Kort sammanfattat säger LF att om bostadspriserna på bostäder ökar med 11% så hamnar inkomstkravet för att få bolån på samma nivå som idag. Sker det så bommar regeringen målet samt att bostadsmarknaden blivit ännu dyrare och mer otillgänglig för de som måste samla till kontantinsats.
Men o andra sidan så skulle förslaget lösa ”problemet” med att prisökningarna på bostad stannat av. Vilket drabbar alla bostadskarriärister och stackarna som sparar i fastigheter. Det är klart att regeringen måste tänka på dem också (satir)
Från artikeln:
>**Lättnader i bolånereglerna skulle kunna innebära att fler får möjlighet att köpa en bostad, men effekten kan bli liten enligt en beräkning som Länsförsäkringar har gjort.
>– Om bostadspriserna ökar finns det en risk att förslagen bommar målet, eftersom man behöver ha lika hög inkomst då som nu, säger Stefan Westerberg som är privatekonom hos bolaget.**
>I början av november presenterades en statlig utredning med förslag på lättnader för bolånemarknaden. Det föreslås bland annat att nuvarande amorteringskrav ersätts med ett allmänt amorteringskrav på 1 procent för lån med en belåningsgrad över 50 procent.
Det finns också ett förslag om att höja bolånetaket så att det blir möjligt att låna upp till 90 procent av bostadens värde, i stället för dagens maxtak på 85 procent.
>Bolånelättnaderna tros öka efterfrågan på bostäder och därmed leda till ökade bostadspriser. **Länsförsäkringar har gjort en uträkning för hur deras utlåning skulle påverkas av utredningens förslag. Deras bedömning är att en höjning av bostadspriserna med 11 procent innebär att banken behöver ställa samma krav på inkomst som i dag.
>– Högre bostadspriser ökar hushållens skulder, och kräver högre inkomster för att klara bankernas stresstester. Stresstesterna görs för att bedöma låntagarens ekonomiska marginaler och konkret om personen kan betala tillbaka lånet, säger Stefan Westerberg.**
>**Genomsnittspriset för en enrumslägenhet i Sverige är i dag 1,3 miljoner kronor. Enligt Länsförsäkringar krävs det en månadslön före skatt på 26 000 kronor för att få låna till en sådan bostad. Det betyder att 46 procent av svenskar i åldern 25-29 år inte har råd att köpa en sådan bostad. Det motsvarar knappt 300 000 personer i hela landet.** Individen måste utöver inkomstkravet dessutom ha en kontantinsats vilket betyder att det faktiska antalet personer som kan köpa bostaden är betydligt lägre.
>Samtidigt skulle utredningens förslag ge större effekter i storstadsområden med högre bostadspriser, säger Stefan Westerberg på Länsförsäkringar. I Stockholms stad är dagens genomsnittspris för en etta 2,9 miljoner kronor och det krävs det i dag en månadslön på 38 400 före skatt för att låna.
maz____ on
Varför är egentligen amorteringskravet bara till 50%? Varför har inte regeringen som mål att folk ska vara fria från skulder?
2 Comments
Kort sammanfattat säger LF att om bostadspriserna på bostäder ökar med 11% så hamnar inkomstkravet för att få bolån på samma nivå som idag. Sker det så bommar regeringen målet samt att bostadsmarknaden blivit ännu dyrare och mer otillgänglig för de som måste samla till kontantinsats.
Men o andra sidan så skulle förslaget lösa ”problemet” med att prisökningarna på bostad stannat av. Vilket drabbar alla bostadskarriärister och stackarna som sparar i fastigheter. Det är klart att regeringen måste tänka på dem också (satir)
Från artikeln:
>**Lättnader i bolånereglerna skulle kunna innebära att fler får möjlighet att köpa en bostad, men effekten kan bli liten enligt en beräkning som Länsförsäkringar har gjort.
>– Om bostadspriserna ökar finns det en risk att förslagen bommar målet, eftersom man behöver ha lika hög inkomst då som nu, säger Stefan Westerberg som är privatekonom hos bolaget.**
>I början av november presenterades en statlig utredning med förslag på lättnader för bolånemarknaden. Det föreslås bland annat att nuvarande amorteringskrav ersätts med ett allmänt amorteringskrav på 1 procent för lån med en belåningsgrad över 50 procent.
Det finns också ett förslag om att höja bolånetaket så att det blir möjligt att låna upp till 90 procent av bostadens värde, i stället för dagens maxtak på 85 procent.
>Bolånelättnaderna tros öka efterfrågan på bostäder och därmed leda till ökade bostadspriser. **Länsförsäkringar har gjort en uträkning för hur deras utlåning skulle påverkas av utredningens förslag. Deras bedömning är att en höjning av bostadspriserna med 11 procent innebär att banken behöver ställa samma krav på inkomst som i dag.
>– Högre bostadspriser ökar hushållens skulder, och kräver högre inkomster för att klara bankernas stresstester. Stresstesterna görs för att bedöma låntagarens ekonomiska marginaler och konkret om personen kan betala tillbaka lånet, säger Stefan Westerberg.**
>**Genomsnittspriset för en enrumslägenhet i Sverige är i dag 1,3 miljoner kronor. Enligt Länsförsäkringar krävs det en månadslön före skatt på 26 000 kronor för att få låna till en sådan bostad. Det betyder att 46 procent av svenskar i åldern 25-29 år inte har råd att köpa en sådan bostad. Det motsvarar knappt 300 000 personer i hela landet.** Individen måste utöver inkomstkravet dessutom ha en kontantinsats vilket betyder att det faktiska antalet personer som kan köpa bostaden är betydligt lägre.
>Samtidigt skulle utredningens förslag ge större effekter i storstadsområden med högre bostadspriser, säger Stefan Westerberg på Länsförsäkringar. I Stockholms stad är dagens genomsnittspris för en etta 2,9 miljoner kronor och det krävs det i dag en månadslön på 38 400 före skatt för att låna.
Varför är egentligen amorteringskravet bara till 50%? Varför har inte regeringen som mål att folk ska vara fria från skulder?