Anni difficili dal punto di vista finanziario: ecco come sei stato colpito

**Tycker du att din ekonomi är sämre nu än för några år sedan? Då är du rätt ute.**

**Boendekostnaden och matpriserna har ökat kraftigt samtidigt som lönerna inte följt med.**

**Här kan du se hur utgifterna förändrats.**

Inflationen började ta fart under 2022 och priserna fortsatte att öka kraftigt under 2023. Riksbanken svarade med räntehöjningar och nu har inflationen börjat närma sig de 2 procent som är riktmärket.

Men prisökningarna fördelas ojämnt. För flertalet spelar det till exempel ingen roll om lyxprodukter ökar kraftigt i pris. Men alla behöver ha en bostad och alla måste köpa mat. Därför har prisökningar på boende och mat stor betydelse.

Om lönerna ökar i samma takt som priserna betyder också mycket. Så har det inte varit de senaste åren.

**Bodil Nordin** är budget- och skuldrådgivare i Höganäs kommun i Skåne. Hon säger att det är fler än tidigare som hört av sig de senaste åren.

– Dessutom är det delvis nya grupper som kontaktar oss. Till exempel barnfamiljer och pensionärer med låg pension som bor i villa, säger hon.

Hushållen som hör av sig har många gånger inte haft råd att investera i energieffektiviserande åtgärder. Därför slog framför allt de höga elpriserna mot dessa hushåll.

– Nu ser elpriserna bättre ut men många har tömt sina besparingar och en del har även tagit lån, säger Bodil Nordin.

**Hon lyfter också** fram att vi haft många år med låga räntor och god reallöneutveckling.

– Det gör att många, framför allt unga, inte varit i den här situationen tidigare, säger hon.

Här är en genomgång av hur priserna ökat på mat och boende jämfört med löneökningarna:

**Hyror**

Hyrorna höjdes med 1,7 procent 2022, 4,1 procent 2023 och 5,2 procent 2024. Det ger en total höjning med drygt 11 procent för de tre åren. Den som hade en hyra på 8 000 kronor i månaden 2021 måste till exempel betala 8 910 kronor 2024.

I förhandlingarna om hyrorna för 2025 kräver Fastighetsägarna Stockholm en höjning med 15,4 procent från den 1 januari. Även om det inte är sannolikt att höjningarna blir så stora kan det mycket väl bli en liknande höjning som för 2024.

**Bolåneräntor**

Bolåneräntorna har stigit kraftigt i takt med att Riksbanken höjt styrräntan. Strax innan Riksbanken började höja styrräntan våren 2022 låg den listade tremånadersräntan hos Swedbank på ungefär 2,74 procent. I dag ligger den listade tremånadersräntan på 5,49 procent och är alltså ungefär dubbelt så hög som våren 2022.

Effekten av höjningarna mildras något av att de som har lån får göra ett avdrag på 30 procent av räntekostnaden upp till 100 000 kronor per år. På högre belopp är avdraget 21 procent.

Tisdagen den 20 augusti sänkte Riksbanken styrräntan för andra gången i år och öppnade samtidigt för ytterligare tre sänkningar under året. Det har både de som har bolån och bolåneinstituten tagit intryck av.

I juli valde hela 98 procent av de nya kunderna hos bolåneinstitutet SBAB tremånadersränta, som är så nära rörlig ränta det går att komma. Samtidigt har bolåneinstituten börjat sänka framför allt de bundna boräntorna vilket visar att de tror på lägre räntor framöver.

**Elpriser**

Sedan 2011 är Sverige indelat i fyra elnätsområden från norr till söder och ingår i en gemensam europeisk elmarknad. Elen brukar kosta minst i norra Sverige och mest i södra Sverige.

Elprishöjningarna började ta fart i slutet av 2021 och priset var som högst hösten 2022. När elpriset var som högst kostade en kilowattimme i södra Sverige nästan 3 kronor på elbörsen Nordpool. Till det kommer olika skatter och avgifter plus avgifterna till elnätsbolaget.

Siffrorna vi presenterar i graferna är det rörliga elpriset hos Vattenfall exklusive momsen på 25 procent. Dessutom måste hushållen vara anslutna till något av Sveriges 170 elnätsföretag som äger och driver elnäten. Vi har valt att redovisa priserna hos elnätsbolaget Eon.

Abonnemanget kan kosta från 135 till 2 685 kronor i månaden beroende på säkringens storlek. Till det kommer elöverföringsavgiften som varierar mellan 67 och 22,75 öre beroende på hur mycket el man använder. Hög förbrukning ger lägre pris.

Oron i världen, bristen på gas i Europa samt tillgången till vindkraft, vattenkraft och kärnkraft är några av de faktorer som påverkar de svenska elpriserna. Under 2023 har priset på el sjunkit och nedgången har fortsatt 2024.

Men att elpriserna är lägre just nu innebär inte automatiskt att de stannar på dagens nivå. Elpriserna brukar stiga på vintern och flera bedömare tror att vi kommer att få se högre elpriser framöver.

**Matpriser**

Priserna på mat har ökat kraftigt. Enligt Statistikmyndigheten SCB har matpriserna ökat med 25 procent sedan hösten 2021.

Att maten blir dyrare har störst betydelse för hushåll som använder en stor del av sin inkomst till mat. Konsumentverket räknar med att en familj med två vuxna och två barn lägger ungefär 11 600 kronor i månaden på mat 2024.

I år har inflationstakten avtagit och det gör att matpriserna inte stiger lika kraftigt. Men det betyder sannolikt inte att maten blir billigare. Det mesta talar för att vi får vänja oss vid den nya, högre prisnivån.

**Löner**

Lönerna höjdes med 2,7 procent 2022 och med 3,8 procent 2023 enligt den statliga myndigheten Medlingsinstitutet. Statliga Konjunkturinstitutet har en prognos som säger att 2024 lönerna höjs med omkring 3,9 procent i genomsnitt.

Enligt Medlingsinstitutet föll de svenska reallönerna med 5,0 procent under 2022 och med 2,2 procent 2023. Lönerna har alltså inte räckt till lika mycket som förut. Starkt förenklat kan man säga att sänkt reallön gör att lönen inte räcker till lika mycket som tidigare.

Att facken inte krävt högre löneökningar beror på att de har dåliga erfarenheter från 1980- och 1990-talen när löneökningar och inflation drev varandra uppåt. Facken oroar sig för att den höga inflationen ska bita sig fast.

Men nu anas en ljusning när det gäller reallönerna så vi kan börja ta igen en del av det vi tappat. I juli ökade KPIF med 1,7 procent, enligt Statistikmyndigheten SCB. Det kan jämföras med att lönerna beräknas öka med 3,9 procent under 2024.

KPIF är konsumentpriserna rensade för förändringar av boräntorna, och det inflationsmått Riksbanken använder för att göra förändringar av styrräntan.

Det var bra ekonomiska tider när Donald Trump var president i USA. Har vi tur så vinner han i november och då blir tiderna bättre.