Bengt Pettersson närmar sig pensionen, men än arbetar han kvar på Mäklarhuset i Hagfors.
Brasilien och Kanada, Ungern och Spanien. Länder världen över slåss om att locka de eftertraktade nederländska migranterna. Men få ställen har lyckats lika bra som Hagfors i Värmland. Vem ligger bakom succén?
Tät skog sveper förbi på båda sidorna av vägen. Här och där träder kulörta trähus fram ur grönskan.
– Det där är tyskägt. Här till vänster är det blåa holländskt. Och det gula är holländskt, sålt i fjol, säger mäklaren Pär Emilsson, 47, som driver Mäklarhuset i Hagfors.
Några minuter senare stannar bilen utanför kontoret. I receptionen möts man av ett bord med visitkort och flygblad från samarbetspartners. På ett av dem syns en tankebubbla med en bild på en rött hus med vita knutar. Texten undertill lyder ”is dit jouw droom?” – är detta din dröm?
Kommunen, med nära 12 000 invånare, ligger i hjärtat av Värmland, omgiven av djupa skogar och vackra sjöar. En idyll, tycker många. Inte minst nederländarna. De senaste fem åren har antalet bofasta nederländare i kommunen ökat med 223 personer, till 491.
Under samma period har antalet nederländska elever i grundskolan ökat med 248 procent, från 27 till 94.
– Man märker det i butiker och på badplatserna nu på sommaren. Det pratas holländska överallt, det gör det, säger Pär Emilsson. Mannen bakom inflyttningen
Men hur har de upptäckt just den här platsen? Utvecklingen kan till stor del tillskrivas en enda person: Bengt Pettersson, 76.
Han drev Mäklarhuset innan Pär Emilsson och arbetar fortfarande kvar. I april åkte han – för 25:e gången – med företaget till den årliga migrationsmässan i nederländska Houten. Där tampas representanter från hela världen, från Australien till Brasilien, om att locka de hett eftertraktade nederländska migranterna, främst till bristyrken inom vården.
De första åren var Bengt Pettersson något av en pionjär i sammanhanget.
– Jag var ensam mäklare för hela Skandinavien då. Så det var ju riktigt häftigt, säger han till SvD.
Nu har en mängd svenska regioner och kommuner tagit efter, som Jönköping, Ludvika och Skellefteå.
Hur känns det att ha varit den som har dragit i gång det här?
– Det är roligt. Det är intressant, tycker jag. Det är lite udda och annorlunda, men det har fungerat väldigt bra.
På hyllan bakom skrivbordet står tre statyetter som förkunnar att han utsetts till den främsta mäklaren inom företaget. Han har även korats till den bästa mäklaren i hela Sverige vid ett tillfälle. Ville utöka kundkretsen
En anslagstavla täckt av tidningsurklipp vittnar också om hans gärning. En av rubrikerna fastslår att han ”ser till att befolka bygden med nya immigranter”.
När Bengt Pettersson sökte sig utomlands var målet att utöka kundkretsen. Marknaden i Hagfors var för liten, ansåg han.
Han testade först med Tyskland – utan framgång. I Nederländerna gick det bättre. Initialt var det dock en uppförsbacke även där.
– I början ville de inte till Sverige. Nej, då var det för kallt och de trodde att det gick isbjörnar på gatan och massa sådana saker. Och de blandade ihop Sverige och Schweiz, säger han och fortsätter:
– För dyrt var det också. Det tog mig minst två år i Holland att informera och övertyga dem om att nej, så är det inte.
Med facit i hand blev det succé.
Mäklarhuset förmedlar numera omkring 90 bostäder om året, varav hälften säljs till utländska köpare. Pär Emilsson hyllar avtrycket som hans kollega har gjort.
– Han har satt Hagfors på kartan när det gäller holländska, och utländska, köpare, säger han. Röda hus med vita knutar
Nederländarna söker sig till Sverige i jakt på utrymme, billigare bostäder, möjligheter till jobb och vacker natur. De vill komma ifrån stressen och trängseln i Europas näst mest tätbefolkade land.
Dessutom är de ofta ute efter en stereotyp bild av Sverige. Högst upp på mångas önskelista står ett rött hus med vita knutar.
– Det är väldigt viktigt. Jag hade en kund som jag var ute och visade ett jättefint hus. Han sa att det är perfekt, men det är fel färg. Jag påpekade att det finns färg att måla om, men han sa att om det inte är rött med vita knutar så ska han inte ha det, säger Bengt Pettersson.
