Många svenskar har njursjukdom utan att veta om det
Omkring en miljon svenskar är drabbade av kronisk njursjukdom.
De flesta vet inte om det. Ett enkelt blodprov visade att Johan Tjäder, 50, hade sjukdomen. Nu har han fått en ny njure.
Ungefär en miljon svenskar har någon form av kronisk njurpåverkan och hos cirka 500 000 är njurfunktionen tydligt nedsatt. De flesta har ingen aning om att de har dåliga njurar. 51-årige Johan Tjäder från Kista är en av dem.
En hälsokontroll för drygt tio år sedan visade att Johan Tjäder har typ 2-diabetes. Johan vägde lite för mycket och hade högt blodtryck. Eftersom diabetes och hjärt-kärlsjukdom ökar risken för njursjukdom fick Johan lämna både blod- och urinprov, som visade att han hade nedsatt njurfunktion.
– Jag hade inte märkt någonting. Hur njurarna mår tänker man inte på, trots att det är vanligt med njursjukdom, säger han.
Johan Tjäder var symtomfri i flera år trots att hans njurar sakta fungerade allt sämre.
Sjukdomen är ett dolt folkhälsoproblem – trots att fler svenskar är drabbade av njursjukdom än av diabetes.
– Det är en tyst sjukdom. Den ger sällan symtom förrän i ett sent skede. När man blir trött, illamående och får klåda så har det gått långt. Då är de enda behandlingsalternativen ofta dialys eller transplantation, säger Peter Barany, som är docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Nu pågår en stor utbildningsinsats om kronisk njursjukdom som ska öka kunskapen bland läkare och sjuksköterskor inom Region Stockholm. Informationsläkare besöker regionens cirka 200 vårdcentraler för att sprida kunskap om sjukdomen, diagnostisering och olika behandlingar.
– Kunskapsnivån hos läkarna ser olika ut. Även patienter behöver bli medvetna om sjukdomen, säger Sara Lind af Hageby, som är överläkare i njurmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset.
Så kan du bromsa sjukdomen
Ett njurvärde (GFR) på 60 milliliter per minut eller lägre är tecken på nedsatt njurfunktion. Mängden allbumin i urinen avspeglar också risken att drabbas. Vid sidan av medicinering kan förändrade levnadsvanor bromsa sjukdomsförloppet:
Undvik NSAID-värktabletter, till exempel ipuprofen och magnecyl; de kan försämra njurfunktionen.
Ha koll på ditt blodtryck och blodsocker (vid diabetes). Följ din läkares ordination för läkemedel mot högt blodtryck.
Se till att röra på dig minst 30 minuter per dag, minska stillasittandet i vardagen.
Undvik tobak.
Ät en balanserad kost.
Håll normalvikt.
Drick måttligt med alkohol.
Minska på konsumtionen av salt.
Vid allvarlig njursvikt bör man minska intaget av rött kött.
Källa: Vårdguiden m.fl.
Njurarna spelar en avgörande roll för hälsan genom att rena blodet från slaggprodukter. När njurarna sviktar, stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen. Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar påtagligt redan vid måttligt nedsatt njurfunktion.
Att fler drabbas av problem med njurarna beror på att befolkningen blir äldre och att fler har typ 2-diabetes, högt blodtryck och fetma. Omkring 700 miljoner människor i världen har kronisk njursjukdom, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Sjukdomen har klättrat från att vara den sjuttonde vanligaste dödsorsaken i världen år 1990 till en tolfte plats år 2017, enligt undersökningen Global burden of disease study. År 2040 förväntas sjukdomen vara den femte största orsaken till förlorade levnadsår.
Men det går att bromsa sjukdomen om den upptäcks tidigt. Ett enkelt blodprov som mäter ämnet kreatinin i blodet visar njurvärdet GFR (glomerulär filtrationshastighet), ett mått på njurarnas förmåga att filtrera och rena blod. Ett urinprov visar också mängden av proteinet albumin i urinen. Det är en markör för risken att få njursjukdom och hjärtkärlsjukdom.
