Sverige är enda EU-land som inte sökt pengar ur coronafonden – miljardbelopp står på spel
Sverige är det enda EU-landet som inte har begärt pengar ur EU:s gigantiska coronafond. Sedan regeringen Kristersson sänkt kravet på inblandning av biobränsle i fossila drivmedel uppfyller inte Sverige villkoren för pengarna. Nästan 40 miljarder kronor står på spel.
För tre år sedan bytte Trafikverket ut sex växlar på järnvägen mellan Gävle och Åänge, utanför Söderhamn. Den investeringen ska betalas av EU. Det ska även flera andra järnvägssatsningar som Trafikverket gjort och som hittills kostat svenska staten 770 miljoner kronor.
EU ska också stå för 2,5 miljarder kronor som Naturvårdsverket betalar till bland andra markägare för att de ska skydda värdefull natur.
Det här är exempel på åtgärder som Sverige genomför där pengar kommer från EU:s stora coronafond. Fonden, som formellt heter faciliteten för återhämtning och resiliens, bildades för att EU-länderna skulle gå stärkta ur pandemin. EU-kommissionen lånar upp pengarna på finansmarknaden och de är öronmärkta för investeringar i främst klimatarbete och digitalisering.
I fonden finns 3,45 miljarder euro avsatta för Sverige (nästan 40 miljarder kronor med nuvarande valutakurs). Men trots att Sverige genomfört en massa investeringar de senaste åren har inte en enda euro hittills betalats ut.
– Sverige har ännu inte fått medel från återhämtningsfonden eftersom man ännu inte har lämnat in någon betalningsansökan, säger Veerle Nuyts, EU-kommissionens talesperson i ekonomiska frågor.
Anledningen till att regeringen inte har skickat någon faktura är att Sverige inte uppfyller de villkor som är kopplade till pengarna. Skulle regeringen skicka en faktura nu, blir det avslag från kommissionen.
Och anledningen till att Sverige inte uppfyller villkoren är att nuvarande regering ändrat reduktionsplikten, alltså hur stor andel av de dyrare biodrivmedlen som blandas in i bensin och diesel. Det var ett vallöfte från bland annat Moderaterna att bensinpriset skulle sänkas.
I den åtgärdsplan som S–MP-regeringen skickade in 2021, och som fick klartecken av kommissionen och övriga EU-länder våren 2022, anges att utsläppen av växthusgaser i transportsektorn ska minskas genom att successivt bland in en allt högre andel biodrivmedel.
Sedan lång tid tillbaka diskuterar nuvarande regering med EU-kommissionen hur Sverige ska kunna leva upp till villkoren för att få sina pengar. Parterna är förtegna om diskussionerna.
– Som för alla medlemsstater har kommissionen och Sverige ständiga och konstruktiva utbyten om genomförandet av den svenska återhämtningsplanen, säger Veerie Nuyts.
DN har sökt ansvarig minister, finansminister Elisabeth Svantesson (M) för en intervju. Hon vill enbart svara skriftligt. Hon vill inte gå in på samtalen med kommissionen mer än att det exempelvis kan ”handla om åtgärder genomförda i våra budgetpropositioner”.
Vilka åtgärder det skulle vara vill Elisabeth Svantesson inte precisera.
I samband med ett finansministermöte i Bryssel nyligen fick hon frågor om coronapengarna.
– Vi har konstruktiva diskussioner med kommissionen. Så fort vi är klara kommer jag att berätta om dem. Men det är tydligt att den förra regeringen införde en reduktionsplikt som var ohållbar. Den har vi förändrat så att människor ska kunna ta bilen till jobbet om de måste det, sade Elisabeth Svantesson i Bryssel.
Sverige är enda land i EU som ännu inte begärt pengar ur fonden. 25 av 27 medlemsstater har redan fått utbetalningar. Nummer 26 blir Nederländerna, vars första betalningsansökan nyligen godkändes av kommissionen. Landet får inom kort 1,3 miljarder euro.
När Sverige kan få sina pengar vill Elisabeth Svantesson inte heller svara på.
– Det är inte bråttom. Det handlar om att senast under 2026 behöver vi skicka in betalningsansökan. För mig är det otroligt viktigt att vi har en bra plan och att vi inte förlorar några pengar. När jag ställde frågan till förra regeringen om man kunde ändra planen så var svaret ”absolut”. Det gör vi nu och jag är övertygad om att vi får pengar, sade hon vid mötet i Bryssel.
Underhållsarbete på järnvägen mellan Gävle och Åänge, som ska finansieras med pengar från EU:s coronafond.
