”SJ får riva Friends arena om de vill ha mer tågdepåer”
Trots att tågtrafiken ökade starkt sålde statliga Jernhusen den mest värdefulla marken för underhåll och avisning till Friends arena och Mall of Scandinavia.
Efter ett decennium av överfyllda tågverkstäder i Stockholm är läget nu desperat på lång sikt.
– Det finns helt enkelt ingen plats kvar i Stockholmsområdet, säger Hans Larsson på Trafikverket.
Vintern 2023/24 var en av de stökigaste för tågtrafiken. Runt 11 000 tåg var försenade och en betydande orsak var oförmågan att ta bort is från tågen. Det råder allt större brist på så kallade depåer, verkstäder för tågens underhåll och avisning.
Redan 2013 slog Riksrevisionen larm i en granskningsrapport om depåbrist i Stockholmsområdet. SJ och Trafikverket ansåg då att bristen på depåer var akut.
Tio år senare har antalet tåg och trafik ökat än mer.
Hagalund, strax norr om Stockholm, är en av norra Europas största depåer och en nyckel för att Sveriges tågtrafik ska fungera. Den är i dag bräddfylld av verksamhet. Men det här tågområdet, som ligger inklämt mellan E4:an och Friends arena, kunde ha varit betydligt större.
SJ:s vd Monica Lingegård står på spåren inne på bangården och tittar upp mot Friends arena och Mall of Scandinavia.
Hagalunds depå. Friends arena är den stora byggnaden bortanför spåren på bilden. Den står på mark avsedd för järnvägsändamål.
– Givet den tillväxt vi ser hade området behövts både för verkstäder och uppställning. Hagalund har stor strategisk betydelse för järnvägen.
Marken där Friends arena, som i dagarna bytt namn till Strawberry Arena, och Mall of Scandinavia ligger var inte bara ägd av SJ, den var också strikt avsedd för järnvägsändamål i Solna kommuns stadsplaner. Det framgår av kommundokument från 1960 och 1990, som DN tagit del av.
– Nu är jag orolig för framtiden – det saknas utrymme för nya depåer i rätt läge, säger Monica Lingegård.
År 1990, innan tågtrafikens stora expansion, började SJ:s dåvarande fastighetsavdelning löst planera att exploatera mark som inte behövdes för tågändamål i Hagalund.
Ur Solna kommuns dokument daterat 1960 om tomten där Friends arena nu står.
I juni år 2000 slöt sedan SJ och Solna kommun ett samarbetsavtal, som DN tagit del av. Syftet var att ”gemensamt utreda förutsättningarna” för att exploatera tomten där nu Friends arena står. Det angavs tydligt att projektet skulle avbrytas om ”endera parten vid utvärdering” ansåg detta. En anledning kunde ha varit om tågresandet skulle fortsätta öka.
SJ bolagiserades ett halvår senare, 2001. Då fick statliga bolaget Jernhusen ansvar för SJ:s fastigheter och depåer – med konkreta avkastningsmål. I samma veva ersatte Jernhusen SJ som part i avtalsdiskussionerna med Solna kommun och då tog projektet mer fart. Målet var att driva igenom ett exploateringsavtal – trots att tågresorna samtidigt ökade starkt.
På statliga Jernhusen är Peter Larsson chef för affärsområdet depå och kombiterminaler.
Med tanke på det starkt ökade tågresandet – ångrar du att ni sålde marken där Friends arena ligger?
– Det blir hypotetisk fråga eftersom avtalet om exploatering fanns på plats redan när Jernhusen bildades. Det var SJ som skrev kontrakt om att exploatera marken med Solna kommun strax innan Jernhusen bildades 2001.
Men det stämmer inte enligt dokumenten som DN läst. Exploateringsavtal och försäljningsavtal skrevs av Jernhusen.
Under 2007 sålde Jernhusen marken för Arenastaden för 341 miljoner kronor, enligt årsredovisningen. Jernhusen kunde det året överträffa statens avkastningsmål tvåfalt. Bolaget delade ut 100 miljoner kronor till ägaren svenska staten.
Det var ju ni på Jernhusen som sålde marken. Hade det varit bättre om marken hade varit kvar för järnvägsändamål – ja eller nej?
– Det kan vara så att det hade varit bra. Men nu jobbar vi här och nu och satsar stort, säger Peter Larsson.
Sofia Lindblad, i dag strategisk planerare på Trafikverket, jobbade 2008 på Banverket – som ägde delar av spåren intill.
