Får behålla viss el – men fakturan tiodubblas: ”Inte anständigt”
Den som vill ha elen kvar måste säga ja till det färdigskrivna avtalet före 30 september i år. För David och Maria Söderlund, som haft banvaktsstugan sedan 2012, skulle det innebära att den fasta årsavgiften höjs från 868 kronor till 8 200 kronor plus moms.
Trafikverket ville kapa elen till SJ:s gamla banvaktsstugor men kovände efter DN:s avslöjande. Man lovade samråd med de drabbade husägarna.
Det blev ingen sådan dialog, men nu finns ett nytt förslag till avtal: Elavgiften tiofaldigas, elen räcker inte till för året-runt-boende och husen blir i praktiken osäljbara.
Det handlar om 25 privata fastigheter, som ligger långt från vanliga elnätet men nära järnvägen. Därifrån har de också fått sin el – en lösning som funnits ända sedan 1960-talet när SJ sålde ut banvaktsstugorna.
Men från och med sista september i fjol ville Trafikverket avsluta sina leveranser. Beskedet till husägarna ett år tidigare hade varit glasklart: ”Kabeln kommer att klippas vid tomtgränsen”.
Alternativet för dem som ville bo kvar med el skulle vara att ansluta sig till det allmänna nätet, vilket skulle kosta miljoner. Reaktionerna hos de boende var uppgivenhet, ilska men också förtvivlan.
När DN skrev om detta förra sommaren svarade Trafikverket först att beslutet stod fast. Myndigheten ansåg att det fanns tekniska, ekonomiska och rättsliga skäl att avveckla alla sina ”externa leveranser”.
Fakta. Olaglig men tillåten elleverans
På 1960-talet sålde SJ banvaktarnas tjänstebostäder till privatpersoner, som sedan dess har sin el från järnvägen.
Trafikverket vill avveckla alla sina ”externa elleveranser” – förutom till 25 banvaktsstugor och också över 200 fastigheter, som till stor del ägs av statliga Jernhusen.
Myndigheten har tidigare hjälpt sina privatabonnenter ekonomiskt att ansluta sig till det allmänna nätet, men i dag menar man att det är otillåtet. Det handlar i många fall om miljoner kronor för den enskilde.
Trafikverket vill bli av med en verksamhet som inte ingår i deras kärnuppgift, men ett huvudargument har varit att elleveranserna är olagliga enligt ellagen från 1998.
Den kräver så kallad koncession för att överföra el till externa kunder, men ger också möjlighet till dispens. Det har också Trafikverket fått i alla år, den nuvarande gäller till 2029.
Energimarknadsinspektionen (Ei), som utfärdar dispenser, föreslog i december 2022 regeringen att Trafikverket får ett undantag från ellagen. Då blir elleveranserna lagliga – men inte tvingande. Motiveringen är att kunderna inte ”inom överskådlig tid” kan få en anslutning till det vanliga nätet ”till en rimlig kostnad”. Detta förslag har ännu inte blivit verklighet.
Två dagar senare gjorde dock Trafikverket helt om, sade att man ”inte agerat bra” och varit ”alltför fyrkantiga i vår kommunikation”.
– Kunderna ska inte behöva vara oroliga, de ska kunna bo kvar och ha tillgång till el. Jag ser framför mig att vi inleder diskussioner med de berörda för att hitta lämpliga lösningar, sade chefen för verkets järnvägsunderhåll Ulrika Honauer till DN.
Ordet ”dialog” var också centralt i det nya brev som Trafikverket kort därefter skickade till de berörda. Den skulle gå ut på att ”hitta en alternativ lösning”.
– Nej, något samråd har vi inte haft. Jag har inte hört ett ljud fram till i mitten av juni i år. Då kom ett beslut som ger oss fortsatt el men som i övrigt helt enkelt inte är anständigt, säger David Söderlund, som har en banvaktsstuga i ångermanländska Västergensjö.
David och Maria Söderlunds banvaktsstuga har haft el från järnvägen sedan SJ privatiserade den 1965.
Den som vill ha elen kvar måste säga ja till det färdigskrivna avtalet före 30 september i år. De nya villkoren lyder så här:
Den fasta årsavgiften höjs tiofalt, i Davids fall från 868 kronor till 8 200 kronor plus moms. Det elektriska ”gränssnittet” till järnvägens elnät blir enfas 230 volt med en 10 amperes säkring, i dag har fastigheterna vanligen två- eller trefas med säkringar på 16 eller 20 ampere. Avtalet får inte överlåtas utan gäller bara den person som står för abonnemanget i dag. Om personen säljer eller dör försvinner alltså elen för gott.
