Det har beskrivits som den största härvan av bedrägerier i svensk historia – en attack mot välfärdssystemet som sammanlagt kostat skattebetalarna fem miljarder.
Hittills har över 50 personer dömts och ytterligare ett antal har åtalats eller är under utredning.
Men det är långtifrån säkert att brottsligheten är bekämpad.
– Det är lugnet före stormen, säger experten Peter Forsman.
I månadsskiftet mars-april 2019 möts ett antal män på Steam hotel i Västerås. Några av deltagarna har anslutit från utlandet. Två rum har bokats av en då 27-årig Västeråsföretagare vars bolag nyligen börjat partihandla med mobiltelefoner och ip-telefoni. På ett år har omsättningen formligen exploderat från knappt två miljoner kronor till mer än två miljarder – med endast ett fåtal anställda.
Syftet med sammankomsten är enligt åklagarna på Ekobrottsmyndigheten, EBM, att etablera kontakter mellan ett internationellt nätverk som ägnar sig åt momsbedrägerier i stor skala och svenska företagare som är intresserade av att delta. En Whatsapp-grupp med namnet Sweden Buy/Sell startas.
”We need to go all in” och ”have much fun while this lasting”, skriver en av de ledande figurerna i en chattkonversation.
Uppgifterna om mötet och dess efterspel ingår i den gigantiska utredning som ledde fram till att tolv personer dömdes till fleråriga fängelsestraff i december 2023. De anses på olika sätt ha varit delaktiga i omfattande skenhandel med mobiltelefoner som lett till att Skatteverket betalat ut över 200 miljoner kronor i felaktig moms.
Målet är långt ifrån det enda av sitt slag. Mötet på Steam hotel beskrivs som startskottet för en härva av flera omfattande bedrägerier. Domstolar över hela landet har de senaste åren hanterat ärenden som rört så kallade momskaruseller, och fler domar väntar. I torsdags inleddes ytterligare en rättegång i Nacka tingsrätt.
Det pågår också flera förundersökningar som ännu inte lett till åtal, i vissa fall eftersom de misstänka befinner sig utomlands. En av dem är Västeråsföretagaren som sedan 2020 är häktad i sin utevaro.
– Vi åtalar det här som skattebrott men det är ju egentligen ett stort bedrägeri mot staten som är systemhotande mot vår välfärd, skolor och hela vårt skattefinansierade samhälle, säger Gunilla Arph-Malmberg, en av åklagarna på EBM som följt brotten på nära håll.
En som tidigt fick upp ögonen för vidden av brottsligheten var bedrägeriexperten Peter Forsman. Han har utbildat rättsvårdande myndigheter på bedrägerimetoder och jobbar nu med bedrägerifrågor i den privata sektorn.
Han har följt flera av fallen från att de upptäcktes och har försökt slå larm om att Sverige varit utsatt för en attack.
– Härvan av bedrägerier är den största Sverige har drabbats av. Vi har ju haft Allra och Falcon Funds tidigare men det var inte på samma nivå och det mesta har kommit tillbaka, säger han.
Redan hösten 2019 deltog han i möten med en handfull myndigheter för diskussioner om vad de visste. Efteråt har han hört hur flera av mötesdeltagarna blev tagna på sängen av vad de fick höra.
– Ingen hade resurser att vika av till något så stort förrän långt efteråt. Så trots att det kom på deras bord så satte de flesta utredningarna igång först våren 2020, berättar han.
År 2021 kom den första domen. Den blev nyckeln för att nysta upp resten av härvorna och sedan dess har fler domar följt som ett pärlband.
I materialet Peter Forsman tagit del av ser han personkopplingar till annan grov organiserad brottslighet i Sverige i mer eller mindre alla fall.
– I princip alla stora kriminella organisationer vi känner till går att koppla till det här på olika sätt. Med individer som är relaterade till allt från Foxtrot till Hells Angels och Södertäljenätverket, säger han.
Omkring 80 miljoner kronor har enligt EBM kunnat inkasseras genom företagsböter och förverkningar i de domar som hittills fallit. Det är bara en spottstyver jämfört med hur mycket som beräknas ha försvunnit från statskassan.
