Quando ho visto un sacco di persone difendere il fatto che i più ricchi ottengono di più dal budget, mi sono sentito rosso.
Allora gridi che porti la società sulle tue spalle.
I lavoratori a basso reddito nei negozi di alimentari, nei trasporti, nell’assistenza e in altre professioni hanno portato la società sulle loro spalle durante il Corona. Non hanno ottenuto nulla in cambio, a parte la morte prematura.
Allo stesso tempo, i ricchi hanno ricevuto 55 miliardi di sussidi per l’elettricità anche se avevano vasche idromassaggio riscaldate. Il sussidio per l’elettricità è andato invece ad alcuni proprietari.
Una volta tutti portavano le spalle per questo Paese. La disuguaglianza, sia in termini di ricchezza che di salari, era molto più bassa. Aveva senso lavorare; ha dato i suoi frutti per la maggior parte e ha contribuito a un grande sviluppo del welfare. Non è più così. Ora queste sono generalizzazioni e ci sono brave persone anche nella classe media.
I poveri ora vedono un mercato immobiliare in cui è impossibile entrare. La classe media difende questo mercato con le unghie e con i denti, mentre gli ipocriti dicono di volere il cambiamento ma non sollevano mai la questione con i politici. Ipocriti, quindi forse è meglio stare zitti.
I poveri vedono i ricchi aumentare magicamente il valore della loro ricchezza attraverso il mercato azionario popolare. Per aiutarti a capire la differenza, ecco un esempio:
Con un rendimento annuo del 10% e un risparmio mensile di 500 SEK in 25 anni:
Capitale iniziale 100.000 SEK: la tua somma finale dopo 25 anni sarà di 1.673.553 SEK
Capitale iniziale 1.000.000 SEK: la tua somma finale dopo 25 anni sarà 11.424.788 SEK
(errori copiati, grazie per il fact-check) https://www.borskollen.se/ranta-pa-ranta-kalkylator
Dimmi, dove sono esattamente l’abilità e la giustizia in questo? Anche se avessero esattamente lo stesso rendimento, i ricchi diventano più ricchi grazie al rendimento percentuale. Spiegare perché una persona povera con un salario basso, che non può ottenere uno stipendio più alto a causa del numero limitato di lavori ben retribuiti sul mercato, dovrebbe essere considerata meno preziosa. È assolutamente impossibile per loro ottenere lo stesso sviluppo.
Errore di pensiero n. 2: solo perché hai un’istruzione, pensi che dovresti guadagnare uno stipendio molto più alto. Questa è un’ideologia, non una verità universale oggettiva.
Errore n. 3: non conta solo ciò che produci, ma anche i costi. Sapete quanto costa alla società un criminale? Milioni. Se un allenatore di calcio scrupoloso riesce a tenere 25 giovani ragazzi lontani dal crimine, si tratta di uno sforzo di creazione di valore che non può essere misurato rispetto al contributo che potresti apportare attraverso il tuo lavoro nella classe media. Il problema è che questa persona sacrifica il proprio tempo libero e non viene pagata per questo. Premiamo solo i posti di lavoro sul mercato del lavoro. Strano, non è vero?
Sapete quanti soldi risparmieremmo sulla sanità, sulla criminalità e su altre cose se avessimo una distribuzione più equa della ricchezza? Ogni singolo rapporto di ricerca mostra come il basso reddito aumenti il rischio di una serie di problemi che la classe media poi lamenta di dover affrontare. Hai mai pensato che potresti creare un circolo vizioso?
Questo è esattamente il motivo per cui la Svezia ha avuto successo: il nostro impegno senza scopo di lucro. Vediamo diminuire la partecipazione alle associazioni e ai partiti politici. Perché? Uno dei motivi è la società individualistica in cui tempo = denaro ed è la mia fortuna che conta.
La democrazia è messa in discussione sia da destra che da sinistra. Se tutti ci concentriamo e competiamo su chi guadagna di più, diventiamo più egoisti. Il motivo per cui l’impegno del no-profit è stato così forte è stato proprio l’uguaglianza.