– Det innebär att man kan försörja några mindre elelement och elektriska maskiner – men inte samtidigt. Att kunna ladda sin elbil går bort. Nuvarande årsavgift är låg, det kan jag gå med på, men den nya är helt orimligt hög. Allvarligast är dock att elen inte är knuten till själva fastigheten, säger David Söderlund.
David och hustrun Maria har haft huset sedan 2012:
– Det är ju ett fritidshus, så vi skulle väl klara oss mycket bättre än de som bor permanent. Det är positivt att vi får behålla elen, men huset blir ju osäljbart, och dör jag försvinner elen för Maria.
74-åriga Birgitta Lustig Blomqvist kallar det nya avtalet ”katastrof”. Hon bor, tillsammans med maken Göran i Näsberg, två timmar med bil nordväst om Boden. Hon har renoverat sin gamla mormors hus till året-runt-boende, elen kommer från Malmbanan alldeles intill.
– Vi kan inte bo kvar här i vinter, det funkar ju inte att driva vattenpumpen då. Elen räcker väl till några lampor, det blir svårt att köra tvättmaskinen.
Att ansluta hennes och två andra fastigheter till det allmänna nätet skulle gå på 8 miljoner kronor enligt en tidigare prisuppgift.
– Det är ju helt omöjligt, och det här nya förslaget är ju ungefär som att klippa elen helt, allt blir mycket svårare, säger hon till DN.
Ture Molin bara suckar. Han föddes 1954 i i den tjänstebostad pappa banvaktaren hade i Annelund, nordväst om Ånge. Här bor han, som står för abonnemanget, tillsammans med tvillingbroder Tore:
– Det känns som om de vill bli av med oss. Den nya nätavgiften är rena ockret. Vi kan nog klara oss bra med vedeldning, brunnsvattnet funkar med självtryck. Men brorsans grabb som vill ta över efter oss blir ju utan el i så fall. Vi tänker inte skriva på, jag är så less på det här.
Ägarna till banvaktsstugorna har nu föreslagit ett nytt avtal till Trafikverket, där man vill att avtalet ska bli överlåtelsebart, att nätavgiften ska regleras marknadsmässigt och att strömstyrkan ska förbli som i dag.
– Det är ett sätt att inleda den dialog som Trafikverket lovade, säger David Söderlund.
1 Comment
Får behålla viss el – men fakturan tiodubblas: ”Inte anständigt”
Den som vill ha elen kvar måste säga ja till det färdigskrivna avtalet före 30 september i år. För David och Maria Söderlund, som haft banvaktsstugan sedan 2012, skulle det innebära att den fasta årsavgiften höjs från 868 kronor till 8 200 kronor plus moms.
Trafikverket ville kapa elen till SJ:s gamla banvaktsstugor men kovände efter DN:s avslöjande. Man lovade samråd med de drabbade husägarna.
Det blev ingen sådan dialog, men nu finns ett nytt förslag till avtal: Elavgiften tiofaldigas, elen räcker inte till för året-runt-boende och husen blir i praktiken osäljbara.
Det handlar om 25 privata fastigheter, som ligger långt från vanliga elnätet men nära järnvägen. Därifrån har de också fått sin el – en lösning som funnits ända sedan 1960-talet när SJ sålde ut banvaktsstugorna.
Men från och med sista september i fjol ville Trafikverket avsluta sina leveranser. Beskedet till husägarna ett år tidigare hade varit glasklart: ”Kabeln kommer att klippas vid tomtgränsen”.
Alternativet för dem som ville bo kvar med el skulle vara att ansluta sig till det allmänna nätet, vilket skulle kosta miljoner. Reaktionerna hos de boende var uppgivenhet, ilska men också förtvivlan.
När DN skrev om detta förra sommaren svarade Trafikverket först att beslutet stod fast. Myndigheten ansåg att det fanns tekniska, ekonomiska och rättsliga skäl att avveckla alla sina ”externa leveranser”.
Fakta. Olaglig men tillåten elleverans
På 1960-talet sålde SJ banvaktarnas tjänstebostäder till privatpersoner, som sedan dess har sin el från järnvägen.
Trafikverket vill avveckla alla sina ”externa elleveranser” – förutom till 25 banvaktsstugor och också över 200 fastigheter, som till stor del ägs av statliga Jernhusen.
Myndigheten har tidigare hjälpt sina privatabonnenter ekonomiskt att ansluta sig till det allmänna nätet, men i dag menar man att det är otillåtet. Det handlar i många fall om miljoner kronor för den enskilde.
