Över 40 procent av Malmbanans räls är mer än 30 år gammal och därmed utsliten. Detta enligt Trafikverkets interna siffror som DN tagit del av och analyserat.
Det har skett nio större urspårningar de senaste fem åren och LKAB pressas allt mer.
– Vi överväger om vi måste stänga ett av våra pelletsverk, säger LKAB:s presschef Anders Lindberg.
Malmbanan är en av Sveriges viktigaste järnvägssträckor. Hälften av allt gods som transporteras mellan Norge och Sverige går här. Den 50 mil långa pulsådern mellan Luleå och Narvik är också LKAB:s enda sätt att transportera sin malm. Tio långa malmtåg om dagen går från Kiruna till Narvik och fyra tåg från Malmberget till Luleå hamn.
Det har skett nio allvarliga urspårningar de senaste fem åren. Det får dramatiska konsekvenser. Efter vinterns två stora urspårningar halverades LKAB:s omsättning och vinsten föll över 70 procent första kvartalet.
Att tågen spårar ur beror bland annat på utsliten räls där det bildas sprickor. DN kan nu avslöja att så mycket som 40 procent av Malmbanans tågräls är mer än 30 år gammal. Den har därmed nått sin ekonomiska livslängd.
Per Corshammar, järnvägsexpert med förflutet på Banverket och konsultbolagen Ramböll och Atkins är kritisk.
– Det hugger till i magen på mig när jag hör de siffrorna. Det är rent farligt. Tumregeln är att räls är bytesmogen efter 30 år, men Malmbanan är så hårt trafikerad att rälsen borde ha bytts för länge sedan.
Det handlar konkret om drygt 20 mil av Malmbanans totalt 50 mil. Detta enligt data från Trafikverkets eget underhållssystem (som kallas baninformationssystem – ”bis”) som DN tagit del av och analyserat.
– När rälsen blivit så gammal och sliten blir det sprickor och vi får tyvärr vänta oss fler incidenter, säger Per Corshammar.
Malmbanans 40 procent ska jämföras med Trafikverkets officiella siffror för hela landet där cirka 14 procent av rälsen uppnått sin livslängd.
Jonas Larsson är enhetschef på Trafikverket och ansvarar för banornas tillgångsförvaltning. Där ingår att prioritera spårbyten. Han säger att Malmbanan, Södra stambanan och Västra stambanan har högsta underhållsprioritering i Sverige i dag.
– Rälsen har passerat sin ekonomiska livslängd – så vi borde ha bytt den. Men vi hanterar risker genom att göra extra mycket riktning, slipning, rälsbyten. Vi övervakar spåren mycket noga kontinuerligt med tekniskt avancerad utrustning och lägger överlägset mest pengar på underhåll på Malmbanan.
Borde ni inte bytt rälsen tidigare?
– Ja i ett drömläge. Men vi har ju en stor underhållsskuld som vi måste hantera.
Men varför är rälsen inte bytt?
– Om vi ska vara självkritiska har vi inte varit duktiga att beskriva konsekvenser för våra politiker. Jag var med när det var väldigt snålt med pengar. Under de åren byggdes underhållsskulden upp.
Sträckan mellan Gällivare och Kiruna har enligt DN:s analys störst andel uttjänt räls: hela 8 mil av drygt 12 mil räls är i huvudsak byggd 1983 och därmed över 40 år gammal. Där skedde också en stor urspårning 2021 då 39 av 68 tungt lastade vagnar på ett malmtåg mellan Kiruna och Gällivare skenade ner i grusvallen. Anledningen var slitna spår.
Varför är inte de ens de spåren bytta tidigare?
– Ja, då är vi tillbaka till den stora politiska frågan om underhållsskulden. Hade vi vetat att det skulle spåra ur hade den blivit hårdare prioriterad. Nu prioriterades en annan del. Men den rälsen ska bytas i närtid.
– Underhållsskulden har tagit decennier att bygga upp och det tar decennier att få bort.
Kan det vara farligt att köra på Malmbanan när rälsen är så gammal?
– Nej.
På LKAB är Linda Bjurholt logistikchef:
– Att så mycket som 40 procent av rälsen är uttjänt är allvarligt. Just rälsbrott på grund av dålig räls har varit ett problem som fått enorma konsekvenser.
– Den dåliga rälsen där gör att vi bara kan lasta 80 procent av maxvikten mellan Gällivare och Kiruna. Nu finns ett spårbyte planerat där och det är bra, säger Linda Bjurholt.