Quando difendi che i più ricchi dovrebbero ottenere tagli alle tasse e porti la società sulle tue spalle, è solo la prova che l’istruzione non significa che sei intelligente.
TLDR; Durante il periodo Corona, i lavoratori a basso salario sopportavano gran parte del peso della società senza alcuna ricompensa, mentre i ricchi ricevevano ampi benefici fiscali e sussidi per l’elettricità. La disuguaglianza storica era minore e il lavoro era più gratificante. Ora il mercato immobiliare è difficile per i poveri e le differenze economiche sono grandi. L’istruzione non garantisce un salario elevato e non sempre importanti contributi sociali vengono riconosciuti o ricompensati. Una società più equa ridurrebbe i costi sanitari e quelli legati alla criminalità, ma l’aumento dell’individualismo e della disuguaglianza minacciano la democrazia e l’impegno nel settore non-profit.
Medel- och överklassen behöver en verklighetskoll: Ni bär inte samhället på era axlar
byu/Rare-Minute205 insweden
di Rare-Minute205
44 Comments
Glöm inte bort att folk med äldre bilar som inte har råd att köpa nytt tvingas betala tusentals kronor i subventioner så att rika kan få subventionerade lyxbilar och sen åka runt skattefritt.
Jag behöver bara min inkomst kvar så att jag kan bli medelklass. Inga pengar i min fattiga släkt. Tog chansen att utbilda mig, det är ju kostnadsfritt. Kan ändå rekommendera folk att utbilda sig så att de kan bidra med höga skatter på sin högre inkomst.
Jag tar verklighetsfrånvänd för 500 kronor, tack.
Att man betalar statlig skatt tyder inte på att man är rik, tvärtom faktiskt.
“Nu är det generaliseringar och det finns bra människor även bland medelklassen.”
Menar du det? Det är svårt att ta dig seriöst när du skriver såhär.
I övrigt så är det samhället vi en gång såg borta för alltid. Det funkade för att Sverige var homogent. Man såg en samhörighet med sig själv och samhället på ett annat sätt. Sverige och svenskarna har senaste åren jobbat för att bryta ner det gamla homogena samhället i förmån för öppna gränser och globalisering. Man kan argumentera för att detta är rätt eller fel, men jag tror stark på att det är svårt att ändra det ena och inte få det andra.
Det verkar som att den här regeringen verkligen hatar arbetarklassen och ett schysst samhälle att leva i. Det ironiska är att den här regeringen gör det sämre för alla inte bara arbetarklassen och medelklassen utan även överklassen.
>Men om det redan var välkänt att det är farligt att befinna sig i botten på inkomsthierarkin visade Wilkinson och Pickett i Jämlikhetsanden på hur ojämlikheten inte bara drabbar de med låg status. De problem som är rotade i ojämlikheten tycks i stället sprida sig upp genom samhället och ge sämre livsbetingelser också för den rikare delen av befolkningen i ojämlikare länder. Därför lever exempelvis en svensk arbetare längre än en britt ur övre medelklassen och löper mindre risk att drabbas av barnadödlighet, medan genomsnittsgreken lever ett längre, friskare och lyckligare liv än den dubbelt så rike amerikanen.
https://www.arbetaren.se/2019/05/24/ojamlikheten-en-odesfraga-2/
De rika har tillgångar, de fattiga har lön. Ändå pratas det bara om inkomstskatt (skatt på lön). Tillfällighet?
Uj uj uj. Ok. Hur många, säg, läkare finns det? Inte tillräckligt. Då kan läkare också ställa krav på lönen. Hur många finns det som kan ta ett jobb utan utbildningskrav? Massor med folk. Då är lönerna lägre. Det måste vara jobbigt att bli provocerad av det.
En utbildning är förlorad arbetsinkomst och studielån. Om du inte lyckas ta examen är tiden och lånen du lagt på det bortkastade. Det är en risk, som vissa väljer att ta, och vissa inte. Igen, inget hindrar dig från att läsa om du vill ha jobb med hög lön.
