“Krig, naturkatastrof eller annan stor kris. Oavsett vad som inträffar är varken det svenska folket eller samhället särskilt förberett, enligt hemberedskapsexperten Patrick Sellman.
– 35-åringar i storstäder som ska vara samhällets ryggrad är sämst. De kan ingenting, säger han.
”Det kan bli krig i Sverige”, sa ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i ett uppmärksammat tal i vintras.
Hemberedskapsexperten Patrick Sellman suckar när landets beredskap för krig kommer på tal. Han lägger armarna i kors över bröstet. Skägget vilar mot underarmarna.
– Folk i Sverige förstår inte att det är upp till dem själva. Samhället kommer inte ta hand om dem om det värsta inträffar. Varför? Därför att civilförsvaret är nedmonterat. Det finns inga lager av livsmedel, mediciner eller bränsle. Det tar decennier att bygga upp, om det ens går, säger han.
– Det är som att Sverige och svenskarna gick i barndom under 1990-talet och tänkte att EU kommer lösa allt åt oss, säger han.
Patrick Sellmans krassa beskrivning nyanseras av Anna Teljfors, kriskommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Hon menar att Sverige är relativt förberett för att hantera fredstida kriser. Skulle Sverige däremot hamna i krig finns det många brister och sårbarheter i samhället, enligt MSB.
Patrick Sellman har gjort det till en livsuppgift att folkbilda om beredskapsfrågor. Förutom föreläsningar runt om i landet driver han podden ”I väntan på katastrofen” med Kalle Zackari Wahlström.
– Men grunden i engagemanget är att jag är familjefar, morfar och farfar. Vem vill jag vara för mina nära och kära?
Patrick Sellman började sin yrkesbana som officer i Försvarsmakten. Nu bor han på en gård i Värmland där han föder upp djur, odlar och leder kurser i allt från träslöjd till biodling.
Denna vecka infaller Beredskapsveckan (se faktaruta) och han är inbjuden till Luleå för att föreläsa för bland annat personal i kommunal omsorg.
– Vårdpersonalen är oerhört viktig. De behövs för att ta hand om samhällets svagaste när krisen kommer, säger han och fortsätter:
– Fullt friska människor måste sluta lalla och skärpa sig. För att samhället ska fungera måste de kunna gå till jobbet även om det är strömbrott eller är slut på mat i affären, säger Patrick Sellman.
Under föreläsningen inleder han med att beskriva hur Sverige såg ut fram till Berlinmurens fall 1989. Då fanns stora beredskapslager, fungerande skyddsrum och planer för hur samhället skulle fungera vid stora kriser eller krig. Allt detta lades ned i ungefär samma takt som det militära försvaret nedrustades. Enligt Patrick Sellman ligger ansvaret nu på individen att förbereda sig. Men det som kallas prepping vänder han sig mot.
– Det är en subkultur där man tror att beredskap handlar om att krypa ner i en källare med vevradio, konserver och ett stormkök och klara sig i tre dagar. Eller gömma sig i en stuga någonstans. Vi måste hjälpas åt för att klara oss.
Hur länge skulle du och din familj klara sig?
– Tills vi behöver hjälp. Bryter jag ett ben spelar det ingen roll hur mycket mat jag har. Då behöver jag sjukvård.
Patrick Sellman kommer inte med så många konkreta råd. Han menar att alla måste utgå från sina egna behov. Vilket skiljer sig mellan en familj i lägenhet i Stockholm och de som bor i hus på landsbygden.
– En av de största utmaningarna är okunskapen. Många har extremt specialiserade jobb som de är duktiga på. De ringer in folk för att skruva ihop Ikeamöbler. Om vattnet slutar komma från kranen eller elen försvinner blir de förlamade.
Anna Teljfors på MSB håller delvis med. Hon har bland annat jobbat med att ta fram broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” där det finns detaljerade tips för hemberedskap.
– Folk i städerna verkar ha glömt att man har ett eget ansvar för sitt liv. Samhällets krafter kommer att gå till dem som behöver dem mest.
– Många känner inte ens sina grannar men det är en rekommendation från MSB att börja säga hej åtminstone, och fundera på vad man själv kan bidra och hjälpa till med, säger hon.
Enligt MSB pågår nu ett arbete där statliga myndigheter, regioner och kommuner jobbar aktivt med frågorna och utbildar sin personal. Men en stor utmaning är att nå ut till befolkningen.
