Templet Erechtheion, på Akropolis i Aten. I bakgrunden syns rök från de omfattande bränderna som förvärrades av värmeböljan. Den nådde sin kulmen i mitten av juli, med temperaturer kring 40 grader Celsius.
Den kraftiga värmeböljan i mitten av juli, som bland annat orsakade flera dödsfall i Grekland och tvingade en flygplats att stänga, förstärktes upp till tre grader på grund av människans klimatpåverkan.
Det konstaterar ett forskarnätverk i en ny rapport – som också visar att värmeböljorna nu kommer tidigare på året.
– Huvudslutsatsen är att om liknande väderförhållanden hade inträffat utan människans klimatpåverkan, då hade det varit upp till tre grader svalare under värmeböljan. Det hade fortfarande varit varmt, men vi hade inte sett de här höga temperaturerna som vi såg nu. När det är kring 40 grader gör tre grader stor skillnad, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
Han ingår i det internationella forskarnätverket Climameter, som har utvecklat en ny metod att analysera effekten av klimatförändringarna. I stället för att jämföra simuleringar i klimatmodeller, analyserar forskarna historiska väderdata sedan 1979 och kan på så vis filtrera fram liknande förhållanden som jämförs mellan perioderna 1979–2001 och 2001–2023.
”Vi har helt enkelt anpassat oss och minns inte längre hur somrarna var på 70-talet, utan jämför med de senaste 20–30 åren. Om vi skulle ha en medelsommar från 70-talet i dag skulle vi gnälla och säga att det var jättekallt.”, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
Fördelen är att det går snabbare, och att man slipper de osäkerheter som kan finnas i en klimatmodell. Nackdelen är att det inte alltid går att hitta jämförbara perioder med liknande väderförhållanden för mer ovanliga väderhändelser. Hittills har forskargruppen gjort drygt 50 olika analyser, varav den senaste värmeböljan i Europa är en.
– Båda metoderna har sina nackdelar och fördelar. Men det som vi tycker är mest intressant är att vi nästan alltid kommer fram till ungefär samma resultat. Det är ett bra bevis för att analyserna är pålitliga, eftersom metoderna är helt oberoende av varandra, säger Gabriele Messori.
Förutom att värmeböljor blir varmare kan forskarna se att de börjar tidigare på året. Tidigare brukade motsvarande värmeperioder i Europa äga rum i skiftet mellan juli och augusti. Nu startar de oftare i skiftet mellan juni och juli.
– I andra studier har man också visat att antalet varma nätter ökar. Det är något vi kommer att märka tydligt här i Sverige, att vi får fler så kallade tropiska nätter då temperaturen inte sjunker under 20 grader.
De omfattande bränderna i Grekland förvärrades av värmeböljan, som nådde sin kulmen i mitten av juli med temperaturer kring 40 grader Celsius.
Apropå Sverige så var det ju ganska kallt här när värmeböljan nådde sin kulmen i de södra och östra delarna av Europa. Vad säger du till dem som har svårt att tro på att det faktiskt blir varmare?
– Den uppfattningen är på sätt och vis ett bevis för att det har blivit varmare, att folk säger att vi har kalla somrar i Sverige. Och om man tittar på temperaturen för juli i år fram till i går och jämför med en julimånad under normalperioden 1961–1990 så ser man att det har varit upp till tre grader varmare i hela landet. Det var likadant med förra sommaren, 2023, som folk tyckte var kall. Den var egentligen något varmare än den här tidigare perioden.
– Vi har helt enkelt anpassat oss och minns inte längre hur somrarna var på 70-talet, utan jämför med de senaste 20–30 åren. Om vi skulle ha en medelsommar från 70-talet i dag skulle vi gnälla och säga att det var jättekallt. Så det faktum att folk säger att vi har en kylig sommar visar att klimatet har förändrats.
Fakta. Climameter spårar klimateffekter
Climameter är ett internationellt forskarnätverk som har utvecklat en metod för att analysera inverkan av klimatförändringar. Den bygger på analys av historiska väderdata i stället för klimatmodelleringar.
Grundtanken är att samma väderförhållanden i ett område – främst mönster av högtryck och lågtryck – bör ge samma väder. Genom att jämföra liknande väderförhållanden under perioderna 1979–2001 och 2001–2023 går det på så vis att filtrera fram om människans klimatpåverkan har haft någon inverkan under den senare perioden.
Data kommer från väderobservationer och satelliter sedan 1979.