Peter Barany är en av forskarna bakom en studie där man har undersökt GFR-värdet hos drygt 1,1 miljoner vuxna stockholmare som har lämnat blodprov när de har sökt sjukvård. Ett kreatininprov ingår ofta som en del av läkarundersökningar och hälsokontroller.
Johan Tjäder tar tio läkemedel varje dag, bland annat för att kroppen inte ska störa bort den nya njuren.
Forskarna såg att nästan 69 000 personer hade ett lågt njurvärde, det vill säga cirka 6 procent av de som hade lämnat blodprov. Men bara 9 700 patienter fick diagnos eller remiss till njurläkare.
– Det är alltså bara en liten andel av de som har kronisk njursjukdom som får en diagnos, och det minskar sannolikheten för att de får behandling. Här har vi en känd och vanlig sjukdom, som syns i journalen. Men patienterna fångas inte alltid upp av läkarna, och kan gå miste om optimal behandling, säger Sara Lind af Hageby.
Så ser behandlingen ut
Hälsosamma levnadsvanor (se faktaruta)
Behandling av grundsjukdom (till exempel diabetes, högt blodtryck)
Njur- och hjärtskyddande läkemedel:
Blodtrycksläkemedel
SGLT2-hämmare
Metabol kontroll (reglering av ämnesomsättningen):
Blodsocker
Vikt (håll normalvikt)
Lipider (ta blodfettsänkare)
Källa: Viss.nu
Det finns flera förklaringar till detta, menar hon, till exempel bristande kunskap om sjukdomen. En annan förklaring är att det tidigare saknats effektiv behandling av njursvikt.
– Om det inte finns läkemedel, så blir motivationen att leta efter sjukdomen låg bland läkarna. Men i dag har vi flera behandlingsalternativ.
Det finns ingen bot men sjukdomen går att bromsa, i första hand med läkemedel och förändrade levnadsvanor inom kost och motion. Johan Tjäder började ta diabetesläkemedel och lade om sin livsstil. Han skaffade gymkort och drog ner på kolhydrater och socker – främst för att få ordning på sin diabetes. Men rutinkontrollen hos läkaren visade att hans njurvärden ändå gradvis försämrades.
– Jag visste ju om att det var så, men det var ändå inget som direkt oroade mig.
I sex år var Johan helt symtomfri. När ett blodprov visade att hans njurar var nära att sluta fungera vände allt. Johan förstod varför han hade varit trött under en period.
– Jag har inget fysiskt krävande jobb, men efter jobbet var jag mentalt trött och tvingades lägga mig och vila. På nätterna vaknade jag alldeles kallsvettig.
Johan behövde en ny njure, men väntetiden för ett donerat organ var lång. I två år fick Johan i stället dialys, som innebär att blodet i kroppen renas på konstgjord väg. Han fick åka till sjukhuset fem dagar i veckan, där hans blod filtrerades i fyra timmar genom att passera ett filter i en dialysmaskin.
– Dialysbehandling kostar mycket för samhället, och ger sänkt livskvalitet. Därför är det så viktigt att hitta sjukdomen tidigt, säger Peter Barany.
För bara några år sedan kom ett stort genombrott i behandlingen med de så kallade SGLT2-hämmarna. De utvecklades ursprungligen som diabetesläkemedel för att sänka blodsockret. Men de visade sig snart också skydda både njurar och hjärta – oavsett om patienten har diabetes eller inte.
– Risken att få njursvikt, som är ett allvarligt tillstånd sent i sjukdomsförloppet, minskar kraftigt med den nya medicinen och blodtrycksmedicin. Försämringstakten går ner och man får ett längre och friskare liv, säger Peter Barany, som också är ordförande för Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för njursjukdomar.
En dag fick Johan det efterlängtade telefonsamtalet: det fanns en donerad njure som han skulle få. Nu är den inopererad strax under en av hans egna njurar, som inte längre fungerar.
– Ett par dagar efter transplantationen hoppade allt igång, och jag blev mycket piggare, säger Johan.
Ett par dagar efter transplantationen började den nya njuren fungera fullt ut för Johan Tjäder, och han blev piggare direkt.
I dag är hans njurvärden normala, varje dag tar han cirka tio olika läkemedel, men han mår bra.