Men faktum är att regeringen tidigare räknat med att de stora utbetalningarna ur fonden ska komma redan i år. I underlaget för budgetpropositionen, som kom i september förra året, anger regeringen att utbetalningarna från EU ska öka med över 30 miljarder kronor under 2024 för att sedan falla tillbaka på normala nivåer igen 2025. Ökningen beror på utbetalningar från återhämtningsfonden, står det i propositionen.
Socialdemokraternas talesperson i ekonomiska frågor Mikael Damberg tycker det är pinsamt att Sverige halkat efter andra EU-länder.
– Det är tydligt att den här regeringen inte har någon klimatpolitik och att det nu får effekt i relationen till EU. Men det är också en ekonomisk fråga. Vi har gång på gång frågat finansministern om tidplanen för när pengarna ska betalas ut till Sverige och hur mycket pengar Sverige kommer att få. Det är häpnadsväckande att finansministern inte kunnat svara på vilka belopp det handlar om, säger han.
Vad ska regeringen göra, anser du?
– Den ska presentera en tidplan för när de här pengarna kommer till Sverige så att de kan garantera att Sverige får alla de miljarder som vi har rätt till. Bristen på klimatpolitik är grundproblemet här, inte relationen mellan Sveriges regering och kommissionen. När man inte har någon politik så kan inte EU-kommissionen runda sina egna regler och säga att Sverige ska få pengar som man inte har rätt till.
Sedan coronafonden inrättades 2021 har många EU-länder haft regeringsskiften. Flera har dessutom skrivit om sina åtgärdsplaner, men även under nytt styre har pengar kunnat fortsätta att betalas ut till dessa länder.
Vilket ansvar har tidigare S–MP-regeringen för att ni inte sökte ett bredare politisk stöd för planen innan den lämnades in till EU-kommissionen?
– Inget, ärligt talat. Har man en politik får man pengar från EU. Har man ingen politik får man inga pengar från EU. Den här regeringen måste ta ansvar för att man rivit upp en plan som var godkänd.
Mikael Damberg påpekar att 2021, innan riksdagsvalet, var sju av åtta partier eniga om reduktionsplikten. Bara SD var emot. Italien har fått mest ur coronafonden I coronafonden finns 648 miljarder euro avsatta i lån och bidrag till de 27 EU-länderna. Till och med 15 juli har drygt 240 miljarder euro betalats ut. Nederländerna väntas få sin första utbetalning inom kort. Sverige är enda EU-land som ännu inte begärt ersättning ur fonden. 3,45 miljarder euro finns avsatta till Sverige. (Miljoner euro)
Det formella namnet på fonden är faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Faciliteten inrättades under pandemin med syfte att stärka EU efter pandemin.
Faciliteten var kontroversiell eftersom den innebar att EU-länderna för första gången tog stora, gemensamma lån med EU-budgeten som säkerhet.
Faciliteten började användas i februari 2021 och löper till utgången av 2026.
EU-kommissionen lånar pengar på kapitalmarknaderna genom att ge ut obligationer på EU:s vägnar. Pengarna slussas därefter vidare till EU-länderna så att de kan genomföra reformer och investeringar.
Faciliteten används även för att genomföra den så kallade Repower-planen. Planen lanserades efter Rysslands attack på Ukraina och handlar om att EU ska bli mer självförsörjande på energi.
I faciliteten finns 648 miljarder euro avsatta (2022 års priser), uppdelade i bidrag och fördelaktiga lån.
För att få pengar ska ett EU-land lämna in en nationell återhämtningsplan. I den ska framgå vilka reformer och investeringar man vill göra fram till slitet av 2026. Minst 37 procent av pengarna ska gå till klimatåtgärder och minst 20 procent till digitalisering.
Faciliteten är prestationsbaserad. Kommissionen betalar bara ut pengarna till ett land när det har nått de överenskomna del- och slutmålen i sin plan.
Källa: EU-kommissionen
KorvMedBros on
Så förra regeringen förhandlade fram ett förslag som innebar ett krav på ännu högre reduktionsplikt än tidigare för att få ut pengarna. De lovade således EU att vi skulle ha ett bränslepris på runt 30 kronor för att få tillbaka pengar vi har betalat in till fonden? Absurt dåligt förhandlat av förra regeringen.
Och hur kan Socialdemokraterna nu påstå att de inte vill ha höjd reduktionsplikt när de förhandlat fram detta? Hade de tänkt bryta sitt eget avtal med EU?