Pär Emilsson delar den uppfattningen:
– Det märks att röda hus drar till sig mer än om det är ett brunt hus eller en stenvilla. Speciellt om det ligger ute på landet med en grönskande skog omkring.
Hendrik Riezebos, 48, och Willy Netjes, 41, har fått nöja sig med ett gult hus – men naturen har de precis utanför dörren. I september 2019 flyttade de med sina tre barn, då nio, elva och tretton år gamla, till Åsmyren, några kilometer nordväst om Hagfors.
Hundarna välkomnar besökare med exalterade skall. Två katter, en orange och en svart, stryker omkring över tomten. I hönshuset ljuder 16 höns och en tupp.
– Det var väl bra. Sju stycken, säger Hendrik när han stänger dörren till hönsen med äggen i sin hand.
En bit längre bort har de nyligen ställt upp ett växthus. Tanken är att odla potatis, tomater, morötter och annat. De har också skaffat en bikupa som ska producera honung. Funnit lugnet i Värmland
Efter fem år i Sverige pratar båda flytande svenska sedan lång tid tillbaka. För barnen tog det bara några månader innan de talade språket. Willy fick jobb som vårdbiträde efter drygt ett år och Hendrik, som skadade benet i en arbetsplatsolycka innan flytten, tar hand om ägorna.
Planen var egentligen att flytta till Kanada. Det slutade med Hagfors. Paret ångrar inte att det blev som det blev. Och de känner ingen saknad efter hemlandet.
– Nej, nej, nej. Om vi skulle flytta tillbaka tror jag aldrig att vi skulle trivas igen i Holland. Det går inte, säger Willy.
De har funnit lugnet i den värmländska skogen.
– Vi hör bara naturen här och det är så skönt, säger Hendrik.
Willy fyller i:
– Fåglar, rådjur, och älg, allt möjligt.
När de åkt tillbaka till Nederländerna har Hendrik slagits av den stressade stämningen.
– Alla ser seriösa ut, ingen skrattar. De är så allvarliga. De är upptagna av sig själv och har inget intresse för andra människor, säger han.
– I Sverige är det annorlunda. Människor är mer glada.
Har ni upplevt något som sticker ut med Sverige?
De funderar, konstaterar att det är relativt likt Nederländerna. Sedan kommer Hendrik på svaret:
– Här i Sverige har man mer fest. Populära migranter
Han tycker att svenskarna är bättre på att uppmärksamma högtider och exemplifierar med valborg, midsommar och lucia.
Trots den stora diasporan av nederländare i trakten har de ingen närmare kontakt med sina landsmän. Hendrik betonar att det har varit en självklarhet för familjen att bli en del av lokalsamhället.
– Det finns en del nederländare som trivs med varandra i Sverige. Men varför flyttar du då till Sverige?
Det är en av anledningarna till att det pågår en global dragkamp om de populära nederländarna. De flesta har redan färdiga yrkeskunskaper, utbildning och jobb. De talar god engelska och har förhållandevis lätt att lära sig språk.
Leo Larsson är ansvarig för migrationsmässan i Houten inom Hagfors kommun, som i våras hade en egen monter på mässgolvet.
– Det man upplever med nederländare som kommer hit är att de är intresserade av platsen och vill jobba. Det finns ett rekryteringsbehov och får man hit inflyttade människor som verkligen vill bidra till samhället och samhällsutvecklingen, så är det ju så bra som det kan bli, säger han.
Hur ska ni sticka ut nu när allt fler kommuner får upp ögonen för nederländsk invandring?
– Vi har tänkt att bli bland de bästa i Sverige på just mottagandet. Vi ska kunna besvara alla typer av frågor som en potentiell inflyttare har.
Pär Emilsson styr bilen mot ett nytt försäljningsobjekt. En brun soptunna står placerad längs den annars ensliga vägen. Några hundra meter in till höger ligger bostaden: ett rött hus med vita knutar och en liten veranda. Det är omgärdat av grönska. På baksidan står äppelträden i full blom.
– Vi tänker att det skulle kunna vara för en familj som vill vara självförsörjande – eller någon holländare, säger säljaren.
Ett sannolikt scenario, instämmer Pär.
– Jag kan tänka mig att chansen är stor att det blir en holländare eller tysk som kommer hit.