– Jag kan leva ett helt normalt liv igen!
När Johan ser tillbaka önskar han att han inte hade ätit så mycket söt mat och kolhydrater när han var yngre.
– Då hade jag kanske sluppit diabetes och problem med njurarna. Men det talades inte så mycket om den här kopplingen då, säger han.
Den som har högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller diabetes bör enligt Sara Lind af Hageby kontrollera njurvärde vid sin årskontroll. Andra kan börja med att hålla koll på sitt blodtryck, till exempel mäta det på ett apotek.
– Om det är högt, kanske på grund av övervikt, bör man ta kontakt med sin vårdcentral för att få det utrett, och då ingår ett njurprov, säger Sara Lind af Hageby.
Exempel på njursjukdomar
Kronisk njursjukdom (CKD) ger risk för försämrad njurfunktion över tid och orsakas av ett flertal underliggande njursjukdomar, till exempel:
Högt blodtryck/kärlsjukdom
Diabetes
Glomerulonefrit/nefrotiskt syndrom: Inflammation/skada i njurens filterenheter.
Polycystisk njursjukdom: Ärftlig sjukdom som orsakar cystor i njurarna.
Pyelonefrit: Njurbäckeninflammation som gett njurskada, ofta kombination av infektioner och problem med urinavflöde.
Källa: Peter Barany, KS Huddinge.
Flera sjukdomar överlappar varandra
Kopplingen mellan kronisk njursjukdom, hjärtsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och fetma är så stark att organisationen American Heart Association har skapat termen ”kardiovaskulär-njure-metabolt syndrom” (CKM). Vuxna med diabetes löper betydligt större risk att drabbas av hjärtsjukdom eller stroke jämfört med andra. De riskerar också att utveckla njursjukdom, vilket kan bli livshotande. Och när njurarna inte fungerar som de ska, tvingas hjärtat arbeta hårdare för att pumpa blod till dem, vilket kan leda till hjärtsjukdom.
1 Comment
Många svenskar har njursjukdom utan att veta om det
Omkring en miljon svenskar är drabbade av kronisk njursjukdom.
De flesta vet inte om det. Ett enkelt blodprov visade att Johan Tjäder, 50, hade sjukdomen. Nu har han fått en ny njure.
Ungefär en miljon svenskar har någon form av kronisk njurpåverkan och hos cirka 500 000 är njurfunktionen tydligt nedsatt. De flesta har ingen aning om att de har dåliga njurar. 51-årige Johan Tjäder från Kista är en av dem.
En hälsokontroll för drygt tio år sedan visade att Johan Tjäder har typ 2-diabetes. Johan vägde lite för mycket och hade högt blodtryck. Eftersom diabetes och hjärt-kärlsjukdom ökar risken för njursjukdom fick Johan lämna både blod- och urinprov, som visade att han hade nedsatt njurfunktion.
– Jag hade inte märkt någonting. Hur njurarna mår tänker man inte på, trots att det är vanligt med njursjukdom, säger han.
Johan Tjäder var symtomfri i flera år trots att hans njurar sakta fungerade allt sämre.
Sjukdomen är ett dolt folkhälsoproblem – trots att fler svenskar är drabbade av njursjukdom än av diabetes.
– Det är en tyst sjukdom. Den ger sällan symtom förrän i ett sent skede. När man blir trött, illamående och får klåda så har det gått långt. Då är de enda behandlingsalternativen ofta dialys eller transplantation, säger Peter Barany, som är docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Nu pågår en stor utbildningsinsats om kronisk njursjukdom som ska öka kunskapen bland läkare och sjuksköterskor inom Region Stockholm. Informationsläkare besöker regionens cirka 200 vårdcentraler för att sprida kunskap om sjukdomen, diagnostisering och olika behandlingar.
– Kunskapsnivån hos läkarna ser olika ut. Även patienter behöver bli medvetna om sjukdomen, säger Sara Lind af Hageby, som är överläkare i njurmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset.
