**Spanska vinproducenter vill sätta käppar i hjulet för svensk gårdsförsäljning**
Regeringen kallar gårdsförsäljning av alkohol för en frihetsreform. Men sista ordet är inte sagt.
I Bryssel tas nu ett avgörande steg för om förslaget ska bli verklighet.
Och spanska vintillverkare klagar redan.
Sverige och Finland är unika bland EU-länderna. Bara här tillåts att ett företag (Systembolaget och Alko) har monopol att sälja drycker över en viss alkoholhalt. Regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning öppnar för att fler kan sälja starkvaror i Sverige.
– Det här är en frihetsreform. Sverige blir lite mer som övriga Europa, där det är ganska självklart att man både kan besöka och handla, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när förslaget presenterades i juni.
Men strider förslaget mot EU-rätten och diskriminerar utländska tillverkare? Eller är den begränsade försäljning, som regeringen föreslår, helt okej? Det ska EU-kommissionen yttra sig om. Regeringen räknar med att få besked de närmaste dagarna.
– Vad kommissionen tycker är väldigt avgörande. Säger kommissionen nej, att gårdsförsäljning inte håller EU-rättsligt, borde Sverige som lojal EU-medlem backa, säger Jörgen Hettne, professor i handelsrätt vid Lunds universitet.
Kärnfrågan är om utländska tillverkare diskrimineras när deras varor enbart kan säljas genom Systembolaget medan svensktillverkade varor kan säljas på fler ställen.
– Det kan finnas skäl för särbehandling, som att det handlar om ett besök på gården snarare än att handla produkterna. Frågan är om kommissionen köper det resonemanget, resonerar Jörgen Hettne.
Vad tror du?
– Jag har alltid sagt att det är värt att få det prövat. Kommissionen har varit mycket skeptisk till gårdsförsäljningen i Finland. Men sedan kom en dom i EU-domstolen, som var lite mer nyanserad.
Jörgen Hettne understryker att i den domen handlade ytterst lite om gårdsförsäljning. Formellt rörde domen estniska varor som såldes i Finland.
Regeringens budskap till EU-kommissionen är att gårdsförsäljningen inte är handel, utan hör ihop med ett besök. En blivande kund måste först betala för att delta i någon form av besöksarrangemang som gör att hen lär sig mer om den aktuella drycken.
– Vi bedömer att detta bör vara förenligt med EU-rätten, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Jörgen Hettne ser det som att regeringen försöker göra frågan harmlös genom att koppla försäljningen till ett besök, liksom att en kund bara får köpa begränsade mängder.
Gårdsförsäljning i Finland av frukt- och bärviner har funnits sedan landet blev EU-medlem 1995. Sådana viner finns inte i övriga i EU och därmed finns heller ingen egentlig marknad, ansåg EU-kommissionen då.
Joakim Zander, universitetslektor i handelsrätt vid Lunds universitet, arbetade på kommissionen när Finland begärde att gårdarna också skulle få sälja starkare varor, som bärlikörer. Kommissionen sade nej.
– Bär- och fruktlikörer är en stor europeisk marknad. Det är diskriminerande om utländska produkter enbart kan säljas via Alko medan finländska produkter har ytterligare en säljkanal, säger han.
Liknande argument använder sig europeiska vintillverkare av denna gång. I brev till EU-kommissionen kritiserar den europeiska branschorganisationen och de spanska vintillverkarnas organisation regeringens förslag. De anser att det gynnar svenska producenter.
– Det finns olika intressenter och organisationer som har synpunkter. Vi anser att det här är en försäljningskanal som har andra syften och som skiljer sig från detaljhandeln. Så argumenterar vi i relation till EU-kommissionen, säger socialminister Jakob Forssmed.
Om EU-kommissionen säger nej, drar regeringen tillbaka förslaget då?
– Om kommissionen lämnar synpunkter kan det bli en process där man får svara på frågor eller ytterligare fördjupa sig i något ämne. Sådant är inte ovanligt.
Joakim Zander underkänner regeringens argument. Oavsett hur förslaget är utformat i detalj blir följden att regeringen skapar en ny säljkanal utanför Systembolaget, resonerar han.
– Tillåter vi svenska producenter att sälja svenska varor direkt till konsumenter, utanför Systembolaget, har vi de facto inte längre ett monopol. Då finns inte längre en aktör på marknaden, utan flera, säger Joakim Zander.
Och luckrar Sverige upp monopolet hotar det i förlängningen Systembolagets särställning, anser han. Det går på tvärs mot regeringens uppfattning att gårdsförsäljning kan genomföras samtidigt som Systembolaget värnas.
Fakta.Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker
Regeringen vill att småskalig försäljning av alkoholhaltiga drycker införs nästa år.
Vid varje enskilt tillfälle ska en kund få köpa upp till 0,7 liter sprit samt tre liter vardera av vin, starköl och andra jästa drycker.
Runt 600 bryggerier, destillerier och vingårdar berörs av förslaget.
Villkoret för att kunna sälja är att tillverkarens årsproduktion inte överstiger 75 000 liter spritdrycker, 400 000 liter jästa alkoholdrycker med upp till 10 volymprocent alkohol och 200 000 liter jästa alkoholdrycker med mer än 10 volymprocent alkohol.
För vintillverkare gäller dessutom att vinet måste framställas av druvor från gårdens egna odlingar.
