pojkar skadar sig på lite andra sätt än flickor, kanske slår näven i väggen eller bränner sig.
– En del studier visar på det. Men det finns andra studier som pekar på att det inte är så stor skillnad, killar skär sig också. Det finns mycket som tyder på att förekomsten inte är så annorlunda mellan könen, säger Johan Bjureberg.
Han menar att inte minst mot bakgrund av att det är fler män än kvinnor som tar sitt liv är det viktigt att hitta de här pojkarna och ge dem en bra behandling.
I gruppen med självskadebeteende finns många ungdomar som också uppfyller kraven för andra psykiatriska diagnoser som depression, ångestsyndrom, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, posttraumatiskt stressyndrom och ätstörningar. Riskgrupper är bland annat hbtqi-tillhörighet, riskfyllt substansbruk, omhändertagna i rättssystemet och unga i asylprocess eller med flyktingstatus.
Kan det behövas olika behandlingar för ungdomar med så olika svårigheter?
– Det finns mycket forskning som visar att den underliggande mekanismen för självskadebeteende är just svårigheter med känsloreglering. Att aktivt hjälpa ungdomar att hitta andra sätt att hantera sin känslor än att göra sig själv illa och att jobba med hela familjen har visat sig ha effekt vid olika typer av diagnoser, säger Johan Bjureberg. Kraftig ökning under pandemin
Enligt statistik från Socialstyrelsen ökade antalet nya fall av självskador med eller utan suicidavsikt bland unga flickor markant under pandemin. Bland 12-åriga flickor var ökningen nära 80 procent mellan 2020-2021 och i åldersgruppen 13-16 år 40-50 procent.
Även efter pandemin ligger antalet fall kvar på en högre nivå i åldrarna 10–19 år i slutenvård och specialiserad öppenvård, enligt statistik från Socialstyrelsen.
Det kan vara svårt för ungdomar att få hjälp i tid. Enligt uppgifter från Intresseföreningen för dialektisk beteendeterapi i Sverige erbjuds DBT för unga i 14 av 21 regioner.
– Ett problem att behandlingen inte finns överallt. I storstadsregioner finns tillgång till DBT, men där är det ofta kö, säger Johan Bjureberg.
De terapier som granskats i SBU-rapporten är kognitiv beteendeterapi, dialektisk beteendeterapi, internetförmedlad känsloregleringsterapi, mentaliseringsterapi, motiverande samtal, brukarstyrda inläggningar, gruppbaserad utvecklingspsykoterapi och systemisk familjepsykoterapi.
Johan Bjureberg påpekar att det fortfarande finns ganska lite forskningsunderlag om behandlingar mot självskadebeteende.
– Det kan mycket väl vara så att det finns andra behandlingar som så småningom kommer att visa sig vara effektiva.
Kartongkniv?
Rakblad?