Så kan du bromsa sjukdomen
Ett njurvärde (GFR) på 60 milliliter per minut eller lägre är tecken på nedsatt njurfunktion. Mängden allbumin i urinen avspeglar också risken att drabbas. Vid sidan av medicinering kan förändrade levnadsvanor bromsa sjukdomsförloppet:
Undvik NSAID-värktabletter, till exempel ipuprofen och magnecyl; de kan försämra njurfunktionen.
Ha koll på ditt blodtryck och blodsocker (vid diabetes). Följ din läkares ordination för läkemedel mot högt blodtryck.
Se till att röra på dig minst 30 minuter per dag, minska stillasittandet i vardagen.
Undvik tobak.
Ät en balanserad kost.
Håll normalvikt.
Drick måttligt med alkohol.
Minska på konsumtionen av salt.
Vid allvarlig njursvikt bör man minska intaget av rött kött.
Källa: Vårdguiden m.fl.
Njurarna spelar en avgörande roll för hälsan genom att rena blodet från slaggprodukter. När njurarna sviktar, stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen. Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar påtagligt redan vid måttligt nedsatt njurfunktion.
Att fler drabbas av problem med njurarna beror på att befolkningen blir äldre och att fler har typ 2-diabetes, högt blodtryck och fetma. Omkring 700 miljoner människor i världen har kronisk njursjukdom, enligt Världshälsoorganisationen WHO. Sjukdomen har klättrat från att vara den sjuttonde vanligaste dödsorsaken i världen år 1990 till en tolfte plats år 2017, enligt undersökningen Global burden of disease study. År 2040 förväntas sjukdomen vara den femte största orsaken till förlorade levnadsår.
Men det går att bromsa sjukdomen om den upptäcks tidigt. Ett enkelt blodprov som mäter ämnet kreatinin i blodet visar njurvärdet GFR (glomerulär filtrationshastighet), ett mått på njurarnas förmåga att filtrera och rena blod. Ett urinprov visar också mängden av proteinet albumin i urinen. Det är en markör för risken att få njursjukdom och hjärtkärlsjukdom.
Peter Barany är en av forskarna bakom en studie där man har undersökt GFR-värdet hos drygt 1,1 miljoner vuxna stockholmare som har lämnat blodprov när de har sökt sjukvård. Ett kreatininprov ingår ofta som en del av läkarundersökningar och hälsokontroller.
Johan Tjäder tar tio läkemedel varje dag, bland annat för att kroppen inte ska störa bort den nya njuren.
Forskarna såg att nästan 69 000 personer hade ett lågt njurvärde, det vill säga cirka 6 procent av de som hade lämnat blodprov. Men bara 9 700 patienter fick diagnos eller remiss till njurläkare.
– Det är alltså bara en liten andel av de som har kronisk njursjukdom som får en diagnos, och det minskar sannolikheten för att de får behandling. Här har vi en känd och vanlig sjukdom, som syns i journalen. Men patienterna fångas inte alltid upp av läkarna, och kan gå miste om optimal behandling, säger Sara Lind af Hageby.
Så ser behandlingen ut
Hälsosamma levnadsvanor (se faktaruta)
Behandling av grundsjukdom (till exempel diabetes, högt blodtryck)
Njur- och hjärtskyddande läkemedel:
Blodtrycksläkemedel
SGLT2-hämmare
Metabol kontroll (reglering av ämnesomsättningen):
Blodsocker
Vikt (håll normalvikt)
Lipider (ta blodfettsänkare)
Källa: Viss.nu
Det finns flera förklaringar till detta, menar hon, till exempel bristande kunskap om sjukdomen. En annan förklaring är att det tidigare saknats effektiv behandling av njursvikt.
– Om det inte finns läkemedel, så blir motivationen att leta efter sjukdomen låg bland läkarna. Men i dag har vi flera behandlingsalternativ.
Det finns ingen bot men sjukdomen går att bromsa, i första hand med läkemedel och förändrade levnadsvanor inom kost och motion. Johan Tjäder började ta diabetesläkemedel och lade om sin livsstil. Han skaffade gymkort och drog ner på kolhydrater och socker – främst för att få ordning på sin diabetes. Men rutinkontrollen hos läkaren visade att hans njurvärden ändå gradvis försämrades.