– Banverket sa ifrån i yttrandet eftersom vi reagerade på att delar av den sålda fastigheten var strategisk viktig mark för att kunna utveckla spårsystemet på Hagalunds bangård, säger hon på telefon och fortsätter:
– Till slut återtog Jernhusen viss mark åt Banverket för att få själva bangården att fungera bättre vid en utveckling. Det var en lång process runt 2008.
Friends arena invigdes 2012. Riksrevisionen konstaterade 2013 i en kritisk rapport att antalet depåer inte ökat i takt med den ökande trafiken.
”Regeringen valde att enbart styra Jernhusen utifrån finansiella mål, med konsekvensen att det inte finns effektiva och moderna depåer.”
Hans Larsson är utredare på Trafikverket med uppdraget att få Hagalunds bangård att fungera bättre för tågoperatörernas behov.
Vem är ansvarig för att det finns depåer och avisningsanläggningar för tågen?
– Det är marknaden. Trafikverket tillhandahåller tågparkeringar, inget annat, säger han.
Hade det varit bättre om Arenastaden med Friends arena inte byggts?
– Ja det är klart. Då hade det funnits mer utvecklingsmöjligheter för järnvägen. Nu finns det i princip ingen mark för det i Stockholm, säger han och fortsätter.
– Vi får jobba med skohorn och pincett. Det finns helt enkelt ingen plats kvar för depåer i Stockholmsområdet. Det närmaste är nog norr om Uppsala. Men det skulle bli överfullt på stambanan om de ska åka med en massa tomtåg fram och tillbaka mellan Stockholm och Uppsala. Och det blir dyrt och ta för mycket tid för tågoperatörerna så det är nog nästan uteslutet.
Kan SJ bygga en egen depå?
– SJ skulle kunna bygga en egen depå – om de river Friends arena, säger han skämtsamt.
Hans Larsson säger att Hagalunds bangård och depå inte kan byggas ut, men det går att ”trimma” befintlig anläggning för bättre kapacitet och flöden inom bangården. Trafikverket och Jernhusen försöker hitta lösningar. De har bland annat hittat plats för en ny verkstad för SJ som ska vara färdig 2026.
SJ:s vd Monica Lingegård nickar på spåren utanför Friends arena.
– SJ gör stora satsningar i Hagalund men givet tillväxten i tågtrafiken kommer kapaciteten i området inte att räcka på sikt, säger hon.
Jernhusens Peter Larsson kan inte svara konkret på DN:s frågor om depåkapaciteten kommer att räcka på sikt.
– Vi arbetar för det och det är något vi försöker lösa i samverkan med SJ och Trafikverket.
Men kommer depåkapaciteten att räcka 2050 – ja eller nej?
– Vi arbetar som sagt för det tillsammans med SJ, Trafikverket och andra berörda aktörer.
Jernhusen har avkastningskrav gentemot staten. De senaste åren har resultatet varit långt bättre än statens krav. Bolaget har i genomsnitt delat ut runt en halv miljard kronor årligen till staten de senaste åren.
Var är viktigast – att nå statens avkastningskrav eller att tågen ska kunna gå?
– Allt handlar om att tågen ska rulla. Den finansiella kapaciteten är en förutsättning att kunna agera ansvarstagande för ett robust trafiksystem, säger Peter Larsson.
Fakta. Tågepåer och uppställningsplatser i Stockholmsområdet
Hagalundsdepån. Den byggdes 1913. Den har en yta lika stor som 30 fotbollsplaner med 4,5 mil järnväg. Där samsas varje dag ca 100 tåg som ska bli omhändertagna inför nästa resa. Det handlar om allt från parkering och städning av tåg till byte av tågdelar och avisning.
Förutom Hagalund finns två andra större uppställningsplatser för tåg.
Det finns även en stor bangård närmare Stockholms Central, Tomteboda, där Postnords stora paketterminal låg.
Där finns en spårhall, cirka 175 meter lång och runt 36 meter bred med spår in. Men den fastigheten har köpts av ett amerikanskt pensionsbolag. De äger byggnaden som man tidigare kunde köra in tågen i. Den har inget med tåg att göra längre. Trafikverket tittade på möjligheten att ha underhållsverksamhet där men hyran blev det för hög.
Det finns även en tredje bangård i Stockholmsområdet – i Älvsjö ägd av Trafikverket, men där finns inga depåfunktioner och ingen plats för utbyggnad, enligt Trafikverkets Hans Larsson.