Men, sedan finns det en annan dimension på det, som ni inte pratar om. En läkares livslön går inte om en person som har arbetat hela tiden från nian på jobb utan utbildningskrav förrän runt 55 års ålder. Detta beror på högre skatter, studielån och förlorad arbetsinkomst för ett rätt stort antal år.
Lägg ner gnället, gör vad du kan för att förbättra samhället och din egen situation, och sluta med Marxistretoriken om att folk som gjort andra val än du har det för bra.
Det är gratis att utbilda sig – du får till och med bidrag och ett otroligt bra lån för att göra det. Högskoleprovet kostar ca 450kr att skriva, något alla har råd med. Skriv högskoleprov, välj en utbildning med rimlig ingångslön? Jag ser inte problemet? Eller gnäll över hur orättvist livet är, det fungerar också.
Ditt räkneexempel på avkastningen är helt fel?
Var längesen man såg en lågavlönad foliehatt svamla på Reddit.
Håller med dig till ganska stor del. Oavsett rättvishetsdebatten man kan ha kring vem som ska betala vad och varför, så kommer samhället att kollapsa om man inte kan leva ett rimligt och drägligt liv som låginkomsttagare då de alltid kommer behövas i stora mängder. Klassiska motargument mot detta resonemang är ju automatisering och AI, men då är det ju ännu rimligare att vara för en stark fördelningspolitik då det finns en reell risk för massarbetslöshet. Jäkligt förenklat tror jag att vi antingen får ”Ready Player One”-dystopin eller så får vi ”Star Trek”-utopin, och det är upp till oss att ta första spadtagen.
Det där med att vi arbetarna inte fick nånting under corona är inte helt sant. Vi fick en pungspark igenom att löneökningen blev fryst ett år. Så det får vi tacka för!
Det är två perspektiv – vad gynnar mig vs vad gynnar samhället… vad som gynnar mig är inte alltid samma som att det gynnar samhället. Och på sikt kan det också leda till att det är sämre för mig. Vi lever nu, och därför kan det vara lockande att endast tänka på vad som är bra för mig nu. Samhällsbygge tar längre tid.
Nyliberalismen och New Public Management infekterade detta land på 80-talet och har inte bekämpats än som den cancer det är.
Med respekt, jag tror att din ilska är missriktad på grund av att du inte förstår varken ekonomi eller historia.
Anledningen till att jag tror du inte förstår är delvis baserat ditt räkneexempel om månadssparande. [Du kan med lätthet göra rätta beräkningar med Avanzas månadsparandeverktyg här.](https://www.avanza.se/manadssparande.html) Men TL;DR är att ett månadssparande på 500kr med 100kkr som startbelopp ger ett totalt värde efter 25 år på 940kkr med en avkastning på 690kkr med 7% avkastning (bra mycket lägre än dina 10%). Jag tror du har helt enkelt ignorerat avkastningen helt och hållet där.
Angående historia så blev inte Sverige framgångsrikt på grund av jämlikhet. Jämlikheten var en fördel som vi köpte med avkastningen från en extremt fördelaktig efterkrigstid för Sverige. Det fina Sverige som många upplevde under 70-00 talet var inte på grund av politiken som fördes då, och vi lider nu konsekvenserna av politiken som fördes då.
Hej, du verkar ha räknat lite fel på avkastningen.
Startkapital 100 000 kr, årlig avkastning 10% och 25 års sparhorisont:
100 000 * 1.10^25 ≈ 1 083 000 kr
Startkapital 1 000 000 kr, årlig avkastning 10% och 25 års sparhorisont:
1 000 000 * 1.10^25 ≈ 10 830 000 kr
Sparar man 500 kr / månaden på det blir det förstås ännu högre.
Med en årlig avkastning på 10% och ett månadssparande på 500 kr över 25 år:
Startkapital 100 000 kr: Totalt antal sparande kronor efter 25 år blir 250 000 kr.
Startkapital 1 000 000 kr: Totalt antal sparande kronor efter 25 år blir 1 150 000 kr.
