Äntligen får vi lite konkret information om hur regeringen kan genomföra sin kärnkraftsutbyggnad! Att staten behöver gå in med stora stöd och ta en stor andel av risken är inte en överraskning för mig. Inte heller att elpriset (intäkterna) behöver garanteras av staten. Det har känts som att det ibland funnits lite önsketänkande i vissa högerkretsar att om Sverige bara lättade på tillståndsprocesserna och vissa regleringar så skulle den privata sektorn själv bygga ut kärnkraften. Men det är bra att regeringen verkar ha en plan på vad som faktiskt krävs för att få igång sin kärnkraftsutbyggnad.
Jag är dock orolig över att projekten kan skena både kostnadsmässigt och tidsmässigt, som har varit stora problem för flera nutida stora kärnkraftsprojekt i Europa. Troligen är det därför den privata sektorn har tvekat, och gjort att statliga stöd och att staten tar risken är nödvändig för att kärnkraftsprojekt ska bli av.
Jag noterar även att i artikeln nämns inte små modulära SMR-reaktorer en enda gång. En fluga?
Från artikeln:
>**Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft – men det tros bli dyrt. Nu presenteras en modell där staten bland annat ska gå in och stå för 75 procent av projektets finansiering.** Utredare Mats Dillén fick i december uppdraget att utreda hur nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras och hur riskerna kan delas. Den modell han nu presenterar består av tre delar. Den första handlar om statliga lån.
>**Staten ska låna ut 75 procent av byggkostnaden, medan 25 procent ska vara ägarkapital. ”Staten lånar ut pengar och tar all kreditrisk för de lån man ger”, säger Mats Dillén.** ”Ett projektbolag får låna till riskfri ränta, det vill säga den upplåningsränta staten har, under konstruktionsfasen.” När bygget är färdigt höjer staten successivt räntan och skapar då incitament för ägarna att ersätta de statliga lånen med privata lån, fortsätter han. ”Så staten lämnar finansieringen steg för steg.”
>**Dillén föreslår även så kallade prissäkringsavtal. Det innebär att kärnkraftsbolaget ges ett förutbestämt pris på elen under 40 år. ”Vad vi föreslår här är att det priset ska vara 80 öre per kilowattimme”, säger han.** Priset är dubbelriktat, vilket innebär att om elpriset går under lösenpriset fyller staten på så att bolaget kommer upp i lösenpriset. Ligger marknadspriset i stället över lösenpriset får kärnkraftsbolaget betala in pengar till staten.
>**”Det här är tänkt att finansieras med en proportionerlig skatt mot elkonsumtion, man kan även tänka sig en variant där staten tar ut avgifter”, säger Dillén. En tredje komponent i modellen är en risk- och vinstdelningsmekanism. Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4.000-6.000 megawatt. Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta skulle alltså staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital, enligt utredarens förslag.**
>Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) konstaterar att det handlar om ”väldigt stora” investeringar som behöver göras här och nu. ”Det finns starka skäl för att staten engagerar sig i detta”, säger han på pressträffen. Han säger att det ska göras på ett sätt som tryggar skattebetalarnas pengar och ”säkrar god ordning och reda i de offentliga finanserna”. **Förslagen går nu på remiss under hösten. Parallellt fortsätter arbetet även skyndsamt i regeringskansliet, enligt ministern.**
KorvMedBros on
Hur är 300 miljarder i lån som ska betalas tillbaka för 4 – 5 reaktorer “dyrt”? Vi lägger 70 miljarder om året på bistånd men 300 miljarder (i lån) för att säkra elproduktionen, vilket är statens främsta uppgift, är dyrt?
> **Modellen ska utformas så att kärnkraft med en total effekt om minst 2 500 MW, motsvarande effekten av två storskaliga reaktorer, ska finnas på plats senast 2035.**”
Totalt 4-6 GW, men 2,5GW ska alltså finnas på plats 2035.
“Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft” (297 sidor):
3 Comments
Äntligen får vi lite konkret information om hur regeringen kan genomföra sin kärnkraftsutbyggnad! Att staten behöver gå in med stora stöd och ta en stor andel av risken är inte en överraskning för mig. Inte heller att elpriset (intäkterna) behöver garanteras av staten. Det har känts som att det ibland funnits lite önsketänkande i vissa högerkretsar att om Sverige bara lättade på tillståndsprocesserna och vissa regleringar så skulle den privata sektorn själv bygga ut kärnkraften. Men det är bra att regeringen verkar ha en plan på vad som faktiskt krävs för att få igång sin kärnkraftsutbyggnad.
Jag är dock orolig över att projekten kan skena både kostnadsmässigt och tidsmässigt, som har varit stora problem för flera nutida stora kärnkraftsprojekt i Europa. Troligen är det därför den privata sektorn har tvekat, och gjort att statliga stöd och att staten tar risken är nödvändig för att kärnkraftsprojekt ska bli av.
Jag noterar även att i artikeln nämns inte små modulära SMR-reaktorer en enda gång. En fluga?
Från artikeln:
>**Regeringen vill storsatsa på ny kärnkraft – men det tros bli dyrt. Nu presenteras en modell där staten bland annat ska gå in och stå för 75 procent av projektets finansiering.** Utredare Mats Dillén fick i december uppdraget att utreda hur nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras och hur riskerna kan delas. Den modell han nu presenterar består av tre delar. Den första handlar om statliga lån.
>**Staten ska låna ut 75 procent av byggkostnaden, medan 25 procent ska vara ägarkapital. ”Staten lånar ut pengar och tar all kreditrisk för de lån man ger”, säger Mats Dillén.** ”Ett projektbolag får låna till riskfri ränta, det vill säga den upplåningsränta staten har, under konstruktionsfasen.” När bygget är färdigt höjer staten successivt räntan och skapar då incitament för ägarna att ersätta de statliga lånen med privata lån, fortsätter han. ”Så staten lämnar finansieringen steg för steg.”
>**Dillén föreslår även så kallade prissäkringsavtal. Det innebär att kärnkraftsbolaget ges ett förutbestämt pris på elen under 40 år. ”Vad vi föreslår här är att det priset ska vara 80 öre per kilowattimme”, säger han.** Priset är dubbelriktat, vilket innebär att om elpriset går under lösenpriset fyller staten på så att bolaget kommer upp i lösenpriset. Ligger marknadspriset i stället över lösenpriset får kärnkraftsbolaget betala in pengar till staten.
>**”Det här är tänkt att finansieras med en proportionerlig skatt mot elkonsumtion, man kan även tänka sig en variant där staten tar ut avgifter”, säger Dillén. En tredje komponent i modellen är en risk- och vinstdelningsmekanism. Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4.000-6.000 megawatt. Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta skulle alltså staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital, enligt utredarens förslag.**
>Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) konstaterar att det handlar om ”väldigt stora” investeringar som behöver göras här och nu. ”Det finns starka skäl för att staten engagerar sig i detta”, säger han på pressträffen. Han säger att det ska göras på ett sätt som tryggar skattebetalarnas pengar och ”säkrar god ordning och reda i de offentliga finanserna”. **Förslagen går nu på remiss under hösten. Parallellt fortsätter arbetet även skyndsamt i regeringskansliet, enligt ministern.**
Hur är 300 miljarder i lån som ska betalas tillbaka för 4 – 5 reaktorer “dyrt”? Vi lägger 70 miljarder om året på bistånd men 300 miljarder (i lån) för att säkra elproduktionen, vilket är statens främsta uppgift, är dyrt?
https://regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2024/08/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft/
> **Modellen ska utformas så att kärnkraft med en total effekt om minst 2 500 MW, motsvarande effekten av två storskaliga reaktorer, ska finnas på plats senast 2035.**”
Totalt 4-6 GW, men 2,5GW ska alltså finnas på plats 2035.
“Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft” (297 sidor):
https://regeringen.se/contentassets/785ee941726840229ed69135ca8f890c/finansiering-och-riskdelning-vid-investeringar-i-ny-karnkraft.pdf