2 Comments
Rapport: Europas värmebölja förstärktes med 3 grader på grund av människor
Bild
https://static.bonniernews.se/gcs/bilder/dn-mly/837d3871-1df7-47dd-b2bd-98a2c0e9e44c.jpeg?interpolation=lanczos-none&fit=around%7C1010:569&output-quality=80
Templet Erechtheion, på Akropolis i Aten. I bakgrunden syns rök från de omfattande bränderna som förvärrades av värmeböljan. Den nådde sin kulmen i mitten av juli, med temperaturer kring 40 grader Celsius.
Den kraftiga värmeböljan i mitten av juli, som bland annat orsakade flera dödsfall i Grekland och tvingade en flygplats att stänga, förstärktes upp till tre grader på grund av människans klimatpåverkan.
Det konstaterar ett forskarnätverk i en ny rapport – som också visar att värmeböljorna nu kommer tidigare på året.
– Huvudslutsatsen är att om liknande väderförhållanden hade inträffat utan människans klimatpåverkan, då hade det varit upp till tre grader svalare under värmeböljan. Det hade fortfarande varit varmt, men vi hade inte sett de här höga temperaturerna som vi såg nu. När det är kring 40 grader gör tre grader stor skillnad, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
Han ingår i det internationella forskarnätverket Climameter, som har utvecklat en ny metod att analysera effekten av klimatförändringarna. I stället för att jämföra simuleringar i klimatmodeller, analyserar forskarna historiska väderdata sedan 1979 och kan på så vis filtrera fram liknande förhållanden som jämförs mellan perioderna 1979–2001 och 2001–2023.
”Vi har helt enkelt anpassat oss och minns inte längre hur somrarna var på 70-talet, utan jämför med de senaste 20–30 åren. Om vi skulle ha en medelsommar från 70-talet i dag skulle vi gnälla och säga att det var jättekallt.”, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi och klimatforskare vid Uppsala universitet.
Fördelen är att det går snabbare, och att man slipper de osäkerheter som kan finnas i en klimatmodell. Nackdelen är att det inte alltid går att hitta jämförbara perioder med liknande väderförhållanden för mer ovanliga väderhändelser. Hittills har forskargruppen gjort drygt 50 olika analyser, varav den senaste värmeböljan i Europa är en.
– Båda metoderna har sina nackdelar och fördelar. Men det som vi tycker är mest intressant är att vi nästan alltid kommer fram till ungefär samma resultat. Det är ett bra bevis för att analyserna är pålitliga, eftersom metoderna är helt oberoende av varandra, säger Gabriele Messori.
Förutom att värmeböljor blir varmare kan forskarna se att de börjar tidigare på året. Tidigare brukade motsvarande värmeperioder i Europa äga rum i skiftet mellan juli och augusti. Nu startar de oftare i skiftet mellan juni och juli.
– I andra studier har man också visat att antalet varma nätter ökar. Det är något vi kommer att märka tydligt här i Sverige, att vi får fler så kallade tropiska nätter då temperaturen inte sjunker under 20 grader.
De omfattande bränderna i Grekland förvärrades av värmeböljan, som nådde sin kulmen i mitten av juli med temperaturer kring 40 grader Celsius.
Apropå Sverige så var det ju ganska kallt här när värmeböljan nådde sin kulmen i de södra och östra delarna av Europa. Vad säger du till dem som har svårt att tro på att det faktiskt blir varmare?
– Den uppfattningen är på sätt och vis ett bevis för att det har blivit varmare, att folk säger att vi har kalla somrar i Sverige. Och om man tittar på temperaturen för juli i år fram till i går och jämför med en julimånad under normalperioden 1961–1990 så ser man att det har varit upp till tre grader varmare i hela landet. Det var likadant med förra sommaren, 2023, som folk tyckte var kall. Den var egentligen något varmare än den här tidigare perioden.
– Vi har helt enkelt anpassat oss och minns inte längre hur somrarna var på 70-talet, utan jämför med de senaste 20–30 åren. Om vi skulle ha en medelsommar från 70-talet i dag skulle vi gnälla och säga att det var jättekallt. Så det faktum att folk säger att vi har en kylig sommar visar att klimatet har förändrats.
Fakta. Climameter spårar klimateffekter
Climameter är ett internationellt forskarnätverk som har utvecklat en metod för att analysera inverkan av klimatförändringar. Den bygger på analys av historiska väderdata i stället för klimatmodelleringar.
Grundtanken är att samma väderförhållanden i ett område – främst mönster av högtryck och lågtryck – bör ge samma väder. Genom att jämföra liknande väderförhållanden under perioderna 1979–2001 och 2001–2023 går det på så vis att filtrera fram om människans klimatpåverkan har haft någon inverkan under den senare perioden.
Data kommer från väderobservationer och satelliter sedan 1979.
Källa: Climameter
Skönt med lite sol.