Fakta. Jernhusen
Jernhusen AB bildades den 1 januari 2001 ur SJ:s fastighetsdivision. De hade vid starten 196 anställda.
Riksrevisionen skrev i en granskningsrapport 2013 att de enbart hade finansiella mål från regeringen.
I dag står i Jernhusens bolagsordning att bolaget bl a ”inom ramen för affärsmässighet, ska utveckla, förvalta och äga fastigheter, tillhandahålla fastighetsrelaterade tjänster”.
”Inriktningen av verksamheten ska vara på stationer, stationsområden med stadsnära utveckling, depåer samt kombiterminaler”.
Jernhusen sålde marken där Friends arena ligger för 341 miljoner kronor till bolaget Arenastaden – det skandalomsusade bolag som byggde Arenastaden. I maj 2012 dömdes Solnas tidigare stadsdirektör Sune Reinhold för att ha tagit emot mutor i samband med bygget av nationalarenan.
Jernhusen ägde initialt 22,2 procent i Arenastaden AB. Ägandet minskade till 10 procent.
Under 2010-talet gjordes vissa år förluster på över 20 miljoner kronor årligen i arenabygget.
Jernhusen sålde i december 2016 alla sina andelar till fastighetsbolaget Fabege.
Fotnot: Friends Arena har i dagarna bytt namn till Strawberry Arena.
Kasta4711bort on
> Det finns även en tredje bangård i Stockholmsområdet – i Älvsjö ägd av Trafikverket, men där finns inga depåfunktioner och ingen plats för utbyggnad, enligt Trafikverkets Hans Larsson.
Skulle vilja förstå detta bättre. Området mellan Älvsjö och Årstaberg är industriområde som tycks idealiskt för denna funktion. Området är inte särskilt effektivt utnyttjat idag. Dessutom finns det planer på att flytta cementdepån i Liljeholmen till Värtan. Då försvinner nyttan med spåren som leder dit.
2 Comments
”SJ får riva Friends arena om de vill ha mer tågdepåer”
Trots att tågtrafiken ökade starkt sålde statliga Jernhusen den mest värdefulla marken för underhåll och avisning till Friends arena och Mall of Scandinavia.
Efter ett decennium av överfyllda tågverkstäder i Stockholm är läget nu desperat på lång sikt.
– Det finns helt enkelt ingen plats kvar i Stockholmsområdet, säger Hans Larsson på Trafikverket.
Vintern 2023/24 var en av de stökigaste för tågtrafiken. Runt 11 000 tåg var försenade och en betydande orsak var oförmågan att ta bort is från tågen. Det råder allt större brist på så kallade depåer, verkstäder för tågens underhåll och avisning.
Redan 2013 slog Riksrevisionen larm i en granskningsrapport om depåbrist i Stockholmsområdet. SJ och Trafikverket ansåg då att bristen på depåer var akut.
Tio år senare har antalet tåg och trafik ökat än mer.
Hagalund, strax norr om Stockholm, är en av norra Europas största depåer och en nyckel för att Sveriges tågtrafik ska fungera. Den är i dag bräddfylld av verksamhet. Men det här tågområdet, som ligger inklämt mellan E4:an och Friends arena, kunde ha varit betydligt större.
SJ:s vd Monica Lingegård står på spåren inne på bangården och tittar upp mot Friends arena och Mall of Scandinavia.
Bild 1
https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/b7e43b02-baa3-4674-ab89-a89441d0ebb2.jpeg?interpolation=lanczos-none&downsize=520:*&output-quality=80
Hagalunds depå. Friends arena är den stora byggnaden bortanför spåren på bilden. Den står på mark avsedd för järnvägsändamål.
– Givet den tillväxt vi ser hade området behövts både för verkstäder och uppställning. Hagalund har stor strategisk betydelse för järnvägen.
Marken där Friends arena, som i dagarna bytt namn till Strawberry Arena, och Mall of Scandinavia ligger var inte bara ägd av SJ, den var också strikt avsedd för järnvägsändamål i Solna kommuns stadsplaner. Det framgår av kommundokument från 1960 och 1990, som DN tagit del av.
– Nu är jag orolig för framtiden – det saknas utrymme för nya depåer i rätt läge, säger Monica Lingegård.
År 1990, innan tågtrafikens stora expansion, började SJ:s dåvarande fastighetsavdelning löst planera att exploatera mark som inte behövdes för tågändamål i Hagalund.
