Storbråk om vattnet i skärgårdsidyllen: ”Har kvitto på att jag har betalat”
KÄRINGÖN. 286 husägare på en ö i Bohuslän räknar med att kommunen inom kort kräver dem på 348 000 kronor var för en tjänst som de säger att de kan visa kvitton på att de redan betalat. Men kommunens företrädare anser att här finns inget att förhandla om.
Anna Holm oroas som pensionär för att tvingas sälja huset.
– Kommunen verkar tro att alla här har gott om pengar. Jag drömmer mardrömmar, vilka lån ska vi ta? Och jag är inte ensam om denna oro.
”Om du vill uppleva ett unikt fiskesamhälle på en ö längst ut i skärgården ska du besöka ”Käringön, som inte stavas Kärringön”, skriver Orust kommun i turistreklamen.
Vid bryggorna i hamnen köper besökare glass och beundrar de q-märkta fiskarstugorna. Få gäster anar att det här i sommarparadiset i Bohuslän drar ihop sig till en rättstvist med stora belopp på spel.
Men den som stannar till vid anslagstavlan med information om seglarläger och herr- och dambadhuset, kan också läsa om larmet som Käringöns samfällighetsförening slår inför årsstämman i slutet av juli.
Styrelsen vill få mandat om att sätta spjärn mot Orust kommun om vad som ska ske nu, efter att Länsstyrelsen 2019 beslutat att kommunen ska ”se till att en allmän va-anläggning för spillvatten och dricksvatten anordnas för fastigheterna”. Och det brådskar, allt ska vara klart sista december.
Eftersom den tekniska utrustningen, pumpar och ledningar, de flesta dragna 1990-94, sedan 20 år ägs av samfälligheten, och att staten – som tidigare ägde ön – drog ledningarna i havet till Orust kommuns reningsanläggning, och att husägarna på ön betalar sina VA-räkningar för förbrukningen som alla andra, kan frågan tyckas vara en formalitet.
Det är den inte.
Kommunen hävdar att när den etablerar Käringön som ett så kallat verksamhetsområde har den skyldighet att ta ut normal taxa, som om det handlade om att koppla in 286 nybyggda fastigheter.
Avgiften väntas nästa år ligga på 348 000 kronor, enligt föreningen, som anser att kommunens position är orimlig eftersom öborna tvingas betala två gånger för samma sak då de redan betalat för anslutningen till staten medan den ägde ön, och för nybyggen direkt till kommunen från 2003.
– Kommunen har fått exempel på vad olika fastigheter betalat. Jag själv betalade 63 750 kronor till Fastighetsverket enligt dåtidens taxa, säger Bodil Rehnberg, vice ordförande i föreningen.
Anna Holm, som efter att ha skött postkontoret på ön i 30 år och skött samfällighetens räkenskaper i 20 år, säger att hon sparat alla papper, ”giroblanketter och allt”.
– Jag betalade 30 000 kronor 1989 för avloppet och 12 500 kronor 1994 för vattenanslutningen.
Yngve Nilsson är föreningens ansvarig för tekniken. På verandan i huset som hans farmor och farfar köpte 1912, är engagemanget i VA-frågan lika hett som kaffet han bjuder på.
– Det som syns för många utomstående är att det är dyrt att köpa hus här, när något blir till salu. Jag tror det färgar kommunens bild av hur det ser ut, av vilka vi som bor här är.
Intill postfacken och matbutiken står Alf Segrén i blåställ. Han skakar på huvudet.
– Jag har redan betalat 80 000 kronor för min anslutning, jag har kvitto på det, och nu ska de ha över 300 000 kronor till. Det är mycket för en pensionär som mig.
Men om kvittot finns..?
– Kommunen säger till mig att de inte kan hitta det. Men jag lämnade in det och fotograferade av det, för säkerhets skull.
Kommunalråd och ordförande i det ansvariga utskottet för samhällsutveckling är Anders Arnell (M), tidigare chef i flera stora företag. Han lämnar ingen öppning för någon slags rabatt.
– Här finns inget att diskutera, det är all inclusive. Vi har VA-lagen, och den drabbas vi alla av på samma sätt.
Han vill påpeka att ”Käringöborna frivilligt gått in i detta”.
