**Klimatförändringarna börjar göra avtryck på svenskarnas matkvitton. Flera av de största prisökningarna i butikerna de senaste åren kan kopplas till torka och extremväder.**
**I takt med den ökade uppvärmningen väntas matpriserna stiga betydligt snabbare.**
Kakao, matolja, socker, ris och kaffe är matvaror som alla har blivit minst 40 procent dyrare i svenska butiker sedan 2021, enligt Statistiska centralbyråns konsumentprisindex. Samma varor har också påverkats av extremväder de senaste åren.
– Två faktorer har samverkat. Vi har haft flera år av torka och samtidigt höga temperaturer, inte bara under sommaren utan också under våren. Det är en kritisk period för olivodlingen då träden blommar och sätter frukt.
Det säger Primitivo Fernández, direktör för de spanska olivoljeproducenternas centralorganisation Ainerac.
**I Spanien, världens största** producent av olivolja, skördades 1,5 miljoner ton oliver hösten 2021. Men de två senaste åren har svår torka och värme halverat produktionen, och under tiden har grossistpriset på den globala marknaden trissats upp till det dubbla. Även svenska konsumenter betalar i dag dyrt för olivolja i butik.
Friderike Kuik är meteorolog och senior ekonom på Europeiska centralbanken. I en studie som hon och hennes kolleger nyligen publicerade i en av tidskriften Natures undertitlar har de undersökt hur klimatförändringarna påverkar matprisinflationen.
– Våra resultat visar att högre temperaturer kan leda till högre matpriser. Vi ser att den effekten är starkare i redan varma länder. Ovanligt höga sommartemperaturer i till exempel Italien eller Spanien har större påverkan på livsmedelspriserna än värme i de nordiska länderna.
Sydeuropa pekas samtidigt ut som särskilt sårbart för extrema väderhändelser och torka i en ny rapport av den europeiska miljömyndigheten EEA. Frankrike, Italien och Spanien hör dessutom till Europas stora spannmålsexportörer.
Där minskade skördarna kraftigt under den torra och varma sommaren 2022.
– Enligt våra resultat bidrog den extrema sommaren 2022 med 0,7 procentenheter till matinflationen i Europa.
Diagrammet visar tidsperioden april 2014–april 2024 Källa: S:t Louis Federal Reserve. Foto: Shutterstock, DN. Grafik: Jenny Alvén.
**Med hjälp av historiska data** och klimatmodeller har Friderike Kuik och hennes kollegor räknat fram hur mycket den globala uppvärmningen skulle kunna bidra till matprisökningarna framöver. Hon påpekar att beräkningarna bara gäller nationella priseffekter av höga temperaturer – inte torka och annat extremväder.
– Resultaten visar att matinflationen kan öka med mellan 0,9 och 3,2 procentenheter i genomsnitt globalt fram till 2035, men det beror bland annat på hur utsläppen utvecklas, säger hon.
Matpriserna i Europa har de senaste decennierna stigit med strax över 2 procent per år i genomsnitt. Om ett varmare klimat adderar 2 procentenheter till takten motsvarar det en fördubbling av matprisinflationen.
**Inom EU är det några** enstaka procent av befolkningen som försörjer sig direkt av jordbruket, men andelen är betydligt högre i världens fattigaste länder. I många västafrikanska länder arbetar runt hälften inom odling och boskapsskötsel och för dem innebär ett varmare klimat en dubbel risk.
Det säger Indermit Gill, chefsekonom på Världsbanken.
– Vad som händer när de allra fattigaste länderna drabbas av klimatchocker är inte bara att man förlorar tillgången till livsmedel utan också att människor förlorar sitt levebröd. Det är kakao ett exempel på, säger han.
Världens kakaoodling är starkt koncentrerad till små jordbruk i Västafrika, framför allt Ghana och Elfenbenskusten.
1 Comment
**Klimatförändringarna börjar göra avtryck på svenskarnas matkvitton. Flera av de största prisökningarna i butikerna de senaste åren kan kopplas till torka och extremväder.**
**I takt med den ökade uppvärmningen väntas matpriserna stiga betydligt snabbare.**
Kakao, matolja, socker, ris och kaffe är matvaror som alla har blivit minst 40 procent dyrare i svenska butiker sedan 2021, enligt Statistiska centralbyråns konsumentprisindex. Samma varor har också påverkats av extremväder de senaste åren.
– Två faktorer har samverkat. Vi har haft flera år av torka och samtidigt höga temperaturer, inte bara under sommaren utan också under våren. Det är en kritisk period för olivodlingen då träden blommar och sätter frukt.
Det säger Primitivo Fernández, direktör för de spanska olivoljeproducenternas centralorganisation Ainerac.
**I Spanien, världens största** producent av olivolja, skördades 1,5 miljoner ton oliver hösten 2021. Men de två senaste åren har svår torka och värme halverat produktionen, och under tiden har grossistpriset på den globala marknaden trissats upp till det dubbla. Även svenska konsumenter betalar i dag dyrt för olivolja i butik.
Friderike Kuik är meteorolog och senior ekonom på Europeiska centralbanken. I en studie som hon och hennes kolleger nyligen publicerade i en av tidskriften Natures undertitlar har de undersökt hur klimatförändringarna påverkar matprisinflationen.
– Våra resultat visar att högre temperaturer kan leda till högre matpriser. Vi ser att den effekten är starkare i redan varma länder. Ovanligt höga sommartemperaturer i till exempel Italien eller Spanien har större påverkan på livsmedelspriserna än värme i de nordiska länderna.
Sydeuropa pekas samtidigt ut som särskilt sårbart för extrema väderhändelser och torka i en ny rapport av den europeiska miljömyndigheten EEA. Frankrike, Italien och Spanien hör dessutom till Europas stora spannmålsexportörer.
Där minskade skördarna kraftigt under den torra och varma sommaren 2022.
– Enligt våra resultat bidrog den extrema sommaren 2022 med 0,7 procentenheter till matinflationen i Europa.
Diagrammet visar tidsperioden april 2014–april 2024 Källa: S:t Louis Federal Reserve. Foto: Shutterstock, DN. Grafik: Jenny Alvén.
**Med hjälp av historiska data** och klimatmodeller har Friderike Kuik och hennes kollegor räknat fram hur mycket den globala uppvärmningen skulle kunna bidra till matprisökningarna framöver. Hon påpekar att beräkningarna bara gäller nationella priseffekter av höga temperaturer – inte torka och annat extremväder.
– Resultaten visar att matinflationen kan öka med mellan 0,9 och 3,2 procentenheter i genomsnitt globalt fram till 2035, men det beror bland annat på hur utsläppen utvecklas, säger hon.
Matpriserna i Europa har de senaste decennierna stigit med strax över 2 procent per år i genomsnitt. Om ett varmare klimat adderar 2 procentenheter till takten motsvarar det en fördubbling av matprisinflationen.
**Inom EU är det några** enstaka procent av befolkningen som försörjer sig direkt av jordbruket, men andelen är betydligt högre i världens fattigaste länder. I många västafrikanska länder arbetar runt hälften inom odling och boskapsskötsel och för dem innebär ett varmare klimat en dubbel risk.
Det säger Indermit Gill, chefsekonom på Världsbanken.
– Vad som händer när de allra fattigaste länderna drabbas av klimatchocker är inte bara att man förlorar tillgången till livsmedel utan också att människor förlorar sitt levebröd. Det är kakao ett exempel på, säger han.
Världens kakaoodling är starkt koncentrerad till små jordbruk i Västafrika, framför allt Ghana och Elfenbenskusten.