Trafikverket vill bli av med en verksamhet som inte ingår i deras kärnuppgift, men ett huvudargument har varit att elleveranserna är olagliga enligt ellagen från 1998.
Den kräver så kallad koncession för att överföra el till externa kunder, men ger också möjlighet till dispens. Det har också Trafikverket fått i alla år, den nuvarande gäller till 2029.
Energimarknadsinspektionen (Ei), som utfärdar dispenser, föreslog i december 2022 regeringen att Trafikverket får ett undantag från ellagen. Då blir elleveranserna lagliga – men inte tvingande. Motiveringen är att kunderna inte ”inom överskådlig tid” kan få en anslutning till det vanliga nätet ”till en rimlig kostnad”. Detta förslag har ännu inte blivit verklighet.
Två dagar senare gjorde dock Trafikverket helt om, sade att man ”inte agerat bra” och varit ”alltför fyrkantiga i vår kommunikation”.
– Kunderna ska inte behöva vara oroliga, de ska kunna bo kvar och ha tillgång till el. Jag ser framför mig att vi inleder diskussioner med de berörda för att hitta lämpliga lösningar, sade chefen för verkets järnvägsunderhåll Ulrika Honauer till DN.
Ordet ”dialog” var också centralt i det nya brev som Trafikverket kort därefter skickade till de berörda. Den skulle gå ut på att ”hitta en alternativ lösning”.
– Nej, något samråd har vi inte haft. Jag har inte hört ett ljud fram till i mitten av juni i år. Då kom ett beslut som ger oss fortsatt el men som i övrigt helt enkelt inte är anständigt, säger David Söderlund, som har en banvaktsstuga i ångermanländska Västergensjö.
David och Maria Söderlunds banvaktsstuga har haft el från järnvägen sedan SJ privatiserade den 1965.
Den som vill ha elen kvar måste säga ja till det färdigskrivna avtalet före 30 september i år. De nya villkoren lyder så här:
Den fasta årsavgiften höjs tiofalt, i Davids fall från 868 kronor till 8 200 kronor plus moms. Det elektriska ”gränssnittet” till järnvägens elnät blir enfas 230 volt med en 10 amperes säkring, i dag har fastigheterna vanligen två- eller trefas med säkringar på 16 eller 20 ampere. Avtalet får inte överlåtas utan gäller bara den person som står för abonnemanget i dag. Om personen säljer eller dör försvinner alltså elen för gott.
– Det innebär att man kan försörja några mindre elelement och elektriska maskiner – men inte samtidigt. Att kunna ladda sin elbil går bort. Nuvarande årsavgift är låg, det kan jag gå med på, men den nya är helt orimligt hög. Allvarligast är dock att elen inte är knuten till själva fastigheten, säger David Söderlund.
David och hustrun Maria har haft huset sedan 2012:
– Det är ju ett fritidshus, så vi skulle väl klara oss mycket bättre än de som bor permanent. Det är positivt att vi får behålla elen, men huset blir ju osäljbart, och dör jag försvinner elen för Maria.
74-åriga Birgitta Lustig Blomqvist kallar det nya avtalet ”katastrof”. Hon bor, tillsammans med maken Göran i Näsberg, två timmar med bil nordväst om Boden. Hon har renoverat sin gamla mormors hus till året-runt-boende, elen kommer från Malmbanan alldeles intill.
– Vi kan inte bo kvar här i vinter, det funkar ju inte att driva vattenpumpen då. Elen räcker väl till några lampor, det blir svårt att köra tvättmaskinen.
Att ansluta hennes och två andra fastigheter till det allmänna nätet skulle gå på 8 miljoner kronor enligt en tidigare prisuppgift.
– Det är ju helt omöjligt, och det här nya förslaget är ju ungefär som att klippa elen helt, allt blir mycket svårare, säger hon till DN.
Ture Molin bara suckar. Han föddes 1954 i i den tjänstebostad pappa banvaktaren hade i Annelund, nordväst om Ånge. Här bor han, som står för abonnemanget, tillsammans med tvillingbroder Tore:
– Det känns som om de vill bli av med oss. Den nya nätavgiften är rena ockret. Vi kan nog klara oss bra med vedeldning, brunnsvattnet funkar med självtryck. Men brorsans grabb som vill ta över efter oss blir ju utan el i så fall. Vi tänker inte skriva på, jag är så less på det här.
Ägarna till banvaktsstugorna har nu föreslagit ett nytt avtal till Trafikverket, där man vill att avtalet ska bli överlåtelsebart, att nätavgiften ska regleras marknadsmässigt och att strömstyrkan ska förbli som i dag.
– Det är ett sätt att inleda den dialog som Trafikverket lovade, säger David Söderlund.