– Tvärtom försökte ju kommunen 2017 att få dem att fortsätta med sitt kanske halvbra men fungerande system. De varnades för kostnaden. Men regelverket styr hur det ska gå till.
Vattenlagen talar om att avgifterna ”inte får överskrida det som behövs för att täcka kostnaderna som är nödvändiga för att ordna och driva anläggningen.” Men kommunalrådet Anders Arnell menar att den inte är relevant i den här tvisten.
– De har begärt att få ingå i kommunens VA-kollektiv, då har kommunen gjort tydligt vad som gäller.
Vilka kostnader får kommunen när Käringöborna blir medlemmar?
– Kommunen tar ansvaret för att de har ett fungerande VA, och då har vi en tariff. Och de delar av öns tekniska installationer som vi kan ha användning av köper vi av dem. Kommunen tar i hundratals år på sig att sköta VA med krav på kvaliteter.
Enligt öborna finns inga problem med kvaliteten på vattnet och avloppet i dag.
– Vi bryr oss inte om det, det är irrelevant, då kunde de fortsatt själva.
De säger att de redan har betalat anslutningsavgift.
– Det där råder det delade meningar om. Och VA-systemet där har aldrig varit kommunalt.
Nej, men statligt. De betalade avgift till staten.
– Ja, visst, ön ägdes av staten. Men de där gubbarna som skötte det lever ju inte ens.
På Käringön finns 286 fastigheter men endast drygt 60 personer är folkbokförda där. Ön kom 1971 att bli en del av Orust kommun.
Hur ska man förstå den här till synes bittra fighten?
– De vill springa ifrån notan, ungefär som de där på krogen i Malmö. De på Käringön vill spara de här pengarna, i stället gapar de om att anlita en advokat. Det är bara tragiskt.
Öbor vi träffat säger att de är inga rika som lätt kan plocka fram över 300 000 kronor och att kommunen har en vrångbild av vilka människor det här berör.
– Nej, vi har ingen vrångbild. Många av fastigheterna där är fina, de ligger högt i pris. Det är en skillnad att köpa hus på Käringön än i, säg, Lilla Edet.
Samfällighetsföreningens ordförande Anders Manheden säger att han förgäves bett om ett möte med ordföranden i kommunstyrelsen.
– Vi har sagt att vi är beredda att betala för att täcka kommunens kostnad för att installera vattenmätare, upprätta register och annat bara de kan visa på vilka kostnader de får. Men de har inte visat upp något.
Det finns ett mönster, upplever Hans Melin som kört färjan in till Orust i 30 år och bor i sitt gamla föräldrahem.
– Kommunen har alltid motarbetat oss på ön och krävt saker.
Klart att det finns en del rika på Käringön, men de flesta är det inte, säger Klas Wimmerstedt som kör taxibåt och driver Lotshotellet.
– För oss blir det en kalldusch, nästan en miljon eftersom vi både har hotellet och bostaden. Jag förstår inte hur kommunen tänker, de får ju ingen extra kostnad. En kommun som agerar så här kan inte ha något intresse av att fler personer ska vara skrivna här.
Enligt Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster hos intresseorganisationen Villaägarna, finns liknande problem på flera håll.
– Lag och praxis är för svag för att avstyra kommuner från den här sortens beteende. Min erfarenhet är tyvärr att kommuner gör så här, vilket inte rimmar med ett HD-avgörande från 1981 om ”rättvis och skälig grund” och proportionalitetsprincipen.
Lindgren anser att vattenlagen ”orsakar ruinerande problem över hela landet”.
– Ofta just som nu på Käringön, vid bildande av verksamhetsområden.
Fakta. Oenigt om värdet på VA-anläggningen
Parallellt med tvisten om de 286 fastigheterna på Käringön ska betala full anslutningsavgift när Orust kommun tar över ansvaret för anläggningen är parterna oeniga om värderingen av den befintliga tekniska utrustningen.
I början av juni skrev kommunens jurist att den är redo att bjuda 5 miljoner kronor, med reservation för att politikerna måste säga ja.
Samfälligheten har låtit en fristående konsult värdera anläggningen till drygt 13 miljoner. Den avfärdas av kommunen.