1 Comment
”Han har satt Hagfors på kartan för holländare”
Bengt Pettersson närmar sig pensionen, men än arbetar han kvar på Mäklarhuset i Hagfors.
Brasilien och Kanada, Ungern och Spanien. Länder världen över slåss om att locka de eftertraktade nederländska migranterna. Men få ställen har lyckats lika bra som Hagfors i Värmland. Vem ligger bakom succén?
Tät skog sveper förbi på båda sidorna av vägen. Här och där träder kulörta trähus fram ur grönskan.
– Det där är tyskägt. Här till vänster är det blåa holländskt. Och det gula är holländskt, sålt i fjol, säger mäklaren Pär Emilsson, 47, som driver Mäklarhuset i Hagfors.
Några minuter senare stannar bilen utanför kontoret. I receptionen möts man av ett bord med visitkort och flygblad från samarbetspartners. På ett av dem syns en tankebubbla med en bild på en rött hus med vita knutar. Texten undertill lyder ”is dit jouw droom?” – är detta din dröm?
Kommunen, med nära 12 000 invånare, ligger i hjärtat av Värmland, omgiven av djupa skogar och vackra sjöar. En idyll, tycker många. Inte minst nederländarna. De senaste fem åren har antalet bofasta nederländare i kommunen ökat med 223 personer, till 491.
Under samma period har antalet nederländska elever i grundskolan ökat med 248 procent, från 27 till 94.
– Man märker det i butiker och på badplatserna nu på sommaren. Det pratas holländska överallt, det gör det, säger Pär Emilsson. Mannen bakom inflyttningen
Men hur har de upptäckt just den här platsen? Utvecklingen kan till stor del tillskrivas en enda person: Bengt Pettersson, 76.
Han drev Mäklarhuset innan Pär Emilsson och arbetar fortfarande kvar. I april åkte han – för 25:e gången – med företaget till den årliga migrationsmässan i nederländska Houten. Där tampas representanter från hela världen, från Australien till Brasilien, om att locka de hett eftertraktade nederländska migranterna, främst till bristyrken inom vården.
De första åren var Bengt Pettersson något av en pionjär i sammanhanget.
– Jag var ensam mäklare för hela Skandinavien då. Så det var ju riktigt häftigt, säger han till SvD.
Nu har en mängd svenska regioner och kommuner tagit efter, som Jönköping, Ludvika och Skellefteå.
Hur känns det att ha varit den som har dragit i gång det här?
– Det är roligt. Det är intressant, tycker jag. Det är lite udda och annorlunda, men det har fungerat väldigt bra.
På hyllan bakom skrivbordet står tre statyetter som förkunnar att han utsetts till den främsta mäklaren inom företaget. Han har även korats till den bästa mäklaren i hela Sverige vid ett tillfälle. Ville utöka kundkretsen
En anslagstavla täckt av tidningsurklipp vittnar också om hans gärning. En av rubrikerna fastslår att han ”ser till att befolka bygden med nya immigranter”.
När Bengt Pettersson sökte sig utomlands var målet att utöka kundkretsen. Marknaden i Hagfors var för liten, ansåg han.
Han testade först med Tyskland – utan framgång. I Nederländerna gick det bättre. Initialt var det dock en uppförsbacke även där.
– I början ville de inte till Sverige. Nej, då var det för kallt och de trodde att det gick isbjörnar på gatan och massa sådana saker. Och de blandade ihop Sverige och Schweiz, säger han och fortsätter:
– För dyrt var det också. Det tog mig minst två år i Holland att informera och övertyga dem om att nej, så är det inte.
Med facit i hand blev det succé.
Mäklarhuset förmedlar numera omkring 90 bostäder om året, varav hälften säljs till utländska köpare. Pär Emilsson hyllar avtrycket som hans kollega har gjort.
– Han har satt Hagfors på kartan när det gäller holländska, och utländska, köpare, säger han. Röda hus med vita knutar
Nederländarna söker sig till Sverige i jakt på utrymme, billigare bostäder, möjligheter till jobb och vacker natur. De vill komma ifrån stressen och trängseln i Europas näst mest tätbefolkade land.
Dessutom är de ofta ute efter en stereotyp bild av Sverige. Högst upp på mångas önskelista står ett rött hus med vita knutar.
– Det är väldigt viktigt. Jag hade en kund som jag var ute och visade ett jättefint hus. Han sa att det är perfekt, men det är fel färg. Jag påpekade att det finns färg att måla om, men han sa att om det inte är rött med vita knutar så ska han inte ha det, säger Bengt Pettersson.