LKAB lider ännu stort av vinterns två stora urspårningar nära norska gränsen. Tågtrafiken på Malmbanan stod still i totalt 76 dygn under nära tre månader. Urspårningens orsak är ännu inte klarlagd och haverikommissionen kommer med sin rapport i höst. LKAB byggde upp ett lager på 4 miljoner ton malmpellets i flera stora högar utanför Kiruna.
Den hårt belastade Malmbanan har bara ett enkelspår och när Trafikverket nu jobbar med underhåll i spåret stryps möjligheterna för LKAB att skeppa sin malm.
– Det mesta av malmen ligger därför kvar i högarna. Vi kommer under åratal knappt att kunna skeppa ut den malm vi producerar på grund av att man tar tag i underhållet så sent. Det gör systemet väldigt känsligt.
Urspårningar på Malmbanan de senaste fem åren
RÖD Allvarlig urspårning under färd
SVART Övriga urspårningar har skett i samband med växling på bangårdar eller har involverat arbetsfordon
Ett bevis på Malmbanans nationella vikt. Vid en lättare urspårning den 3 juli somras skickar finansminister Elisabeth Svantesson (M) sms till LKAB:s vd Jan Moström och frågar om läget med ”dig, bolaget och Malmbanan”. DN har begärt ut sms:et från Finansdepartementet.
– Jag skulle vilja att regeringen prioriterar Malmbanan ytterligare. Får vi inte ut våra produkter klarar vi inte av den gröna omställningen.
Fakta. Sveriges tyngst trafikerade järnväg
Malmbanan trafikeras av malmtåg, persontåg, och godståg den 50 mil långa sträckan mellan Boden och Riksgränsen. Järnvägen fortsätter sedan till Narvik och heter Ofotbanen på den norska sidan.
Mellan Kiruna och Narvik går det i dag ca 24 malmtåg/dygn i båda riktningarna och mellan Malmberget och Luleå ca åtta malmtåg/dygn i bägge riktningarna. På sträckan Boden-Kiruna går 10 persontåg/dygn och på sträckan Kiruna-Riksgränsen går 4 persontåg/dygn.
Den är redan hårt belastad och för att möta ökade transportbehov planerar Trafikverket för en upprustning och ökning av kapaciteten.
Eftersom den är enkelspårig är den extra känslig för störningar, som urspårningar.
Den 17 december spårade ett tåg ur mellan Kiruna och Narvik. Kostnaden för vagnarna och infrastrukturen beräknas till cirka 25 miljoner kronor, men de ekonomiska konsekvenserna för näringsliv och turism är betydligt större.
Den 24 februari spårade ytterligare ett malmtåg ur på ungefär samma plats.
Trafikverket delar sin interna data med vissa aktörer i branschen. Det interna systemet kallas baninformationssystemet – ”bis”. DN har via en källa i branschen fått ut rälsinformationen på Malmbanan på excelblad. Den är nedbruten i korta sträckor. Där framgår vilka år rälsen är ditsatt på varje kort sträcka. DN har sedan räknat ihop alla sträckor som är äldre än 30 år. DN har inte räknat sidospår på stationer. Sannolikheten för sprickbildning i rälsen ökar exponentiellt efter 15 års trafikering. Därför ökar risken för urspårning med tiden.
Det rör fem delsträckor. Antal mil där minst en av rälsarna är mer än 30 år.
Sträcka 1: Notviken – Boden C: cirka 3 mil
Sträcka 2: Boden C – Murjek: cirka 6,1 mil
Sträcka 3: Murjek – Gällivare: cirka 4,5 mil
Sträcka 4: Gällivare – Kiruna: cirka 8 mil
Sträcka 5: Kiruna – Riksgränsen: cirka 0,8 mil
Totalt cirka 22,4 mil av cirka 50 mil.
avoere on
Hmm, var ska vi prioritera järnvägssatsningar i Norrland? Ska vi prioritera Norrbotniabanan eller Malmbanan?
2 Comments
Över 40 procent av Malmbanan har för gammal räls
Över 40 procent av Malmbanans räls är mer än 30 år gammal och därmed utsliten. Detta enligt Trafikverkets interna siffror som DN tagit del av och analyserat.
Det har skett nio större urspårningar de senaste fem åren och LKAB pressas allt mer.
– Vi överväger om vi måste stänga ett av våra pelletsverk, säger LKAB:s presschef Anders Lindberg.