Samfälligheten har svarat att den inte vill förhandla om priset för anläggningen om inte även frågan om anslutningsavgiften inkluderas.
Kommunens advokat har avvisat det kravet och skriver att kommunen därför ”avser att ge in stämningsansökan angående inlösen”.
Källa: Orust kommun om Käringöns samfällighetsförening
Fakta. Så fick fiskarön sitt namn
Det finns olika beskrivningar av varifrån namnet Käringön kommer. I hamnen finns en staty från 1986 över ”Käringen”, och hennes kjol är byggd som en kummel, ett fast sjömärke. Och ett annat ord för kummel är just käring.
En annan förklaring är kopplad till vidskeplighet. Ombord på fiskebåtar var det tidigare ganska tabu med kvinnor. Detta förändrades eftersom fiskare fick för sig att det fanns både ”turkäringar” och ”oturskäringar”. Om en fiskare mötte en ”oturskäring” på väg ner till bryggan var det alltså bara att vända på klacken och gå hem.
Begreppet ”käring” blev vedertaget med åren. Någonstans på vägen fick ordet namnge ett sjömärke vid Saltskär, och inte långt därifrån ligger Käringön.
Källa: Orust kommun samt Västsverige
Fakta. Orust har femte högsta avgiften i landet
Enligt en färsk sammanställning från Svenskt Vatten, branschorganisation för livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag, ökar vatten- och avloppstaxorna i landets kommuner i år med i snitt 14 procent, nästan en fördubblad ökning jämfört med 2023.
Svenskt Vatten hänvisar till höjda räntor, inflation och stora investeringsbehov.
Men brukaravgifterna skiljer sig åt kommuner emellan och ligger nu på 531 procent om man jämför lägsta med högsta taxan. Medelpriset för en villa är i år 10 515 kronor.
Kostnaden för anslutning, den så kallade anläggningsavgiften, är i snitt 186 343 kronor, en ökning med 8 procent.
Orust har enligt rapporten den femte högsta anläggningsavgiften i landet. Högst har Sotenäs längre norrut i Bohuslän, lägst i Överkalix. Skillnaden är 900 procent.
2 Comments
Storbråk om vattnet i skärgårdsidyllen: ”Har kvitto på att jag har betalat”
KÄRINGÖN. 286 husägare på en ö i Bohuslän räknar med att kommunen inom kort kräver dem på 348 000 kronor var för en tjänst som de säger att de kan visa kvitton på att de redan betalat. Men kommunens företrädare anser att här finns inget att förhandla om.
Anna Holm oroas som pensionär för att tvingas sälja huset.
– Kommunen verkar tro att alla här har gott om pengar. Jag drömmer mardrömmar, vilka lån ska vi ta? Och jag är inte ensam om denna oro.
”Om du vill uppleva ett unikt fiskesamhälle på en ö längst ut i skärgården ska du besöka ”Käringön, som inte stavas Kärringön”, skriver Orust kommun i turistreklamen.
Vid bryggorna i hamnen köper besökare glass och beundrar de q-märkta fiskarstugorna. Få gäster anar att det här i sommarparadiset i Bohuslän drar ihop sig till en rättstvist med stora belopp på spel.
Men den som stannar till vid anslagstavlan med information om seglarläger och herr- och dambadhuset, kan också läsa om larmet som Käringöns samfällighetsförening slår inför årsstämman i slutet av juli.
Styrelsen vill få mandat om att sätta spjärn mot Orust kommun om vad som ska ske nu, efter att Länsstyrelsen 2019 beslutat att kommunen ska ”se till att en allmän va-anläggning för spillvatten och dricksvatten anordnas för fastigheterna”. Och det brådskar, allt ska vara klart sista december.
Eftersom den tekniska utrustningen, pumpar och ledningar, de flesta dragna 1990-94, sedan 20 år ägs av samfälligheten, och att staten – som tidigare ägde ön – drog ledningarna i havet till Orust kommuns reningsanläggning, och att husägarna på ön betalar sina VA-räkningar för förbrukningen som alla andra, kan frågan tyckas vara en formalitet.
Det är den inte.
Kommunen hävdar att när den etablerar Käringön som ett så kallat verksamhetsområde har den skyldighet att ta ut normal taxa, som om det handlade om att koppla in 286 nybyggda fastigheter.