1 Comment
**Spanska vinproducenter vill sätta käppar i hjulet för svensk gårdsförsäljning**
Regeringen kallar gårdsförsäljning av alkohol för en frihetsreform. Men sista ordet är inte sagt.
I Bryssel tas nu ett avgörande steg för om förslaget ska bli verklighet.
Och spanska vintillverkare klagar redan.
Sverige och Finland är unika bland EU-länderna. Bara här tillåts att ett företag (Systembolaget och Alko) har monopol att sälja drycker över en viss alkoholhalt. Regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning öppnar för att fler kan sälja starkvaror i Sverige.
– Det här är en frihetsreform. Sverige blir lite mer som övriga Europa, där det är ganska självklart att man både kan besöka och handla, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när förslaget presenterades i juni.
Men strider förslaget mot EU-rätten och diskriminerar utländska tillverkare? Eller är den begränsade försäljning, som regeringen föreslår, helt okej? Det ska EU-kommissionen yttra sig om. Regeringen räknar med att få besked de närmaste dagarna.
– Vad kommissionen tycker är väldigt avgörande. Säger kommissionen nej, att gårdsförsäljning inte håller EU-rättsligt, borde Sverige som lojal EU-medlem backa, säger Jörgen Hettne, professor i handelsrätt vid Lunds universitet.
Kärnfrågan är om utländska tillverkare diskrimineras när deras varor enbart kan säljas genom Systembolaget medan svensktillverkade varor kan säljas på fler ställen.
– Det kan finnas skäl för särbehandling, som att det handlar om ett besök på gården snarare än att handla produkterna. Frågan är om kommissionen köper det resonemanget, resonerar Jörgen Hettne.
Vad tror du?
– Jag har alltid sagt att det är värt att få det prövat. Kommissionen har varit mycket skeptisk till gårdsförsäljningen i Finland. Men sedan kom en dom i EU-domstolen, som var lite mer nyanserad.
Jörgen Hettne understryker att i den domen handlade ytterst lite om gårdsförsäljning. Formellt rörde domen estniska varor som såldes i Finland.
Regeringens budskap till EU-kommissionen är att gårdsförsäljningen inte är handel, utan hör ihop med ett besök. En blivande kund måste först betala för att delta i någon form av besöksarrangemang som gör att hen lär sig mer om den aktuella drycken.
– Vi bedömer att detta bör vara förenligt med EU-rätten, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Jörgen Hettne ser det som att regeringen försöker göra frågan harmlös genom att koppla försäljningen till ett besök, liksom att en kund bara får köpa begränsade mängder.
Gårdsförsäljning i Finland av frukt- och bärviner har funnits sedan landet blev EU-medlem 1995. Sådana viner finns inte i övriga i EU och därmed finns heller ingen egentlig marknad, ansåg EU-kommissionen då.
Joakim Zander, universitetslektor i handelsrätt vid Lunds universitet, arbetade på kommissionen när Finland begärde att gårdarna också skulle få sälja starkare varor, som bärlikörer. Kommissionen sade nej.
– Bär- och fruktlikörer är en stor europeisk marknad. Det är diskriminerande om utländska produkter enbart kan säljas via Alko medan finländska produkter har ytterligare en säljkanal, säger han.
Liknande argument använder sig europeiska vintillverkare av denna gång. I brev till EU-kommissionen kritiserar den europeiska branschorganisationen och de spanska vintillverkarnas organisation regeringens förslag. De anser att det gynnar svenska producenter.
– Det finns olika intressenter och organisationer som har synpunkter. Vi anser att det här är en försäljningskanal som har andra syften och som skiljer sig från detaljhandeln. Så argumenterar vi i relation till EU-kommissionen, säger socialminister Jakob Forssmed.
Om EU-kommissionen säger nej, drar regeringen tillbaka förslaget då?
– Om kommissionen lämnar synpunkter kan det bli en process där man får svara på frågor eller ytterligare fördjupa sig i något ämne. Sådant är inte ovanligt.
Joakim Zander underkänner regeringens argument. Oavsett hur förslaget är utformat i detalj blir följden att regeringen skapar en ny säljkanal utanför Systembolaget, resonerar han.
– Tillåter vi svenska producenter att sälja svenska varor direkt till konsumenter, utanför Systembolaget, har vi de facto inte längre ett monopol. Då finns inte längre en aktör på marknaden, utan flera, säger Joakim Zander.
Och luckrar Sverige upp monopolet hotar det i förlängningen Systembolagets särställning, anser han. Det går på tvärs mot regeringens uppfattning att gårdsförsäljning kan genomföras samtidigt som Systembolaget värnas.
Fakta.Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker
Regeringen vill att småskalig försäljning av alkoholhaltiga drycker införs nästa år.
Vid varje enskilt tillfälle ska en kund få köpa upp till 0,7 liter sprit samt tre liter vardera av vin, starköl och andra jästa drycker.
Runt 600 bryggerier, destillerier och vingårdar berörs av förslaget.
Villkoret för att kunna sälja är att tillverkarens årsproduktion inte överstiger 75 000 liter spritdrycker, 400 000 liter jästa alkoholdrycker med upp till 10 volymprocent alkohol och 200 000 liter jästa alkoholdrycker med mer än 10 volymprocent alkohol.
För vintillverkare gäller dessutom att vinet måste framställas av druvor från gårdens egna odlingar.