Bild 2
https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/47e13326-4ddc-42c9-a818-119ef91cd0b0.png?interpolation=lanczos-none&downsize=520:*&output-quality=80
Ur Solna kommuns dokument daterat 1960 om tomten där Friends arena nu står.
I juni år 2000 slöt sedan SJ och Solna kommun ett samarbetsavtal, som DN tagit del av. Syftet var att ”gemensamt utreda förutsättningarna” för att exploatera tomten där nu Friends arena står. Det angavs tydligt att projektet skulle avbrytas om ”endera parten vid utvärdering” ansåg detta. En anledning kunde ha varit om tågresandet skulle fortsätta öka.
SJ bolagiserades ett halvår senare, 2001. Då fick statliga bolaget Jernhusen ansvar för SJ:s fastigheter och depåer – med konkreta avkastningsmål. I samma veva ersatte Jernhusen SJ som part i avtalsdiskussionerna med Solna kommun och då tog projektet mer fart. Målet var att driva igenom ett exploateringsavtal – trots att tågresorna samtidigt ökade starkt.
På statliga Jernhusen är Peter Larsson chef för affärsområdet depå och kombiterminaler.
Med tanke på det starkt ökade tågresandet – ångrar du att ni sålde marken där Friends arena ligger?
– Det blir hypotetisk fråga eftersom avtalet om exploatering fanns på plats redan när Jernhusen bildades. Det var SJ som skrev kontrakt om att exploatera marken med Solna kommun strax innan Jernhusen bildades 2001.
Men det stämmer inte enligt dokumenten som DN läst. Exploateringsavtal och försäljningsavtal skrevs av Jernhusen.
Under 2007 sålde Jernhusen marken för Arenastaden för 341 miljoner kronor, enligt årsredovisningen. Jernhusen kunde det året överträffa statens avkastningsmål tvåfalt. Bolaget delade ut 100 miljoner kronor till ägaren svenska staten.
Det var ju ni på Jernhusen som sålde marken. Hade det varit bättre om marken hade varit kvar för järnvägsändamål – ja eller nej?
– Det kan vara så att det hade varit bra. Men nu jobbar vi här och nu och satsar stort, säger Peter Larsson.
Sofia Lindblad, i dag strategisk planerare på Trafikverket, jobbade 2008 på Banverket – som ägde delar av spåren intill.
– Banverket sa ifrån i yttrandet eftersom vi reagerade på att delar av den sålda fastigheten var strategisk viktig mark för att kunna utveckla spårsystemet på Hagalunds bangård, säger hon på telefon och fortsätter:
– Till slut återtog Jernhusen viss mark åt Banverket för att få själva bangården att fungera bättre vid en utveckling. Det var en lång process runt 2008.
Friends arena invigdes 2012. Riksrevisionen konstaterade 2013 i en kritisk rapport att antalet depåer inte ökat i takt med den ökande trafiken.
”Regeringen valde att enbart styra Jernhusen utifrån finansiella mål, med konsekvensen att det inte finns effektiva och moderna depåer.”
Bild 3
https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/317a47e0-5bfb-4f66-a929-68fb6d08ddc6.jpeg?interpolation=lanczos-none&downsize=520:*&output-quality=80
Hagalunds spårdepå intill Friends Arena.
Hans Larsson är utredare på Trafikverket med uppdraget att få Hagalunds bangård att fungera bättre för tågoperatörernas behov.
Vem är ansvarig för att det finns depåer och avisningsanläggningar för tågen?
– Det är marknaden. Trafikverket tillhandahåller tågparkeringar, inget annat, säger han.
Hade det varit bättre om Arenastaden med Friends arena inte byggts?
– Ja det är klart. Då hade det funnits mer utvecklingsmöjligheter för järnvägen. Nu finns det i princip ingen mark för det i Stockholm, säger han och fortsätter.
– Vi får jobba med skohorn och pincett. Det finns helt enkelt ingen plats kvar för depåer i Stockholmsområdet. Det närmaste är nog norr om Uppsala. Men det skulle bli överfullt på stambanan om de ska åka med en massa tomtåg fram och tillbaka mellan Stockholm och Uppsala. Och det blir dyrt och ta för mycket tid för tågoperatörerna så det är nog nästan uteslutet.
Kan SJ bygga en egen depå?
– SJ skulle kunna bygga en egen depå – om de river Friends arena, säger han skämtsamt.