Där har du nog fel, skillnaden är bra mycket större än så.
Kommentarer och användare på reddit ≠ Sverige.
Jag tror och hoppas att detta sticker en del i ögonen på folk i allmänhet. Mitt hushåll tjänar mer än 100k per månad brutto så vi har det helt ok ställt, jag är inte särskilt nöjd med denna budget. Det hade varit billigare att ge tex vård, soc och framför allt skola ett par extra miljarder istället, det kommer bli billigare i längden.
Ok, en stor svart kaffe tack.
>Med en årlig avkastning på 10% och ett månadssparande på 500 kr över 25 år:
>Startkapital 100 000 kr: Totalt antal sparande kronor efter 25 år blir 250 000 kr.
>Startkapital 1 000 000 kr: Totalt antal sparande kronor efter 25 år blir 1 150 000 kr.
Så båda ökade sin förmögenhet med 150 000kr? Jo, jag fattar att du missat att faktiskt räkna in avkastningen så din poäng faller lite.
Sen är alla såna här diskussioner så märkliga som att det är ingenjörer och läkare som håller låginkomsttagarna nere. Sverige hade senast jag kollade OECDs sämsta avkastning på utbildning. Vi må ha ökande förmögenhetsklyftor men de beror inte på inkomstklyftor. Inkomstklyftorna “borde” snarare vara större, men både botten och toppen borde vara högre.
Att folk med högre lön i absoluta tal får mer tillbaka är ju för att skatt är i procent. Men någon som tjänar 55000kr betalar ju fortfarande mer än någon som tjänar 25 000kr både i absoluta tal och procentuellt. Tänker du att man helt borde ta bort skatten för lågavlönade eller?
Ja, skräm bort alla med tillgångar till att faktiskt skapa jobb.
Tycker du skäller på fel träd i ett land där skattemedel i princip vansköts av inkompetenta kommunala politiker.
Och som dessutom har ett orimligt högt skattetryck för alla.
Räcker ju att titta lite på när Allard skäller på idioterna i örebro kommun för att förstå varför grejer inte görs som dom borde göras.
> Nu är det generaliseringar och det finns bra människor även bland medelklassen.
Vad jobbar du själv med? Eller är du undantaget som bekräftar regeln eller är du “under” medelklassen? Vad skulle hända om du själv blev en del av medelklassen?
Varför skulle man då utbilda sig om man ända kommer tjäna som vilket annat jobb? Tiden du studerar är ju bara förlorad lön isåfall. Nån morot måste finnas om samhället ska utvecklas <3
Det är inte en belöning att få behålla mer av sina egna pengar. Marginalskatten är fortfarande en bra bit över 50% och det systematiska skatteslöseriet som Slöso och Jens Nylander avslöjat innebär att vi måste få ner skatten en bra bit.
Gnäll!
>Samtidigt fick de rika 55 miljarder i elbidrag även fast man hade uppvärm jacuzzi.
Du menar de fick tillbaka en del de betalade in.
Ok hela OPs text gav mig huvudvärk för att exemplen bara var en lång rad av tankevurpor och fel.. men med det sagt så håller jag med om andemeningen att det är taktlöst och dåligt att göra påtänkta skattesänkningar på det sätt man föreslår.. låt allt detta gå till dom som behöver det mest i samhället just nu.. och det säger jag som någon som absolut inte är sosse eller vänster..!
Sant, kommer själv från arbetarklassen – det måste dock uppmärksammas att arbetarklassen också är bidragande till att rösta mot sina intressen
Man ser hellre problem med invandringen (som är ett problem) men vill hellre bli av med den på bekostnad av ens rättigheter. Så när Migrationsverket blir striktare men en själv blir fattigare får man väll skylla sig själv om man pendlar mellan SD, M och S där de två förstnämnda inte brytt sig om arbetarklassen någonsin och de sistnämnda inte gjort det sedan 80-talet
Jag är själv inte särskilt förtjust i något svenskt parti, speciellt tuggummiluktande medelklass moralister i V , men att de enda som ens har en ställning mot privatiseringar och vinster i välfärden (om så ett tandlöst ställningstagande) är fan en skam för hela landet
Inga axlar i världen kan bära upp någonting utan ben!
