**Kritiken: Inget forskningsstöd för nya skärmråd**
De nya skärmråden från Folkhälsomyndigheten kritiseras av experter.
– Det är inte rimligt att ge så skarpa gränser baserat på ett så svagt underlag, säger socionomen Henrik Pallin.
Rekommendationerna för barn och unga presenterades på måndagen och innebär bland annat att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls och att tonåringar max ska ha tre timmar.
Socionomen Henrik Pallin, som skrivit böcker om ungas nätanvändning, är kritisk. Han hävdar att Folkhälsomyndigheten går emot sin egen kunskapssammanställning, som råden ska vara baserade på.
– I kunskapssammanställningen är man ganska tydlig med att man inte kan vara tydlig. Utifrån det landar man sen i väldigt skarpa gränser, säger han.
Henrik Pallin tar övervikt som ett exempel.
– I sammanställningen säger de explicit att det kan vara så att om man är överviktig så sitter man mer still och då är man också mer benägen att hålla på med skärmen. Men det är inte nödvändigtvis så att det var för att man höll på med skärmen som man blev överviktig.
Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete, anser att det saknas forskningsstöd för tidsgränserna.
Faror som stress, oro och skev självbild kan inte kopplas till skärmanvändning i sig, anser hon – och menar att det var ”en falsk bild” som målades upp på pressträffen.
På frågan om det finns några samband mellan skärmanvändning och fysisk och psykisk ohälsa svarar hon:
”Inga orsakssamband. Det saknas inte studier som har försökt visa på ett sådant men ingen har lyckats”, skriver hon i ett mejl.
Något Henrik Pallin instämmer i.
– Att ha obegränsad skärmtid som tränger undan andra aktiviteter är givetvis inte bra. Men det är inte så att köerna till bup kommer att kortas för att skärmtiden sjunker.
Det hade varit bättre med lösningar än pekpinnar, säger han.
– Börja med att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om hur mycket man ska röra sig varje dag så tror jag att man hade löst rätt mycket av problemen. Men det var inga satsningar på varken ungdomsidrotten, kulturskolan eller bup.
Henrik Pallin tycker också att FHM missar skärmarnas betydelse för gemenskap.
– Det är ju så att en del kan vara utanför i skolan och har de sociala kontakterna via sin skärm. Det tar man inte upp alls, att det kan skapas ett enormt innanförskap genom Minceraft, Fortnite och andra plattformar.
Vad är ditt råd till föräldrar?
– Att man ska lära känna sina barn så att man kan sätta de gränser som barnen förtjänar. Är du till exempel en tjej som spelar fotboll fyra dagar i veckan och har ett aktivt liv är det ingen fara att sitta fyra-fem timmar per dag med skärm, säger han.
stone_henge on
> Faror som stress, oro och skev självbild kan inte kopplas till skärmanvändning i sig, anser hon – och menar att det var ”en falsk bild” som målades upp på pressträffen.
Tänkte också på det angående nyheten om fhm:s råd. Medveten, utstuderad manipulation för att få folk att känna sig sämre buntas ihop med allt produktivt och positivt man kan göra bakom en skärm. Det är som att avråda folk att vara utomhus för att man kan ramla om man skejtar.
somabokforlag on
En sak som ska beaktas är att sånt här går inte att forska på med högkvalitativa metoder. Du kan inte ha randomiserade dubbelblinda studier eftersom det är oetiskt och blindheten lider av att det är svårt för en person att missa om den använder skräm eller inte. Det blir observationsstudier som gäller, och de har felkällor.
3 Comments
**Kritiken: Inget forskningsstöd för nya skärmråd**
De nya skärmråden från Folkhälsomyndigheten kritiseras av experter.
– Det är inte rimligt att ge så skarpa gränser baserat på ett så svagt underlag, säger socionomen Henrik Pallin.
Rekommendationerna för barn och unga presenterades på måndagen och innebär bland annat att barn under två år inte ska ha någon skärmtid alls och att tonåringar max ska ha tre timmar.
Socionomen Henrik Pallin, som skrivit böcker om ungas nätanvändning, är kritisk. Han hävdar att Folkhälsomyndigheten går emot sin egen kunskapssammanställning, som råden ska vara baserade på.
– I kunskapssammanställningen är man ganska tydlig med att man inte kan vara tydlig. Utifrån det landar man sen i väldigt skarpa gränser, säger han.
Henrik Pallin tar övervikt som ett exempel.
– I sammanställningen säger de explicit att det kan vara så att om man är överviktig så sitter man mer still och då är man också mer benägen att hålla på med skärmen. Men det är inte nödvändigtvis så att det var för att man höll på med skärmen som man blev överviktig.
Elza Dunkels, internetforskare och docent i pedagogiskt arbete, anser att det saknas forskningsstöd för tidsgränserna.
Faror som stress, oro och skev självbild kan inte kopplas till skärmanvändning i sig, anser hon – och menar att det var ”en falsk bild” som målades upp på pressträffen.
På frågan om det finns några samband mellan skärmanvändning och fysisk och psykisk ohälsa svarar hon:
”Inga orsakssamband. Det saknas inte studier som har försökt visa på ett sådant men ingen har lyckats”, skriver hon i ett mejl.
Något Henrik Pallin instämmer i.
– Att ha obegränsad skärmtid som tränger undan andra aktiviteter är givetvis inte bra. Men det är inte så att köerna till bup kommer att kortas för att skärmtiden sjunker.
Det hade varit bättre med lösningar än pekpinnar, säger han.
– Börja med att följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer om hur mycket man ska röra sig varje dag så tror jag att man hade löst rätt mycket av problemen. Men det var inga satsningar på varken ungdomsidrotten, kulturskolan eller bup.
Henrik Pallin tycker också att FHM missar skärmarnas betydelse för gemenskap.
– Det är ju så att en del kan vara utanför i skolan och har de sociala kontakterna via sin skärm. Det tar man inte upp alls, att det kan skapas ett enormt innanförskap genom Minceraft, Fortnite och andra plattformar.
Vad är ditt råd till föräldrar?
– Att man ska lära känna sina barn så att man kan sätta de gränser som barnen förtjänar. Är du till exempel en tjej som spelar fotboll fyra dagar i veckan och har ett aktivt liv är det ingen fara att sitta fyra-fem timmar per dag med skärm, säger han.
> Faror som stress, oro och skev självbild kan inte kopplas till skärmanvändning i sig, anser hon – och menar att det var ”en falsk bild” som målades upp på pressträffen.
Tänkte också på det angående nyheten om fhm:s råd. Medveten, utstuderad manipulation för att få folk att känna sig sämre buntas ihop med allt produktivt och positivt man kan göra bakom en skärm. Det är som att avråda folk att vara utomhus för att man kan ramla om man skejtar.
En sak som ska beaktas är att sånt här går inte att forska på med högkvalitativa metoder. Du kan inte ha randomiserade dubbelblinda studier eftersom det är oetiskt och blindheten lider av att det är svårt för en person att missa om den använder skräm eller inte. Det blir observationsstudier som gäller, och de har felkällor.