Hans Larsson säger att Hagalunds bangård och depå inte kan byggas ut, men det går att ”trimma” befintlig anläggning för bättre kapacitet och flöden inom bangården. Trafikverket och Jernhusen försöker hitta lösningar. De har bland annat hittat plats för en ny verkstad för SJ som ska vara färdig 2026.
SJ:s vd Monica Lingegård nickar på spåren utanför Friends arena.
– SJ gör stora satsningar i Hagalund men givet tillväxten i tågtrafiken kommer kapaciteten i området inte att räcka på sikt, säger hon.
Jernhusens Peter Larsson kan inte svara konkret på DN:s frågor om depåkapaciteten kommer att räcka på sikt.
– Vi arbetar för det och det är något vi försöker lösa i samverkan med SJ och Trafikverket.
Men kommer depåkapaciteten att räcka 2050 – ja eller nej?
– Vi arbetar som sagt för det tillsammans med SJ, Trafikverket och andra berörda aktörer.
Jernhusen har avkastningskrav gentemot staten. De senaste åren har resultatet varit långt bättre än statens krav. Bolaget har i genomsnitt delat ut runt en halv miljard kronor årligen till staten de senaste åren.
Var är viktigast – att nå statens avkastningskrav eller att tågen ska kunna gå?
– Allt handlar om att tågen ska rulla. Den finansiella kapaciteten är en förutsättning att kunna agera ansvarstagande för ett robust trafiksystem, säger Peter Larsson.
Fakta. Tågepåer och uppställningsplatser i Stockholmsområdet
Hagalundsdepån. Den byggdes 1913. Den har en yta lika stor som 30 fotbollsplaner med 4,5 mil järnväg. Där samsas varje dag ca 100 tåg som ska bli omhändertagna inför nästa resa. Det handlar om allt från parkering och städning av tåg till byte av tågdelar och avisning.
Förutom Hagalund finns två andra större uppställningsplatser för tåg.
Det finns även en stor bangård närmare Stockholms Central, Tomteboda, där Postnords stora paketterminal låg.
Där finns en spårhall, cirka 175 meter lång och runt 36 meter bred med spår in. Men den fastigheten har köpts av ett amerikanskt pensionsbolag. De äger byggnaden som man tidigare kunde köra in tågen i. Den har inget med tåg att göra längre. Trafikverket tittade på möjligheten att ha underhållsverksamhet där men hyran blev det för hög.
Det finns även en tredje bangård i Stockholmsområdet – i Älvsjö ägd av Trafikverket, men där finns inga depåfunktioner och ingen plats för utbyggnad, enligt Trafikverkets Hans Larsson.
Fakta. Jernhusen
Jernhusen AB bildades den 1 januari 2001 ur SJ:s fastighetsdivision. De hade vid starten 196 anställda.
Riksrevisionen skrev i en granskningsrapport 2013 att de enbart hade finansiella mål från regeringen.
I dag står i Jernhusens bolagsordning att bolaget bl a ”inom ramen för affärsmässighet, ska utveckla, förvalta och äga fastigheter, tillhandahålla fastighetsrelaterade tjänster”.
”Inriktningen av verksamheten ska vara på stationer, stationsområden med stadsnära utveckling, depåer samt kombiterminaler”.
Jernhusen sålde marken där Friends arena ligger för 341 miljoner kronor till bolaget Arenastaden – det skandalomsusade bolag som byggde Arenastaden. I maj 2012 dömdes Solnas tidigare stadsdirektör Sune Reinhold för att ha tagit emot mutor i samband med bygget av nationalarenan.
Jernhusen ägde initialt 22,2 procent i Arenastaden AB. Ägandet minskade till 10 procent.
Under 2010-talet gjordes vissa år förluster på över 20 miljoner kronor årligen i arenabygget.
Jernhusen sålde i december 2016 alla sina andelar till fastighetsbolaget Fabege.
Fotnot: Friends Arena har i dagarna bytt namn till Strawberry Arena.
> Det finns även en tredje bangård i Stockholmsområdet – i Älvsjö ägd av Trafikverket, men där finns inga depåfunktioner och ingen plats för utbyggnad, enligt Trafikverkets Hans Larsson.
Skulle vilja förstå detta bättre. Området mellan Älvsjö och Årstaberg är industriområde som tycks idealiskt för denna funktion. Området är inte särskilt effektivt utnyttjat idag. Dessutom finns det planer på att flytta cementdepån i Liljeholmen till Värtan. Då försvinner nyttan med spåren som leder dit.