Hur mycket skal man tjäna och därmed skatta i Sverige ör att man betalar vad man kostar samhället?
>När jag såg massvis av människor försvara att de rikaste får mest tillbaka i budgeten här fick det mig att se rött.
Den här typen av okunniga inlägg skrivna med ideologiska skygglappar som effektivt stänger ute verkligheten får mig att… inte se rött, men i alla fall sucks tungt och bli ordentligt frustrerad.
Statsbudgeten är inget lotteri där riksdag och regering utser vinnare. Det är en budget, som innehåller både intäkter och utgifter. Intäkterna kommer inte från något ymnighetshorn utan från verkliga människors plånböcker.
I dagsläget står de 20% av hushållen som betalar mest skatt för 51% av de totala skatteintäkterna. De betalar alltså 2,5 gånger ”their fair share” som det brukar uttryckas på engelska. De 20% av hushållen som tjänar betalar näst mest skatt står för 21% av de totala skatteintäkterna. De tre återstående femtedelarna av hushållen står för 15%, 9% respektive 4% av de totala skatteintäkterna. På något vänster utmålas alltid den första femtedelen – som alltså bekostar mer än hälften av vår vård, vår skola, vår omsorg, vår socialtjänst, vårt rättsväsende, mm – som problemet. Trots att de betalar mer än alla andra tillsammans så betalar de aldrig tillräckligt. Själv tycker jag det är ett större problem att 40% av personerna i landet knappt bidrar ö h t än att 20% ”bara” bekostar drygt hälften av våra gemensamma utgifter.
I andra vågskålen ligger vad vi faktiskt får för all skatt vi betalar. Vården är kass rent ut sagt, polisen klarar inte av att upprätthålla allmän ordning, var femte unge klarar inte ens grundläggande gymnasiebehörighet i skolan, tågen går inte i tid, osv. Som medelinkomsttagare som ”bara” betalar runt halva min inkomst till det offentliga undrar jag ofta hur vi inte kan ha världens skatteuppror i det här landet, när vi får så oerhört lite tillbaka.
Som f d offentliganställd vet jag dessutom vilken oerhört respektlös och nonchalant inställning som ofta finns till skattebetalares pengar i offentlig sektor. Kommun-, region- och myndighetsledningar och alla deras stabsfunktioner som inte genererar någon nytta för invånarna bara sväller, medan antalet lärare, sjuksköterskor, fältassistenter och handläggare som faktiskt gör något för oss i bästa fall förblir oförändrat samtidigt som de ska ta hand om allt fler människor. Ledningarna åker runt på flotta mässor, har workshops på exklusiva konferensanläggningar, minglar runt med trendigt folk på diverse seminarier och invigningar. I dessa sammanhang kommer de fram till att vi ska satsa på dyra idrottsarenor, lyxiga badhus, gigantiska infrastrukturprojekt och annat som ska sätta kommunen på kartan men som inte bär sig utan bara kostar massa skattepengar som tränger undan de utgifter som gör nytta för invånarna på riktigt. Och hur miljarder strösslas bort i dåliga upphandlingar ska vi inte tala om…
>De fattiga ser nu en bostadsmarknad som är omöjlig att komma in på.
Ja, och vems fel är det? Vilka är det som bestämt att vi ska ha hyresregleringar som skyddar bostadsmarknadens insiders, som ser till att det inte är lönsamt att bygga nytt och som säkerställer att Sverige är praktiskt taget ensamt i hela västvärlden om decennielånga bostadsköer? Är det de rika? Är det medelklassen? Nej just det, det är vänsterpolitiker, som i jämlikhetens namn bestämt att det välbetalda medelålders par som bor i en trea på en attraktiv adress i storstan ska betala ungefär samma hyra som en vanlig knegare som bor i en trea i någon lite håla.