Avgiften väntas nästa år ligga på 348 000 kronor, enligt föreningen, som anser att kommunens position är orimlig eftersom öborna tvingas betala två gånger för samma sak då de redan betalat för anslutningen till staten medan den ägde ön, och för nybyggen direkt till kommunen från 2003.
– Kommunen har fått exempel på vad olika fastigheter betalat. Jag själv betalade 63 750 kronor till Fastighetsverket enligt dåtidens taxa, säger Bodil Rehnberg, vice ordförande i föreningen.
Anna Holm, som efter att ha skött postkontoret på ön i 30 år och skött samfällighetens räkenskaper i 20 år, säger att hon sparat alla papper, ”giroblanketter och allt”.
– Jag betalade 30 000 kronor 1989 för avloppet och 12 500 kronor 1994 för vattenanslutningen.
Yngve Nilsson är föreningens ansvarig för tekniken. På verandan i huset som hans farmor och farfar köpte 1912, är engagemanget i VA-frågan lika hett som kaffet han bjuder på.
– Det som syns för många utomstående är att det är dyrt att köpa hus här, när något blir till salu. Jag tror det färgar kommunens bild av hur det ser ut, av vilka vi som bor här är.
Intill postfacken och matbutiken står Alf Segrén i blåställ. Han skakar på huvudet.
– Jag har redan betalat 80 000 kronor för min anslutning, jag har kvitto på det, och nu ska de ha över 300 000 kronor till. Det är mycket för en pensionär som mig.
Men om kvittot finns..?
– Kommunen säger till mig att de inte kan hitta det. Men jag lämnade in det och fotograferade av det, för säkerhets skull.
Kommunalråd och ordförande i det ansvariga utskottet för samhällsutveckling är Anders Arnell (M), tidigare chef i flera stora företag. Han lämnar ingen öppning för någon slags rabatt.
– Här finns inget att diskutera, det är all inclusive. Vi har VA-lagen, och den drabbas vi alla av på samma sätt.
Han vill påpeka att ”Käringöborna frivilligt gått in i detta”.
– Tvärtom försökte ju kommunen 2017 att få dem att fortsätta med sitt kanske halvbra men fungerande system. De varnades för kostnaden. Men regelverket styr hur det ska gå till.
Vattenlagen talar om att avgifterna ”inte får överskrida det som behövs för att täcka kostnaderna som är nödvändiga för att ordna och driva anläggningen.” Men kommunalrådet Anders Arnell menar att den inte är relevant i den här tvisten.
– De har begärt att få ingå i kommunens VA-kollektiv, då har kommunen gjort tydligt vad som gäller.
Vilka kostnader får kommunen när Käringöborna blir medlemmar?
– Kommunen tar ansvaret för att de har ett fungerande VA, och då har vi en tariff. Och de delar av öns tekniska installationer som vi kan ha användning av köper vi av dem. Kommunen tar i hundratals år på sig att sköta VA med krav på kvaliteter.
Enligt öborna finns inga problem med kvaliteten på vattnet och avloppet i dag.
– Vi bryr oss inte om det, det är irrelevant, då kunde de fortsatt själva.
De säger att de redan har betalat anslutningsavgift.
– Det där råder det delade meningar om. Och VA-systemet där har aldrig varit kommunalt.
Nej, men statligt. De betalade avgift till staten.
– Ja, visst, ön ägdes av staten. Men de där gubbarna som skötte det lever ju inte ens.
På Käringön finns 286 fastigheter men endast drygt 60 personer är folkbokförda där. Ön kom 1971 att bli en del av Orust kommun.
Hur ska man förstå den här till synes bittra fighten?
– De vill springa ifrån notan, ungefär som de där på krogen i Malmö. De på Käringön vill spara de här pengarna, i stället gapar de om att anlita en advokat. Det är bara tragiskt.
Öbor vi träffat säger att de är inga rika som lätt kan plocka fram över 300 000 kronor och att kommunen har en vrångbild av vilka människor det här berör.
– Nej, vi har ingen vrångbild. Många av fastigheterna där är fina, de ligger högt i pris. Det är en skillnad att köpa hus på Käringön än i, säg, Lilla Edet.