– Jag visste ju om att det var så, men det var ändå inget som direkt oroade mig.
I sex år var Johan helt symtomfri. När ett blodprov visade att hans njurar var nära att sluta fungera vände allt. Johan förstod varför han hade varit trött under en period.
– Jag har inget fysiskt krävande jobb, men efter jobbet var jag mentalt trött och tvingades lägga mig och vila. På nätterna vaknade jag alldeles kallsvettig.
Johan behövde en ny njure, men väntetiden för ett donerat organ var lång. I två år fick Johan i stället dialys, som innebär att blodet i kroppen renas på konstgjord väg. Han fick åka till sjukhuset fem dagar i veckan, där hans blod filtrerades i fyra timmar genom att passera ett filter i en dialysmaskin.
– Dialysbehandling kostar mycket för samhället, och ger sänkt livskvalitet. Därför är det så viktigt att hitta sjukdomen tidigt, säger Peter Barany.
För bara några år sedan kom ett stort genombrott i behandlingen med de så kallade SGLT2-hämmarna. De utvecklades ursprungligen som diabetesläkemedel för att sänka blodsockret. Men de visade sig snart också skydda både njurar och hjärta – oavsett om patienten har diabetes eller inte.
– Risken att få njursvikt, som är ett allvarligt tillstånd sent i sjukdomsförloppet, minskar kraftigt med den nya medicinen och blodtrycksmedicin. Försämringstakten går ner och man får ett längre och friskare liv, säger Peter Barany, som också är ordförande för Region Stockholms läkemedelskommittés expertgrupp för njursjukdomar.
En dag fick Johan det efterlängtade telefonsamtalet: det fanns en donerad njure som han skulle få. Nu är den inopererad strax under en av hans egna njurar, som inte längre fungerar.
– Ett par dagar efter transplantationen hoppade allt igång, och jag blev mycket piggare, säger Johan.
Ett par dagar efter transplantationen började den nya njuren fungera fullt ut för Johan Tjäder, och han blev piggare direkt.
I dag är hans njurvärden normala, varje dag tar han cirka tio olika läkemedel, men han mår bra.
– Jag kan leva ett helt normalt liv igen!
När Johan ser tillbaka önskar han att han inte hade ätit så mycket söt mat och kolhydrater när han var yngre.
– Då hade jag kanske sluppit diabetes och problem med njurarna. Men det talades inte så mycket om den här kopplingen då, säger han.
Den som har högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom eller diabetes bör enligt Sara Lind af Hageby kontrollera njurvärde vid sin årskontroll. Andra kan börja med att hålla koll på sitt blodtryck, till exempel mäta det på ett apotek.
– Om det är högt, kanske på grund av övervikt, bör man ta kontakt med sin vårdcentral för att få det utrett, och då ingår ett njurprov, säger Sara Lind af Hageby.
Exempel på njursjukdomar
Kronisk njursjukdom (CKD) ger risk för försämrad njurfunktion över tid och orsakas av ett flertal underliggande njursjukdomar, till exempel:
Högt blodtryck/kärlsjukdom
Diabetes
Glomerulonefrit/nefrotiskt syndrom: Inflammation/skada i njurens filterenheter.
Polycystisk njursjukdom: Ärftlig sjukdom som orsakar cystor i njurarna.
Pyelonefrit: Njurbäckeninflammation som gett njurskada, ofta kombination av infektioner och problem med urinavflöde.
Källa: Peter Barany, KS Huddinge.
Flera sjukdomar överlappar varandra
Kopplingen mellan kronisk njursjukdom, hjärtsjukdom, högt blodtryck, typ 2-diabetes och fetma är så stark att organisationen American Heart Association har skapat termen ”kardiovaskulär-njure-metabolt syndrom” (CKM). Vuxna med diabetes löper betydligt större risk att drabbas av hjärtsjukdom eller stroke jämfört med andra. De riskerar också att utveckla njursjukdom, vilket kan bli livshotande. Och när njurarna inte fungerar som de ska, tvingas hjärtat arbeta hårdare för att pumpa blod till dem, vilket kan leda till hjärtsjukdom.
Källa: Circulation, 2023.