Skatteverkets bedömning är att cirka fem miljarder har betalats ut i felaktig moms till bedragare mellan 2018 och 2021. En kostnad på cirka 500 kronor – per svensk.
– Det är självklart oerhört allvarligt, konstaterar Liz Kilenius, sektionschef på Skatteverket vars enhet utrett många av fallen.
Myndigheten vädjade länge till regeringen om att införa så kallad omvänd betalningsskyldighet på mobiltelefoner och annan elektronik, något man hade sett ge god effekt i andra EU-länder. Men det skulle dröja fram till våren 2021 innan den dåvarande S-regeringen gjorde det, och då satte man i praktiken stopp för den extremt omfattande karusellhandeln.
Liz Kilenius menar att Skatteverket gjorde vad de kunde fram till lagändringen för att stoppa de pågående bedrägerierna, men att det inte räckte till. Upplägget är konstruerat på ett sätt som gör att det oftast upptäcks först när pengarna är utbetalda och försvunna.
– Det finns säkert saker man hade kunnat göra annorlunda. Men man ska vara medveten om att den här typen av bedrägerier är väldigt sofistikerade, det går väldigt snabbt, och allt är gjort med dokument så att det ska se äkta ut, säger hon.
Den statliga utredaren Birgitta Pettersson fick sommaren 2022 i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på ytterligare åtgärder. Rapporten lämnades i maj tidigare i år.
Det handlar om att göra det möjligt för Skatteverket att kunna ingripa tidigare, innan det är för sent. Bland annat genom att flagga misstänkta företag i EU:s gemensamma momsdatabas och neka nya företag momsregistrering eller återkalla registreringen för befintliga företag om det finns en stor risk att registreringen används för momsbedrägerier. Sådant kan inte Skatteverket göra i dag.
– Även om Skatteverket har kommit på dem och misstänkt att det inte står rätt till har de kunnat fortsätta så länge de finns i momssystemet. Samtidigt tar utredningarna väldigt lång tid, många år, så när man är klar har pengarna oftast redan försvunnit utomlands.
Hur akut är det att få till ändringarna som ni föreslår?
– Jag tycker att det är angeläget. Särskilt möjligheten att kunna visa ett momsregistreringsnummer som ogiltigt i EU:s momsdatabas eftersom det här är ett europeiskt problem.
Både Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och den statliga utredaren vittnar om att brottsligheten avtagit rejält men Peter Forsman tror inte att det är över.
– Jag är rätt övertygad om att det vi ser nu är lugnet före stormen. Det kommer tillbaka.
Anledningen till att han tror det är att de verkliga huvudmännen i härvorna aldrig har åkt fast. De beskrivs som centrala för brottsligheten och har armar ut i olika EU-länder vid olika tillfällen – och de är fortfarande aktiva.
– De individerna sitter nu och skapar bolag i andra europeiska länder. Det är EBM och Skatteverket medvetna om, säger Peter Forsman och fortsätter:
– Med tanke på att man också växlat över till nya produktsegment känns det mest som en tidsfråga innan Sverige har det över sig igen. Det är en ny verklighet som svenska myndigheter gör bäst i att rusta sig mot. Allt annat riskerar att senare komma att kallas vårdslöst och naivt.
somabokforlag on
Faktarutor:
Fakta.
223 fängelseår för momsbedrägerier
Hittills har ett 50-tal personer dömts i 18 domar till sammanlagt 223 fängelseår och 265 års näringsförbund för inblandning i momsbedrägerier med mobiltelefoner och annan elektronik.
Nyligen väcktes åtal mot ytterligare ett tiotal personer i två stora ärenden med koppling till de tidigare härvorna.
Utöver det pågår omkring 15 förundersökningar som EBM beskriver som ”riktigt stora” med bedrägliga momsuttag i 100-miljonersklassen.
Källa: Ekobrottsmyndigheten
Fakta.
Omvänd betalningsskyldighet
Omvänd betalningsskyldighet, eller omvänd momsplikt, innebär att det är köparen istället för säljaren som ska redovisa momsen till Skatteverket.