>Med en årlig avkastning på 10% och ett månadssparande på 500 kr över 25 år:
>Startkapital 100 000 kr: Totalt antal sparande kronor efter 25 år blir 250 000 kr.
>Startkapital 1 000 000 kr: Totalt antal sparande kronor efter 25 år blir 1 150 000 kr.
Det var inte en siffra rätt någonstans där. I det första exemplet uppgår det totala kapitalet efter 25 år till 1 869 000 kr, i det andra exemplet till 12 720 000.
Det enda som är rättvist här i världen, det är att alla tycker att nånting är orättvist.
Här har vi en vanlig kommunist som fortfarande inte kan förstå varför en läkare tjänar mer än någon som jobbar på McDonalds, det går verkligen inte in i denna persons huvud.
Nähä.. utbildade du dig i några år och fick ett helt okej betalt jobb? Har du råd med ett radhus och en bil från 2016? Du är ond medelklass som förtrycker mig !!!!! Herrejösses att folk som du får rösta gör mig mörkrädd
Fattiga stackare🫣
glömde du ränta på ränta? 10 % årlig avkastning med 500 kr/månad under 25 år bör ge:
* Scenario 1 (startkapital 100 000 kr) skulle ge 1 871 200 kr kr efter 25 år, inte 250 000 kr.
* Scenario 2 (startkapital 1 000 000 kr) skulle ge 12 734 200 kr, inte 1 150 000 kr
Gratis utbildning och alla möjligheter, misslyckas och klagar på de som faktiskt kämpar och lyckats.
Ökad invandring och ökad kriminaliteten = högre bostadspriser och längre vårdköer. Vänstern röstar fortsatt för detta
Det finns många som lever i villfarelsen att pengarna är ekonomin. Då har den som betalar in mest skatt också största bördan.
I verkligheten består ekonomin inte av pengar. Den består av varor tjänster och behov. Pengarna är bara ett sätt att överföra värde.
T.ex. så uppstår inte arbetstillfällen för att en rik person har pengar över. Arbetstillfällen uppstår när någon behöver få något gjort och har något att ge i utbyte.
Så man kan inte investera sig till fler arbetstillfällen om det inte finns efterfrågan på varan eller tjänsten man investerar i.
Att ge rika mer pengar för att de investerar dem är dödfött om man inte samtidigt ger de fattiga mer pengar så att de kan efterfråga varor och tjänster.
Något som gör mig så otroligt ledsen när klyftor och ekonomi diskuteras är en cynicism som gör att vi hamnar i cirkelargumentationer. Det är en högst subjektiv känsla, och jag har inte själv några bra svar på vad som är rätt väg frammåt, men jag skulle så innerligt önska att vi utmanar tanken “att alla har ett val” i att vara låg- eller höginkomsttagare.
Jag är 39 år, har ca. 500 000 i studieskulder, bor inneboende i en förort i sthlm på 13 kvm för ca. 6000/mån. Jag har inget kök, jag har kokplatta och diskar på toaletten. Är en arbetarunge, mina föräldrar är skilda och de var lågavlönade och hade inte ngn möjlighet att sätta upp ett sparande till mig, och i dagsläget så har jag heller inget sparande alls, varken pension eller annat. Jag har sommarjobbat sedan jag var 13, jag är stolt över varenda krona jag har tjänat och således betalat skatt på, för jag har en trygghet i att när jag behöver hjälp av t.ex sjukvården så kan jag få det.
På grund av svår psykisk ohälsa som kommer från systematisk misshandel och övergrepp av närstående mellan åren 5-12 har det varit en väldigt kämpig resa, och det är det fortfarande. Jag har C-PTSD samt är på autismspektrat. Jag har kämpat mig igenom skolan, kämpar mig igenom utbildning på olika nivåer och även arbetsplatser samt gått otaliga år i terapi. Jag har arbetat mig igenom olika serviceyrken upp till ekonomikonsult, och de senaste 15 åren har jag drabbats av 3 akuta stressreaktioner som lett till sjukskrivning för utmattningsdepression. Jag har varit i relationer där jag burit merparten av hushållets ekonomi, mina möjligheter till att starta ett sparande har varit små då det jag har tjänat/sparat ihop försvunnit i krisbuffertar i väntan på försäkringskassan/a-kassan. Min löneutveckling på det hela har varit katastrofal, jag har aldrig, trots att jag haft stora ansvarsområden inte haft över 31000 brutto.
