Forte carenza di posti nelle carceri svedesi, la peggiore per le donne

Svenska fängelsekrisen: ”Folk far jävligt illa”

Nya siffror visar att platsbristen är mycket stor i landets fängelser. Läget är värst för kvinnor. ”Jag är långt ifrån nöjd med hur situationen ser ut”, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Hon har förberett sig praktiskt, sagt upp lägenheten, sålt möbler och flyttat in till mamma för att spara pengar. Amanda oroar sig för hur det kommer att bli. Och hon har haft gott om tid att fundera.

– Att vänta så här länge är allt annat än enkelt, säger hon.

Amanda är dömd till 18 månaders fängelse för medhjälp till grov narkotikasmuggling och penningtvättbrott. Hon har väntat i över åtta månader på att få avtjäna sitt straff.

Vad som gjort att just hon fortfarande inte fått en plats på kvinnoavdelningen på fängelset i Halmstad, kan inte ställföreträdande anstaltschefen Christian Strandberg svara på. Men han är väl medveten om problemet.

– Vi har proppfullt i Halmstad och så ser det ut över hela Sverige.

Värst är situationen för kvinnor, visar ny statistik från Kriminalvården. Det saknas fasta platser på både häkten och anstalter. Beläggningsgraden ligger nu under sommaren på 128 procent på anstalter, 120 procent i häkten – och 132 procent för kvinnoplatserna.

Även landets sex häktessamordnare har bråda dagar. Det ligger på deras bord att fördela och placera klienter och flytta på lämpliga personer när det krävs. Precis som i Halmstad är läget kärvt i Kriminalvårdens region Mitt, där Tommy Lövgren arbetar.

– Det går inte att planera kriminalitet och vad som händer på förhand. Vi har fortsatt ett mycket stort inflöde av klienter och vi måste använda varje plats så bra som möjligt, säger han. Fler komplexa fall i domstolarna

Arbetet har försvårats på grund av det stora inflödet av klienter, domstolarna tvingas hantera allt mer komplexa och omfångsrika mål, och ärenden med många inblandade.

– Har man många ”målskamrater”, personer som inte kan sitta tillsammans eftersom det skulle kunna riskera utredningen, så får vi flytta runt människor mellan olika häkten. Det tar tid och är inte enkelt, säger Tommy Lövgren.

Regeringen och Sverigedemokraterna säger sig ha trappat upp kampen mot den organiserade brottsligheten. Bland annat genom nya lagar, skärpta straff och fler poliser. Det har lett till fler lagförda. Men även ökad dubbelbeläggning, trängsel, mer våld både mellan intagna och mot personalen på landets proppfulla anstalter.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) är den höga beläggningsgraden framför allt ett resultat av att utbyggnaden av Kriminalvården inleddes alldeles för sent. Det ska tillföras mer pengar och flera nya anstalter byggas.

Men det sistnämnda lär ta tid.

– Från regeringens sida arbetar vi också med att öka antalet överföranden av intagna så att fler ska avtjäna sitt fängelsestraff i sitt hemland. För att lösa platsbristen behöver vi också vara öppna för att prova nya vägar. Därför ser vi över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands, säger Gunnar Strömmer. Fler häktesplatser – men ännu fler intagna

Kriminalvården behöver möta det skriande platsbehovet på daglig basis. Genom att exempelvis inhysa intagna i andra typer av rum än de som är avsedda för klienters boende, eller genom att använda dubbelbeläggning och gemensamhetsavdelningar – finns ändå lite ”luft” i systemet.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger till SvD att man måste hitta nya vägar för att lösa platsbristen i fängelser och på häkten.

– Under sommaren brukar det vara lite lugnare och just nu har vi kontroll och kan hänvisa plats åt samtliga häktade, säger Tommy Lövgren vid region Mitt.

Enligt Kriminalvårdens placeringspraxis ska klienter placeras på det häkte som är kopplat till den tingsrätt som utfärdat häktningen, men så är inte alltid fallet när platsbristen är stor.

– Vi gör vårt yttersta. När jag började 2020 hade jag 280 häktesplatser i min region. Idag har jag 556. Men med det ökade antalet häktade, så får vi ändå flytta runt folk, säger han.

Enligt Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, finns flera orsaker till det ansträngda läget, men han slår ändå fast:

– Människor far jävligt illa när man inte har beredskap på häkten och anstalter för att ta emot så många, säger han.

Jerzy Sarnecki anser att den rådande situationen med skjutningar och sprängningar är exceptionell och att polisen har blivit effektivare i jakten på den organiserade brottsligheten.

– Det kan inte vara ett mål i sig att öka antalet fångar. Målet måste vara att de som är farliga för samhället och sig själva ska sitta inne så länge som de är farliga. De som inte är farliga bör ha andra påföljder. Ministern ”långt ifrån nöjd”

Vad säger justitieministern om Amandas väntan?

– Mitt svar till henne är att jag är långt ifrån nöjd med hur situationen ser ut. Inte minst för brottsoffer är det angeläget att straffen kan verkställas så snart som möjligt, säger Gunnar Strömmer:

– Det är därför vi nu gör flera saker samtidigt för att kraftigt bygga ut Kriminalvården.

Strömmer säger att antalet kvinnor som påbörjar ett fängelsestraff blivit fler, men att ett arbete pågår också med att öka antalet platser för kvinnor.

I Storbritannien har man nyligen infört en annan metod för att hantera krisen med överfulla fängelser. Fångar som tidigare kunde släppas villkorligt efter att ha avtjänat 50 procent av strafftiden ska framöver kunna återfå sin frihet efter 40 procent av tiden – allt för att frigöra platser.

Något som den brittiska justitieministern Shabana Mahmood, menar krävs för att inte riskera att hela fångvården kollapsar.

Gunnar Strömmer säger att något liknande inte är aktuellt i Sverige.

– Tvärtom behöver straffen i högre utsträckning än i dag återspegla brottens allvar för att öka brottsoffers upprättelse och stärka samhällsskyddet i stort.

Fotnot: Amanda heter egentligen något annat.

Erica Treijs