Pär Emilsson delar den uppfattningen:
– Det märks att röda hus drar till sig mer än om det är ett brunt hus eller en stenvilla. Speciellt om det ligger ute på landet med en grönskande skog omkring.
Hendrik Riezebos, 48, och Willy Netjes, 41, har fått nöja sig med ett gult hus – men naturen har de precis utanför dörren. I september 2019 flyttade de med sina tre barn, då nio, elva och tretton år gamla, till Åsmyren, några kilometer nordväst om Hagfors.
Hundarna välkomnar besökare med exalterade skall. Två katter, en orange och en svart, stryker omkring över tomten. I hönshuset ljuder 16 höns och en tupp.
– Det var väl bra. Sju stycken, säger Hendrik när han stänger dörren till hönsen med äggen i sin hand.
En bit längre bort har de nyligen ställt upp ett växthus. Tanken är att odla potatis, tomater, morötter och annat. De har också skaffat en bikupa som ska producera honung. Funnit lugnet i Värmland
Efter fem år i Sverige pratar båda flytande svenska sedan lång tid tillbaka. För barnen tog det bara några månader innan de talade språket. Willy fick jobb som vårdbiträde efter drygt ett år och Hendrik, som skadade benet i en arbetsplatsolycka innan flytten, tar hand om ägorna.
Planen var egentligen att flytta till Kanada. Det slutade med Hagfors. Paret ångrar inte att det blev som det blev. Och de känner ingen saknad efter hemlandet.
– Nej, nej, nej. Om vi skulle flytta tillbaka tror jag aldrig att vi skulle trivas igen i Holland. Det går inte, säger Willy.
De har funnit lugnet i den värmländska skogen.
– Vi hör bara naturen här och det är så skönt, säger Hendrik.
Willy fyller i:
– Fåglar, rådjur, och älg, allt möjligt.
När de åkt tillbaka till Nederländerna har Hendrik slagits av den stressade stämningen.
– Alla ser seriösa ut, ingen skrattar. De är så allvarliga. De är upptagna av sig själv och har inget intresse för andra människor, säger han.
– I Sverige är det annorlunda. Människor är mer glada.
Har ni upplevt något som sticker ut med Sverige?
De funderar, konstaterar att det är relativt likt Nederländerna. Sedan kommer Hendrik på svaret:
– Här i Sverige har man mer fest. Populära migranter
Han tycker att svenskarna är bättre på att uppmärksamma högtider och exemplifierar med valborg, midsommar och lucia.
Trots den stora diasporan av nederländare i trakten har de ingen närmare kontakt med sina landsmän. Hendrik betonar att det har varit en självklarhet för familjen att bli en del av lokalsamhället.
– Det finns en del nederländare som trivs med varandra i Sverige. Men varför flyttar du då till Sverige?
Det är en av anledningarna till att det pågår en global dragkamp om de populära nederländarna. De flesta har redan färdiga yrkeskunskaper, utbildning och jobb. De talar god engelska och har förhållandevis lätt att lära sig språk.
Leo Larsson är ansvarig för migrationsmässan i Houten inom Hagfors kommun, som i våras hade en egen monter på mässgolvet.
– Det man upplever med nederländare som kommer hit är att de är intresserade av platsen och vill jobba. Det finns ett rekryteringsbehov och får man hit inflyttade människor som verkligen vill bidra till samhället och samhällsutvecklingen, så är det ju så bra som det kan bli, säger han.
Hur ska ni sticka ut nu när allt fler kommuner får upp ögonen för nederländsk invandring?
– Vi har tänkt att bli bland de bästa i Sverige på just mottagandet. Vi ska kunna besvara alla typer av frågor som en potentiell inflyttare har.
Pär Emilsson styr bilen mot ett nytt försäljningsobjekt. En brun soptunna står placerad längs den annars ensliga vägen. Några hundra meter in till höger ligger bostaden: ett rött hus med vita knutar och en liten veranda. Det är omgärdat av grönska. På baksidan står äppelträden i full blom.
– Vi tänker att det skulle kunna vara för en familj som vill vara självförsörjande – eller någon holländare, säger säljaren.
Ett sannolikt scenario, instämmer Pär.
– Jag kan tänka mig att chansen är stor att det blir en holländare eller tysk som kommer hit.
Ola Palmström