Min tro och mitt hopp om framtiden sviktar så pass så att jag är tacksam för att jag inte har en familj som blir direkt drabbad om jag väljer att avsluta mitt liv. Och anledningen till dessa tankar är INTE pg. CPTSD:n, utan tanken på att jag kanske aldrig kan skapa mig ett värdigt liv.
Det enda jag önskar mig och som skulle kännas värdigt för mig, är en enkel lägenhet i närheten av en fungerande kollektivtrafik – att totalsumman för dessa inte innebär att jag ständigt måste kompromissa med om jag behöver köpa mat, mediciner, kläder, glasögon, gå till tandläkaren. Jag vill ha ett arbete där jag inte blir pushad att maximera varenda sekund av min dag samt jobba för en person extra när någon är sjuk/barnledig (jag har inga barn).
Jag vill ha ett liv som gör mig till en bra kugge i samhällsmaskineriet, både för min egen skull och för mina medmänniskor. Jag förstår också att ingen vill ha en livssituation som är sämre än den man har, oavsett om du är hög- eller låginkomsttagare, men jag förstår inte varför vi vill upprätthålla denna ekonimiska ensidighet som är uppenbart problematisk.
Jag ber om ursäkt ifall detta känns rörigt eller liksom… långsökt. Men jag ville bara visa lite mitt perspektiv och hur jag kämpar med mitt liv genom de val jag gör för att få det bättre, och vart det har lett mig.
Om man är stor måste man vara snäll.
Att hata “rika” är väl en svensk nationalsport trodde jag? Svenskar är så äckligt avundsjuka på sin grannes nya bil eller kollegas solsemester.
“Alla inkomstgrupper bedöms få bättre ekonomi” https://tt.omni.se/vinnarna-grupper-med-hoga-inkomster/a/LMPddq
Kan vi inte bara vara nöjda med det? Måste vi ställa grupp mot grupp?
Vet helt ärligt inte vad de menar med “inkomstgrupper med höga inkomster” men lönetagare med högre än medel inkomster betalar ju redan mer skatt, är det inte rimligt att de gynnas lite mer?
❤️
Skulle nog vilja påstå att *alla* har sin del i att bära upp samhället (sålänge dom faktiskt jobbar eller investerar pengar inom landet). Slit och arbetsvilja lär inte ta arbetarklassen långt utan något kapital att förädla, samtidigt som alla pengar i världen inte kommer skapa något av värde utan arbetare.
Något jag inte förstår är varför man konstant måste motarbeta varandra bara för att man tillhör olika politiska läger, i alla lägen. Nu sänktes exempelvis skatt för låginkomsttagare och pensionärer, samt det talas om att ta bort skatt på de första 150k på ISK. Fast bara för att det är högern som föreslår det så skriker exempelvis S om dolda agendor och hemlig ond kapitalism. Det är väl för fan en bra grej, oavsett vem som föreslår det?
Makten framförallt i det här landet, i vanlig jävla ordning.
Vem tycker du gjorde mest under corona: en läkare eller någon som stod i kassan på Ica?
Vem gjorde mest under corona: Ingejörerna och biologerna och kemisterna som producerade vaccinen eller 19 åringen som häller upp kaffe från en termos på Espresso House?
Vem gör mest för Sverige idag: Ingenjörer och ekonomer eller städaren på Samhall?
Du glömmer bort varför folk har hög lön: för att dom är värdefulla. Vem som helst kan stå i kassan på Ica eller hälla upp mitt kaffe och ge mig en muffins. Vem som helst kan inte bli ingenjör eller läkare etc.
Sluta drömma att lågavlönade bär Sverige på sina axlar. Alla är viktiga men vissa är viktigare än andra.
Väl rutet!