På så vis förhindras upplägget där köparen begär tillbaka moms som säljaren aldrig betalar in.
Den 21 april 2021 infördes omvänd skattskyldighet på mobiltelefoner, spelkonsoler, surfplattor och bärbara datorer i Sverige på belopp över 100 000 kronor.
13 EU-länder plus Storbritannien hade då redan infört omvänd skattskyldighet vid handel med mobiltelefoner. Danmark införde detta redan 2014.
Källa: Skatteverket/Regeringen.
Fakta.
Momsbedrägerier bakom största skatteskulderna
Av de 50 konkursbolag med störst skulder hos Kronofogden har alla utom 6 varit inblandade i momsbedrägerier med mobiltelefoner.
Deras sammantagna skatteskuld överstiger i dag 25 miljarder kronor, och beloppen fortsätter att ticka uppåt med ränta. Något hopp om att få tillbaka pengar finns inte.
– När det väl kommer till oss är det kört, för att tala klarspråk, säger Johannes Paulson, nationell samordnare mot brott på Kronofogden.
Myndigheten får i uppdrag att driva in skulderna när Skatteverket har gjort sina utredningar.
– Vi hittar inget när vi ska utreda det. Pengarna har redan farit iväg och företagen man använt för att begå de här brotten med är tomma.
Att summan hos Kronofogden är betydligt högre än de fem miljarder som Skatteverket räknar med har försvunnit handlar om att flera bolag har debiterats för samma skuld.
Fakta.
Omsätter mer än narkotikahandeln
Fenomenet med momsbedrägerier i sig är inte nytt. Bedrägerierna har pågått länge inom EU tack vare de gemensamma momsreglerna vid gränsöverskridande handel – och antas kosta medlemsländerna runt 600 miljarder kronor per år.
För perspektiv: det är nästan dubbelt så mycket som hela narkotikamarknaden i EU beräknas omsätta årligen (300 miljarder).
2 Comments
Artikeln:
Det har beskrivits som den största härvan av bedrägerier i svensk historia – en attack mot välfärdssystemet som sammanlagt kostat skattebetalarna fem miljarder.
Hittills har över 50 personer dömts och ytterligare ett antal har åtalats eller är under utredning.
Men det är långtifrån säkert att brottsligheten är bekämpad.
– Det är lugnet före stormen, säger experten Peter Forsman.
I månadsskiftet mars-april 2019 möts ett antal män på Steam hotel i Västerås. Några av deltagarna har anslutit från utlandet. Två rum har bokats av en då 27-årig Västeråsföretagare vars bolag nyligen börjat partihandla med mobiltelefoner och ip-telefoni. På ett år har omsättningen formligen exploderat från knappt två miljoner kronor till mer än två miljarder – med endast ett fåtal anställda.
Syftet med sammankomsten är enligt åklagarna på Ekobrottsmyndigheten, EBM, att etablera kontakter mellan ett internationellt nätverk som ägnar sig åt momsbedrägerier i stor skala och svenska företagare som är intresserade av att delta. En Whatsapp-grupp med namnet Sweden Buy/Sell startas.
”We need to go all in” och ”have much fun while this lasting”, skriver en av de ledande figurerna i en chattkonversation.
Uppgifterna om mötet och dess efterspel ingår i den gigantiska utredning som ledde fram till att tolv personer dömdes till fleråriga fängelsestraff i december 2023. De anses på olika sätt ha varit delaktiga i omfattande skenhandel med mobiltelefoner som lett till att Skatteverket betalat ut över 200 miljoner kronor i felaktig moms.
Målet är långt ifrån det enda av sitt slag. Mötet på Steam hotel beskrivs som startskottet för en härva av flera omfattande bedrägerier. Domstolar över hela landet har de senaste åren hanterat ärenden som rört så kallade momskaruseller, och fler domar väntar. I torsdags inleddes ytterligare en rättegång i Nacka tingsrätt.