2 Comments
Sverige är enda EU-land som inte sökt pengar ur coronafonden – miljardbelopp står på spel
Sverige är det enda EU-landet som inte har begärt pengar ur EU:s gigantiska coronafond. Sedan regeringen Kristersson sänkt kravet på inblandning av biobränsle i fossila drivmedel uppfyller inte Sverige villkoren för pengarna. Nästan 40 miljarder kronor står på spel.
För tre år sedan bytte Trafikverket ut sex växlar på järnvägen mellan Gävle och Åänge, utanför Söderhamn. Den investeringen ska betalas av EU. Det ska även flera andra järnvägssatsningar som Trafikverket gjort och som hittills kostat svenska staten 770 miljoner kronor.
EU ska också stå för 2,5 miljarder kronor som Naturvårdsverket betalar till bland andra markägare för att de ska skydda värdefull natur.
Det här är exempel på åtgärder som Sverige genomför där pengar kommer från EU:s stora coronafond. Fonden, som formellt heter faciliteten för återhämtning och resiliens, bildades för att EU-länderna skulle gå stärkta ur pandemin. EU-kommissionen lånar upp pengarna på finansmarknaden och de är öronmärkta för investeringar i främst klimatarbete och digitalisering.
I fonden finns 3,45 miljarder euro avsatta för Sverige (nästan 40 miljarder kronor med nuvarande valutakurs). Men trots att Sverige genomfört en massa investeringar de senaste åren har inte en enda euro hittills betalats ut.
– Sverige har ännu inte fått medel från återhämtningsfonden eftersom man ännu inte har lämnat in någon betalningsansökan, säger Veerle Nuyts, EU-kommissionens talesperson i ekonomiska frågor.
Anledningen till att regeringen inte har skickat någon faktura är att Sverige inte uppfyller de villkor som är kopplade till pengarna. Skulle regeringen skicka en faktura nu, blir det avslag från kommissionen.
Och anledningen till att Sverige inte uppfyller villkoren är att nuvarande regering ändrat reduktionsplikten, alltså hur stor andel av de dyrare biodrivmedlen som blandas in i bensin och diesel. Det var ett vallöfte från bland annat Moderaterna att bensinpriset skulle sänkas.
I den åtgärdsplan som S–MP-regeringen skickade in 2021, och som fick klartecken av kommissionen och övriga EU-länder våren 2022, anges att utsläppen av växthusgaser i transportsektorn ska minskas genom att successivt bland in en allt högre andel biodrivmedel.
Sedan lång tid tillbaka diskuterar nuvarande regering med EU-kommissionen hur Sverige ska kunna leva upp till villkoren för att få sina pengar. Parterna är förtegna om diskussionerna.
– Som för alla medlemsstater har kommissionen och Sverige ständiga och konstruktiva utbyten om genomförandet av den svenska återhämtningsplanen, säger Veerie Nuyts.
DN har sökt ansvarig minister, finansminister Elisabeth Svantesson (M) för en intervju. Hon vill enbart svara skriftligt. Hon vill inte gå in på samtalen med kommissionen mer än att det exempelvis kan ”handla om åtgärder genomförda i våra budgetpropositioner”.
Vilka åtgärder det skulle vara vill Elisabeth Svantesson inte precisera.
I samband med ett finansministermöte i Bryssel nyligen fick hon frågor om coronapengarna.
– Vi har konstruktiva diskussioner med kommissionen. Så fort vi är klara kommer jag att berätta om dem. Men det är tydligt att den förra regeringen införde en reduktionsplikt som var ohållbar. Den har vi förändrat så att människor ska kunna ta bilen till jobbet om de måste det, sade Elisabeth Svantesson i Bryssel.
Sverige är enda land i EU som ännu inte begärt pengar ur fonden. 25 av 27 medlemsstater har redan fått utbetalningar. Nummer 26 blir Nederländerna, vars första betalningsansökan nyligen godkändes av kommissionen. Landet får inom kort 1,3 miljarder euro.
När Sverige kan få sina pengar vill Elisabeth Svantesson inte heller svara på.
– Det är inte bråttom. Det handlar om att senast under 2026 behöver vi skicka in betalningsansökan. För mig är det otroligt viktigt att vi har en bra plan och att vi inte förlorar några pengar. När jag ställde frågan till förra regeringen om man kunde ändra planen så var svaret ”absolut”. Det gör vi nu och jag är övertygad om att vi får pengar, sade hon vid mötet i Bryssel.
Underhållsarbete på järnvägen mellan Gävle och Åänge, som ska finansieras med pengar från EU:s coronafond.