Malmbanan är en av Sveriges viktigaste järnvägssträckor. Hälften av allt gods som transporteras mellan Norge och Sverige går här. Den 50 mil långa pulsådern mellan Luleå och Narvik är också LKAB:s enda sätt att transportera sin malm. Tio långa malmtåg om dagen går från Kiruna till Narvik och fyra tåg från Malmberget till Luleå hamn.
Det har skett nio allvarliga urspårningar de senaste fem åren. Det får dramatiska konsekvenser. Efter vinterns två stora urspårningar halverades LKAB:s omsättning och vinsten föll över 70 procent första kvartalet.
Att tågen spårar ur beror bland annat på utsliten räls där det bildas sprickor. DN kan nu avslöja att så mycket som 40 procent av Malmbanans tågräls är mer än 30 år gammal. Den har därmed nått sin ekonomiska livslängd.
Per Corshammar, järnvägsexpert med förflutet på Banverket och konsultbolagen Ramböll och Atkins är kritisk.
– Det hugger till i magen på mig när jag hör de siffrorna. Det är rent farligt. Tumregeln är att räls är bytesmogen efter 30 år, men Malmbanan är så hårt trafikerad att rälsen borde ha bytts för länge sedan.
Det handlar konkret om drygt 20 mil av Malmbanans totalt 50 mil. Detta enligt data från Trafikverkets eget underhållssystem (som kallas baninformationssystem – ”bis”) som DN tagit del av och analyserat.
– När rälsen blivit så gammal och sliten blir det sprickor och vi får tyvärr vänta oss fler incidenter, säger Per Corshammar.
Malmbanans 40 procent ska jämföras med Trafikverkets officiella siffror för hela landet där cirka 14 procent av rälsen uppnått sin livslängd.
Jonas Larsson är enhetschef på Trafikverket och ansvarar för banornas tillgångsförvaltning. Där ingår att prioritera spårbyten. Han säger att Malmbanan, Södra stambanan och Västra stambanan har högsta underhållsprioritering i Sverige i dag.
– Rälsen har passerat sin ekonomiska livslängd – så vi borde ha bytt den. Men vi hanterar risker genom att göra extra mycket riktning, slipning, rälsbyten. Vi övervakar spåren mycket noga kontinuerligt med tekniskt avancerad utrustning och lägger överlägset mest pengar på underhåll på Malmbanan.
Borde ni inte bytt rälsen tidigare?
– Ja i ett drömläge. Men vi har ju en stor underhållsskuld som vi måste hantera.
Men varför är rälsen inte bytt?
– Om vi ska vara självkritiska har vi inte varit duktiga att beskriva konsekvenser för våra politiker. Jag var med när det var väldigt snålt med pengar. Under de åren byggdes underhållsskulden upp.
Sträckan mellan Gällivare och Kiruna har enligt DN:s analys störst andel uttjänt räls: hela 8 mil av drygt 12 mil räls är i huvudsak byggd 1983 och därmed över 40 år gammal. Där skedde också en stor urspårning 2021 då 39 av 68 tungt lastade vagnar på ett malmtåg mellan Kiruna och Gällivare skenade ner i grusvallen. Anledningen var slitna spår.
Varför är inte de ens de spåren bytta tidigare?
– Ja, då är vi tillbaka till den stora politiska frågan om underhållsskulden. Hade vi vetat att det skulle spåra ur hade den blivit hårdare prioriterad. Nu prioriterades en annan del. Men den rälsen ska bytas i närtid.
– Underhållsskulden har tagit decennier att bygga upp och det tar decennier att få bort.
Kan det vara farligt att köra på Malmbanan när rälsen är så gammal?
– Nej.
På LKAB är Linda Bjurholt logistikchef:
– Att så mycket som 40 procent av rälsen är uttjänt är allvarligt. Just rälsbrott på grund av dålig räls har varit ett problem som fått enorma konsekvenser.
– Den dåliga rälsen där gör att vi bara kan lasta 80 procent av maxvikten mellan Gällivare och Kiruna. Nu finns ett spårbyte planerat där och det är bra, säger Linda Bjurholt.
LKAB lider ännu stort av vinterns två stora urspårningar nära norska gränsen. Tågtrafiken på Malmbanan stod still i totalt 76 dygn under nära tre månader. Urspårningens orsak är ännu inte klarlagd och haverikommissionen kommer med sin rapport i höst. LKAB byggde upp ett lager på 4 miljoner ton malmpellets i flera stora högar utanför Kiruna.