Det pågår också flera förundersökningar som ännu inte lett till åtal, i vissa fall eftersom de misstänka befinner sig utomlands. En av dem är Västeråsföretagaren som sedan 2020 är häktad i sin utevaro.
– Vi åtalar det här som skattebrott men det är ju egentligen ett stort bedrägeri mot staten som är systemhotande mot vår välfärd, skolor och hela vårt skattefinansierade samhälle, säger Gunilla Arph-Malmberg, en av åklagarna på EBM som följt brotten på nära håll.
En som tidigt fick upp ögonen för vidden av brottsligheten var bedrägeriexperten Peter Forsman. Han har utbildat rättsvårdande myndigheter på bedrägerimetoder och jobbar nu med bedrägerifrågor i den privata sektorn.
Han har följt flera av fallen från att de upptäcktes och har försökt slå larm om att Sverige varit utsatt för en attack.
– Härvan av bedrägerier är den största Sverige har drabbats av. Vi har ju haft Allra och Falcon Funds tidigare men det var inte på samma nivå och det mesta har kommit tillbaka, säger han.
Redan hösten 2019 deltog han i möten med en handfull myndigheter för diskussioner om vad de visste. Efteråt har han hört hur flera av mötesdeltagarna blev tagna på sängen av vad de fick höra.
– Ingen hade resurser att vika av till något så stort förrän långt efteråt. Så trots att det kom på deras bord så satte de flesta utredningarna igång först våren 2020, berättar han.
År 2021 kom den första domen. Den blev nyckeln för att nysta upp resten av härvorna och sedan dess har fler domar följt som ett pärlband.
I materialet Peter Forsman tagit del av ser han personkopplingar till annan grov organiserad brottslighet i Sverige i mer eller mindre alla fall.
– I princip alla stora kriminella organisationer vi känner till går att koppla till det här på olika sätt. Med individer som är relaterade till allt från Foxtrot till Hells Angels och Södertäljenätverket, säger han.
Omkring 80 miljoner kronor har enligt EBM kunnat inkasseras genom företagsböter och förverkningar i de domar som hittills fallit. Det är bara en spottstyver jämfört med hur mycket som beräknas ha försvunnit från statskassan.
Skatteverkets bedömning är att cirka fem miljarder har betalats ut i felaktig moms till bedragare mellan 2018 och 2021. En kostnad på cirka 500 kronor – per svensk.
– Det är självklart oerhört allvarligt, konstaterar Liz Kilenius, sektionschef på Skatteverket vars enhet utrett många av fallen.
Myndigheten vädjade länge till regeringen om att införa så kallad omvänd betalningsskyldighet på mobiltelefoner och annan elektronik, något man hade sett ge god effekt i andra EU-länder. Men det skulle dröja fram till våren 2021 innan den dåvarande S-regeringen gjorde det, och då satte man i praktiken stopp för den extremt omfattande karusellhandeln.
Liz Kilenius menar att Skatteverket gjorde vad de kunde fram till lagändringen för att stoppa de pågående bedrägerierna, men att det inte räckte till. Upplägget är konstruerat på ett sätt som gör att det oftast upptäcks först när pengarna är utbetalda och försvunna.
– Det finns säkert saker man hade kunnat göra annorlunda. Men man ska vara medveten om att den här typen av bedrägerier är väldigt sofistikerade, det går väldigt snabbt, och allt är gjort med dokument så att det ska se äkta ut, säger hon.
Den statliga utredaren Birgitta Pettersson fick sommaren 2022 i uppdrag av regeringen att ta fram förslag på ytterligare åtgärder. Rapporten lämnades i maj tidigare i år.
Det handlar om att göra det möjligt för Skatteverket att kunna ingripa tidigare, innan det är för sent. Bland annat genom att flagga misstänkta företag i EU:s gemensamma momsdatabas och neka nya företag momsregistrering eller återkalla registreringen för befintliga företag om det finns en stor risk att registreringen används för momsbedrägerier. Sådant kan inte Skatteverket göra i dag.