Men faktum är att regeringen tidigare räknat med att de stora utbetalningarna ur fonden ska komma redan i år. I underlaget för budgetpropositionen, som kom i september förra året, anger regeringen att utbetalningarna från EU ska öka med över 30 miljarder kronor under 2024 för att sedan falla tillbaka på normala nivåer igen 2025. Ökningen beror på utbetalningar från återhämtningsfonden, står det i propositionen.
Socialdemokraternas talesperson i ekonomiska frågor Mikael Damberg tycker det är pinsamt att Sverige halkat efter andra EU-länder.
– Det är tydligt att den här regeringen inte har någon klimatpolitik och att det nu får effekt i relationen till EU. Men det är också en ekonomisk fråga. Vi har gång på gång frågat finansministern om tidplanen för när pengarna ska betalas ut till Sverige och hur mycket pengar Sverige kommer att få. Det är häpnadsväckande att finansministern inte kunnat svara på vilka belopp det handlar om, säger han.
Vad ska regeringen göra, anser du?
– Den ska presentera en tidplan för när de här pengarna kommer till Sverige så att de kan garantera att Sverige får alla de miljarder som vi har rätt till. Bristen på klimatpolitik är grundproblemet här, inte relationen mellan Sveriges regering och kommissionen. När man inte har någon politik så kan inte EU-kommissionen runda sina egna regler och säga att Sverige ska få pengar som man inte har rätt till.
Sedan coronafonden inrättades 2021 har många EU-länder haft regeringsskiften. Flera har dessutom skrivit om sina åtgärdsplaner, men även under nytt styre har pengar kunnat fortsätta att betalas ut till dessa länder.
Vilket ansvar har tidigare S–MP-regeringen för att ni inte sökte ett bredare politisk stöd för planen innan den lämnades in till EU-kommissionen?
– Inget, ärligt talat. Har man en politik får man pengar från EU. Har man ingen politik får man inga pengar från EU. Den här regeringen måste ta ansvar för att man rivit upp en plan som var godkänd.
Mikael Damberg påpekar att 2021, innan riksdagsvalet, var sju av åtta partier eniga om reduktionsplikten. Bara SD var emot. Italien har fått mest ur coronafonden I coronafonden finns 648 miljarder euro avsatta i lån och bidrag till de 27 EU-länderna. Till och med 15 juli har drygt 240 miljarder euro betalats ut. Nederländerna väntas få sin första utbetalning inom kort. Sverige är enda EU-land som ännu inte begärt ersättning ur fonden. 3,45 miljarder euro finns avsatta till Sverige. (Miljoner euro)
Bild 1
https://api.quickshot-widgets.net/uploads/2024/07/Ny%20coronaRityta%201-1721307760866.png
Fakta. EU:s coronafond
Det formella namnet på fonden är faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Faciliteten inrättades under pandemin med syfte att stärka EU efter pandemin.
Faciliteten var kontroversiell eftersom den innebar att EU-länderna för första gången tog stora, gemensamma lån med EU-budgeten som säkerhet.
Faciliteten började användas i februari 2021 och löper till utgången av 2026.
EU-kommissionen lånar pengar på kapitalmarknaderna genom att ge ut obligationer på EU:s vägnar. Pengarna slussas därefter vidare till EU-länderna så att de kan genomföra reformer och investeringar.
Faciliteten används även för att genomföra den så kallade Repower-planen. Planen lanserades efter Rysslands attack på Ukraina och handlar om att EU ska bli mer självförsörjande på energi.
I faciliteten finns 648 miljarder euro avsatta (2022 års priser), uppdelade i bidrag och fördelaktiga lån.
För att få pengar ska ett EU-land lämna in en nationell återhämtningsplan. I den ska framgå vilka reformer och investeringar man vill göra fram till slitet av 2026. Minst 37 procent av pengarna ska gå till klimatåtgärder och minst 20 procent till digitalisering.
Faciliteten är prestationsbaserad. Kommissionen betalar bara ut pengarna till ett land när det har nått de överenskomna del- och slutmålen i sin plan.
Källa: EU-kommissionen
Så förra regeringen förhandlade fram ett förslag som innebar ett krav på ännu högre reduktionsplikt än tidigare för att få ut pengarna. De lovade således EU att vi skulle ha ett bränslepris på runt 30 kronor för att få tillbaka pengar vi har betalat in till fonden? Absurt dåligt förhandlat av förra regeringen.
Och hur kan Socialdemokraterna nu påstå att de inte vill ha höjd reduktionsplikt när de förhandlat fram detta? Hade de tänkt bryta sitt eget avtal med EU?