Den hårt belastade Malmbanan har bara ett enkelspår och när Trafikverket nu jobbar med underhåll i spåret stryps möjligheterna för LKAB att skeppa sin malm.
– Det mesta av malmen ligger därför kvar i högarna. Vi kommer under åratal knappt att kunna skeppa ut den malm vi producerar på grund av att man tar tag i underhållet så sent. Det gör systemet väldigt känsligt.
Urspårningar på Malmbanan de senaste fem åren
RÖD Allvarlig urspårning under färd
SVART Övriga urspårningar har skett i samband med växling på bangårdar eller har involverat arbetsfordon
Bild 1
https://api.quickshot-widgets.net/uploads/2024/03/Webb_malmbanan_urspa%C3%8Crningar-1709726006228.png
– Vi har tittat på att köra malmen med lastbil, men då skulle vi behöva köra en lastbil varannan minut. Det går inte.
Linda Bjurholt betonar att samarbetet med Trafikverket är bra och att de delar problembild.
Bild 2
https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/b5453cfa-ee29-4b27-9e6c-c9863c560552.jpeg?interpolation=lanczos-none&downsize=520:*&output-quality=80
Ett bevis på Malmbanans nationella vikt. Vid en lättare urspårning den 3 juli somras skickar finansminister Elisabeth Svantesson (M) sms till LKAB:s vd Jan Moström och frågar om läget med ”dig, bolaget och Malmbanan”. DN har begärt ut sms:et från Finansdepartementet.
– Jag skulle vilja att regeringen prioriterar Malmbanan ytterligare. Får vi inte ut våra produkter klarar vi inte av den gröna omställningen.
Fakta. Sveriges tyngst trafikerade järnväg
Malmbanan trafikeras av malmtåg, persontåg, och godståg den 50 mil långa sträckan mellan Boden och Riksgränsen. Järnvägen fortsätter sedan till Narvik och heter Ofotbanen på den norska sidan.
Mellan Kiruna och Narvik går det i dag ca 24 malmtåg/dygn i båda riktningarna och mellan Malmberget och Luleå ca åtta malmtåg/dygn i bägge riktningarna. På sträckan Boden-Kiruna går 10 persontåg/dygn och på sträckan Kiruna-Riksgränsen går 4 persontåg/dygn.
Den är redan hårt belastad och för att möta ökade transportbehov planerar Trafikverket för en upprustning och ökning av kapaciteten.
Eftersom den är enkelspårig är den extra känslig för störningar, som urspårningar.
Den 17 december spårade ett tåg ur mellan Kiruna och Narvik. Kostnaden för vagnarna och infrastrukturen beräknas till cirka 25 miljoner kronor, men de ekonomiska konsekvenserna för näringsliv och turism är betydligt större.
Den 24 februari spårade ytterligare ett malmtåg ur på ungefär samma plats.
Källa: Trafikverket, Statens haverikommission
https://www.dn.se/ekonomi/stoppen-pa-malmbanan-miljardsmall-i-norge/
Fakta – så har DN räknat
Trafikverket delar sin interna data med vissa aktörer i branschen. Det interna systemet kallas baninformationssystemet – ”bis”. DN har via en källa i branschen fått ut rälsinformationen på Malmbanan på excelblad. Den är nedbruten i korta sträckor. Där framgår vilka år rälsen är ditsatt på varje kort sträcka. DN har sedan räknat ihop alla sträckor som är äldre än 30 år. DN har inte räknat sidospår på stationer. Sannolikheten för sprickbildning i rälsen ökar exponentiellt efter 15 års trafikering. Därför ökar risken för urspårning med tiden.
Det rör fem delsträckor. Antal mil där minst en av rälsarna är mer än 30 år.
Sträcka 1: Notviken – Boden C: cirka 3 mil
Sträcka 2: Boden C – Murjek: cirka 6,1 mil
Sträcka 3: Murjek – Gällivare: cirka 4,5 mil
Sträcka 4: Gällivare – Kiruna: cirka 8 mil
Sträcka 5: Kiruna – Riksgränsen: cirka 0,8 mil
Totalt cirka 22,4 mil av cirka 50 mil.
Hmm, var ska vi prioritera järnvägssatsningar i Norrland? Ska vi prioritera Norrbotniabanan eller Malmbanan?