Esperto: “Mangiare salmone d’allevamento solo una volta all’anno”

**Expert: ”Ät odlad lax bara enstaka gånger per år”**

Odlad norsk lax är den i särklass populäraste matfisken i Sverige. Vi äter dubbelt så mycket lax som torsk.

Men WWF:s fiskguide uppmanar till försiktighet med den odlade laxen.

Och det går att välja andra fiskar.

I Sverige äter vi cirka 124 000 ton ätlig sjömat per år, det vill säga filé eller skaldjur utan skal, enligt forskningsinstitutet RISE. Framförallt är det odlad lax från Norge som hamnar på tallriken, 38 000 ton per år. Vi äter mer lax än sill, torsk och räkor tillsammans.

Som DN tidigare har skrivit finns problem med norsk laxodling. Bland annat hög dödlighet. Förra året dog var sjätte lax, cirka 63 miljoner laxar, i förtid. Tiotals miljoner putsarfiskar som används för att plocka laxlus dör också.

I Fiskguiden uppmanar WWF till försiktighet med den norska odlade laxen som får gult ljus. Rekommendationen handlar inte om att laxen är hälsovådlig, utan om att uppfödningen inte är hållbar.

– Gult ljus är en stark signal att det finns indikationer på att det inte står rätt till med det här vattenbruket, det är inte hållbart, säger Inger Melander, expert på fiske och marknad på WWF.

– För odlad lax från Norge är rådet att äta den någon enstaka gång per år, kanske vid bemärkelsedagar eller helger.

Andra problem med fiskodlings negativa påverkan på ekosystemen har tidigare uppmärksammats.

– Norge har kommit väldigt långt med att få ned andelen marint protein i foder, de har också jobbat mycket med att minska användningen av antibiotika i odlingarna, säger Inger Melander.

– De har kunnat glida under radarn när det gäller problem med den höga dödligheten bland putsarfiskarna men det kan de inte göra längre. Det är ett område som de måste adressera framöver.

Är odlad lax från Färöarna ett alternativ till norsk?

– Laxodlingarna på Färöarna är inte mer eller mindre hållbar än de norska. De står inför liknande utmaningar eftersom båda länderna odlar laxen i marina kassar.

Lax som odlats i Sydamerika har rött ljus i fiskguiden, liktydigt med låt bli.

För den som vill byta ur lax mot något liknande finns alternativ.

– Då tänker jag på regnbåge, där har vi odlingar i Sverige som ligger på grönt ljus, alltså bra val. Det gäller även odlad regnbåge från Finland och Norge, säger Inger Melander.

Regnbåge som kommer från landbaserade odlingar, så kallade RAS, Recirculating Aquaculture System, får också grönt ljus i fiskguiden. Det är ett slutet system på land utan problem med rymlingar, laxlus eller näringsläckage.

Under kategorin regnbåge ingår även vissa av de laxfiskar som kommer från Nordamerika.

Regnbåge som odlas i slutna system på land kan vara alternativ till odlad lax.

Kan jag som konsument enkelt hitta rätt i fiskdisken?

– Nej, kruxet med odlad sjömat är att det i EU:s regelverk inte är krav på samma detaljinformation som för vildfångad fisk. Uppgifter som måste anges är var den är odlad och exempelvis vilket vattendrag men det finns inga krav på att ange produktionssystem, säger Inger Melander.

Fiskar som är mer allätare, till exempel Clarias eller Tilapia som odlas i slutna landbaserade system, är också bra val, liksom musslor.

För odlad fisk och skaldjur finns certifieringen, ASC, Aquaculture Stewardship Council, där miljömässig och social påverkan granskas.

Men det finns luckor i certifieringarna. ASC, liksom MSC, Marine Stewardship Council som certifierar vildfångad fisk, ger dispenser till producenter som får viss tid på sig för att leva upp till kriterierna. Krav:s certifiering för fisk, bygger på MSC:s certifiering.

WWF har valt att inte använda sig av de tre certifieringarna då de inte kan garantera att de uppfyller WWF:s kriterier.

– Men om man inte kan hitta något alternativ på grönt ljus i Fiskguiden, så rekommenderar vi ASC, MSC och Krav som andrahandsval, säger Inger Melander.

ILJM att forell inte är en fisk och att regnbåge är det.