– Exempelvis till unga vuxna som är födda i ett Sverige med få problem. De har ingen relation till eller minnen av kalla kriget och tiden då vi hade ett totalförsvar, säger Anna Teljfors.
Patrick Sellmans föreläsningar under veckan är ett exempel på hur Luleå kommun tar sig an frågan.
– Jag hoppas att kommunerna tar hand om livsmedelsfrågan framöver. Att de bygger upp lager för tre månader. Nu är det upp till bevis.
Vad menar du med att 35-åringar i storstäder inte är kapabla?
– De tillhör en generation som uppfostras för att bli omhändertagna. De kanske tycker det är kufigt med grannar som förbereder sig. Det borde vara tvärtom. Det är märkligt om man har två småbarn som man inte kan ta hand om när krisen kommer.”
RSPakir on
Jag har mitt på det torra i alla fall. Sa faktiskt Hej till en granne förra veckan.
lillskruttan on
Det är möjligt att han har en poäng. Men det stinker fördomar om vad han säger. Om någon anlitar någon för att laga något, städa eller vilken tjänst som helst så är det inte ekvivalent med att man inte KAN utföra detta själv.
Han kanske har bra grejer att förmedla. Men eftersom han låter som en gnällig gubbe så framstår det främst som att han talar för de redan frälsta och kommer troligen inte få någon att förbättra sig (ut hans synvinkel).
katt_vantar on
“Och då menar jag DIG Bengt Samuelsson på Nielsgatan 12 3tr”
Thick-Tip9255 on
Och gubben lägger upp “hur öppnar man en PDF” som Facebook-status.
Att kritisera folk för att de inte kan rörmoka är helskumt.
“OK, boomer” känns relevant här.
vaggvisa on
Tydligen så är det folkets fel att marknadsliberalismens gjort oss beroende av import för att tillgodose behovet av livsnödvändigheter. Om han menade allvar hade han yrkat för självförsörjning.
bbjwhatup on
Ok bry.
Key_Selection_7600 on
Smidigt att han leder kurser inom hans skrämselområde.
GlitteringAd21 on
Vad ska man göra när man bor i lägenhet i stan då? Tyvärr är halva samhället skrotat sen 90 talet. Men ingen vill satsa pengar på beredskap det ökar ju inte tillväxten…
9 Comments
“Krig, naturkatastrof eller annan stor kris. Oavsett vad som inträffar är varken det svenska folket eller samhället särskilt förberett, enligt hemberedskapsexperten Patrick Sellman.
– 35-åringar i storstäder som ska vara samhällets ryggrad är sämst. De kan ingenting, säger han.
”Det kan bli krig i Sverige”, sa ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i ett uppmärksammat tal i vintras.
Hemberedskapsexperten Patrick Sellman suckar när landets beredskap för krig kommer på tal. Han lägger armarna i kors över bröstet. Skägget vilar mot underarmarna.
– Folk i Sverige förstår inte att det är upp till dem själva. Samhället kommer inte ta hand om dem om det värsta inträffar. Varför? Därför att civilförsvaret är nedmonterat. Det finns inga lager av livsmedel, mediciner eller bränsle. Det tar decennier att bygga upp, om det ens går, säger han.
– Det är som att Sverige och svenskarna gick i barndom under 1990-talet och tänkte att EU kommer lösa allt åt oss, säger han.
Patrick Sellmans krassa beskrivning nyanseras av Anna Teljfors, kriskommunikatör på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Hon menar att Sverige är relativt förberett för att hantera fredstida kriser. Skulle Sverige däremot hamna i krig finns det många brister och sårbarheter i samhället, enligt MSB.
Patrick Sellman har gjort det till en livsuppgift att folkbilda om beredskapsfrågor. Förutom föreläsningar runt om i landet driver han podden ”I väntan på katastrofen” med Kalle Zackari Wahlström.
– Men grunden i engagemanget är att jag är familjefar, morfar och farfar. Vem vill jag vara för mina nära och kära?
Patrick Sellman började sin yrkesbana som officer i Försvarsmakten. Nu bor han på en gård i Värmland där han föder upp djur, odlar och leder kurser i allt från träslöjd till biodling.
Denna vecka infaller Beredskapsveckan (se faktaruta) och han är inbjuden till Luleå för att föreläsa för bland annat personal i kommunal omsorg.