Samfällighetsföreningens ordförande Anders Manheden säger att han förgäves bett om ett möte med ordföranden i kommunstyrelsen.
– Vi har sagt att vi är beredda att betala för att täcka kommunens kostnad för att installera vattenmätare, upprätta register och annat bara de kan visa på vilka kostnader de får. Men de har inte visat upp något.
Det finns ett mönster, upplever Hans Melin som kört färjan in till Orust i 30 år och bor i sitt gamla föräldrahem.
– Kommunen har alltid motarbetat oss på ön och krävt saker.
Klart att det finns en del rika på Käringön, men de flesta är det inte, säger Klas Wimmerstedt som kör taxibåt och driver Lotshotellet.
– För oss blir det en kalldusch, nästan en miljon eftersom vi både har hotellet och bostaden. Jag förstår inte hur kommunen tänker, de får ju ingen extra kostnad. En kommun som agerar så här kan inte ha något intresse av att fler personer ska vara skrivna här.
Enligt Jonathan Lindgren, expert på kommunala tjänster hos intresseorganisationen Villaägarna, finns liknande problem på flera håll.
– Lag och praxis är för svag för att avstyra kommuner från den här sortens beteende. Min erfarenhet är tyvärr att kommuner gör så här, vilket inte rimmar med ett HD-avgörande från 1981 om ”rättvis och skälig grund” och proportionalitetsprincipen.
Lindgren anser att vattenlagen ”orsakar ruinerande problem över hela landet”.
– Ofta just som nu på Käringön, vid bildande av verksamhetsområden.
Fakta. Oenigt om värdet på VA-anläggningen
Parallellt med tvisten om de 286 fastigheterna på Käringön ska betala full anslutningsavgift när Orust kommun tar över ansvaret för anläggningen är parterna oeniga om värderingen av den befintliga tekniska utrustningen.
I början av juni skrev kommunens jurist att den är redo att bjuda 5 miljoner kronor, med reservation för att politikerna måste säga ja.
Samfälligheten har låtit en fristående konsult värdera anläggningen till drygt 13 miljoner. Den avfärdas av kommunen.
Samfälligheten har svarat att den inte vill förhandla om priset för anläggningen om inte även frågan om anslutningsavgiften inkluderas.
Kommunens advokat har avvisat det kravet och skriver att kommunen därför ”avser att ge in stämningsansökan angående inlösen”.
Källa: Orust kommun om Käringöns samfällighetsförening
Fakta. Så fick fiskarön sitt namn
Det finns olika beskrivningar av varifrån namnet Käringön kommer. I hamnen finns en staty från 1986 över ”Käringen”, och hennes kjol är byggd som en kummel, ett fast sjömärke. Och ett annat ord för kummel är just käring.
En annan förklaring är kopplad till vidskeplighet. Ombord på fiskebåtar var det tidigare ganska tabu med kvinnor. Detta förändrades eftersom fiskare fick för sig att det fanns både ”turkäringar” och ”oturskäringar”. Om en fiskare mötte en ”oturskäring” på väg ner till bryggan var det alltså bara att vända på klacken och gå hem.
Begreppet ”käring” blev vedertaget med åren. Någonstans på vägen fick ordet namnge ett sjömärke vid Saltskär, och inte långt därifrån ligger Käringön.
Källa: Orust kommun samt Västsverige
Fakta. Orust har femte högsta avgiften i landet
Enligt en färsk sammanställning från Svenskt Vatten, branschorganisation för livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag, ökar vatten- och avloppstaxorna i landets kommuner i år med i snitt 14 procent, nästan en fördubblad ökning jämfört med 2023.
Svenskt Vatten hänvisar till höjda räntor, inflation och stora investeringsbehov.
Men brukaravgifterna skiljer sig åt kommuner emellan och ligger nu på 531 procent om man jämför lägsta med högsta taxan. Medelpriset för en villa är i år 10 515 kronor.
Kostnaden för anslutning, den så kallade anläggningsavgiften, är i snitt 186 343 kronor, en ökning med 8 procent.
Orust har enligt rapporten den femte högsta anläggningsavgiften i landet. Högst har Sotenäs längre norrut i Bohuslän, lägst i Överkalix. Skillnaden är 900 procent.
Källa: Svenskt Vatten
Ok.