– Även om Skatteverket har kommit på dem och misstänkt att det inte står rätt till har de kunnat fortsätta så länge de finns i momssystemet. Samtidigt tar utredningarna väldigt lång tid, många år, så när man är klar har pengarna oftast redan försvunnit utomlands.
Hur akut är det att få till ändringarna som ni föreslår?
– Jag tycker att det är angeläget. Särskilt möjligheten att kunna visa ett momsregistreringsnummer som ogiltigt i EU:s momsdatabas eftersom det här är ett europeiskt problem.
Både Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och den statliga utredaren vittnar om att brottsligheten avtagit rejält men Peter Forsman tror inte att det är över.
– Jag är rätt övertygad om att det vi ser nu är lugnet före stormen. Det kommer tillbaka.
Anledningen till att han tror det är att de verkliga huvudmännen i härvorna aldrig har åkt fast. De beskrivs som centrala för brottsligheten och har armar ut i olika EU-länder vid olika tillfällen – och de är fortfarande aktiva.
– De individerna sitter nu och skapar bolag i andra europeiska länder. Det är EBM och Skatteverket medvetna om, säger Peter Forsman och fortsätter:
– Med tanke på att man också växlat över till nya produktsegment känns det mest som en tidsfråga innan Sverige har det över sig igen. Det är en ny verklighet som svenska myndigheter gör bäst i att rusta sig mot. Allt annat riskerar att senare komma att kallas vårdslöst och naivt.
Faktarutor:
Fakta.
223 fängelseår för momsbedrägerier
Hittills har ett 50-tal personer dömts i 18 domar till sammanlagt 223 fängelseår och 265 års näringsförbund för inblandning i momsbedrägerier med mobiltelefoner och annan elektronik.
Nyligen väcktes åtal mot ytterligare ett tiotal personer i två stora ärenden med koppling till de tidigare härvorna.
Utöver det pågår omkring 15 förundersökningar som EBM beskriver som ”riktigt stora” med bedrägliga momsuttag i 100-miljonersklassen.
Källa: Ekobrottsmyndigheten
Fakta.
Omvänd betalningsskyldighet
Omvänd betalningsskyldighet, eller omvänd momsplikt, innebär att det är köparen istället för säljaren som ska redovisa momsen till Skatteverket.
På så vis förhindras upplägget där köparen begär tillbaka moms som säljaren aldrig betalar in.
Den 21 april 2021 infördes omvänd skattskyldighet på mobiltelefoner, spelkonsoler, surfplattor och bärbara datorer i Sverige på belopp över 100 000 kronor.
13 EU-länder plus Storbritannien hade då redan infört omvänd skattskyldighet vid handel med mobiltelefoner. Danmark införde detta redan 2014.
Källa: Skatteverket/Regeringen.
Fakta.
Momsbedrägerier bakom största skatteskulderna
Av de 50 konkursbolag med störst skulder hos Kronofogden har alla utom 6 varit inblandade i momsbedrägerier med mobiltelefoner.
Deras sammantagna skatteskuld överstiger i dag 25 miljarder kronor, och beloppen fortsätter att ticka uppåt med ränta. Något hopp om att få tillbaka pengar finns inte.
– När det väl kommer till oss är det kört, för att tala klarspråk, säger Johannes Paulson, nationell samordnare mot brott på Kronofogden.
Myndigheten får i uppdrag att driva in skulderna när Skatteverket har gjort sina utredningar.
– Vi hittar inget när vi ska utreda det. Pengarna har redan farit iväg och företagen man använt för att begå de här brotten med är tomma.
Att summan hos Kronofogden är betydligt högre än de fem miljarder som Skatteverket räknar med har försvunnit handlar om att flera bolag har debiterats för samma skuld.
Fakta.
Omsätter mer än narkotikahandeln
Fenomenet med momsbedrägerier i sig är inte nytt. Bedrägerierna har pågått länge inom EU tack vare de gemensamma momsreglerna vid gränsöverskridande handel – och antas kosta medlemsländerna runt 600 miljarder kronor per år.
För perspektiv: det är nästan dubbelt så mycket som hela narkotikamarknaden i EU beräknas omsätta årligen (300 miljarder).
Källa: Europol.