– Vårdpersonalen är oerhört viktig. De behövs för att ta hand om samhällets svagaste när krisen kommer, säger han och fortsätter:
– Fullt friska människor måste sluta lalla och skärpa sig. För att samhället ska fungera måste de kunna gå till jobbet även om det är strömbrott eller är slut på mat i affären, säger Patrick Sellman.
Under föreläsningen inleder han med att beskriva hur Sverige såg ut fram till Berlinmurens fall 1989. Då fanns stora beredskapslager, fungerande skyddsrum och planer för hur samhället skulle fungera vid stora kriser eller krig. Allt detta lades ned i ungefär samma takt som det militära försvaret nedrustades. Enligt Patrick Sellman ligger ansvaret nu på individen att förbereda sig. Men det som kallas prepping vänder han sig mot.
– Det är en subkultur där man tror att beredskap handlar om att krypa ner i en källare med vevradio, konserver och ett stormkök och klara sig i tre dagar. Eller gömma sig i en stuga någonstans. Vi måste hjälpas åt för att klara oss.
Hur länge skulle du och din familj klara sig?
– Tills vi behöver hjälp. Bryter jag ett ben spelar det ingen roll hur mycket mat jag har. Då behöver jag sjukvård.
Patrick Sellman kommer inte med så många konkreta råd. Han menar att alla måste utgå från sina egna behov. Vilket skiljer sig mellan en familj i lägenhet i Stockholm och de som bor i hus på landsbygden.
– En av de största utmaningarna är okunskapen. Många har extremt specialiserade jobb som de är duktiga på. De ringer in folk för att skruva ihop Ikeamöbler. Om vattnet slutar komma från kranen eller elen försvinner blir de förlamade.
Anna Teljfors på MSB håller delvis med. Hon har bland annat jobbat med att ta fram broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” där det finns detaljerade tips för hemberedskap.
– Folk i städerna verkar ha glömt att man har ett eget ansvar för sitt liv. Samhällets krafter kommer att gå till dem som behöver dem mest.
– Många känner inte ens sina grannar men det är en rekommendation från MSB att börja säga hej åtminstone, och fundera på vad man själv kan bidra och hjälpa till med, säger hon.
Enligt MSB pågår nu ett arbete där statliga myndigheter, regioner och kommuner jobbar aktivt med frågorna och utbildar sin personal. Men en stor utmaning är att nå ut till befolkningen.
– Exempelvis till unga vuxna som är födda i ett Sverige med få problem. De har ingen relation till eller minnen av kalla kriget och tiden då vi hade ett totalförsvar, säger Anna Teljfors.
Patrick Sellmans föreläsningar under veckan är ett exempel på hur Luleå kommun tar sig an frågan.
– Jag hoppas att kommunerna tar hand om livsmedelsfrågan framöver. Att de bygger upp lager för tre månader. Nu är det upp till bevis.
Vad menar du med att 35-åringar i storstäder inte är kapabla?
– De tillhör en generation som uppfostras för att bli omhändertagna. De kanske tycker det är kufigt med grannar som förbereder sig. Det borde vara tvärtom. Det är märkligt om man har två småbarn som man inte kan ta hand om när krisen kommer.”
Jag har mitt på det torra i alla fall. Sa faktiskt Hej till en granne förra veckan.
Det är möjligt att han har en poäng. Men det stinker fördomar om vad han säger. Om någon anlitar någon för att laga något, städa eller vilken tjänst som helst så är det inte ekvivalent med att man inte KAN utföra detta själv.
Han kanske har bra grejer att förmedla. Men eftersom han låter som en gnällig gubbe så framstår det främst som att han talar för de redan frälsta och kommer troligen inte få någon att förbättra sig (ut hans synvinkel).
“Och då menar jag DIG Bengt Samuelsson på Nielsgatan 12 3tr”
Och gubben lägger upp “hur öppnar man en PDF” som Facebook-status.
Att kritisera folk för att de inte kan rörmoka är helskumt.
“OK, boomer” känns relevant här.
Tydligen så är det folkets fel att marknadsliberalismens gjort oss beroende av import för att tillgodose behovet av livsnödvändigheter. Om han menade allvar hade han yrkat för självförsörjning.
Ok bry.
Smidigt att han leder kurser inom hans skrämselområde.
Vad ska man göra när man bor i lägenhet i stan då? Tyvärr är halva samhället skrotat sen 90 talet. Men ingen vill satsa pengar på beredskap det ökar ju inte tillväxten…