Gli specialisti della polizia hanno cercato di farlo condannare, in modo simile al caso di Quick

Polisens specialister pekade ut Stefan som rovdjur och psykopat. Flera åklagare tvivlade på anklagelserna – men pressades ändå att utreda honom.

Sedan avslöjades lögnen. Nu är det poliserna som står åtalade.

Polisens sektion för brottsoffer- och personsäkerhet, Bops, syns sällan utåt men står ofta mitt i dramatiken. De skyddar personer i akut livsfara. Tar dem till säkra platser och ordnar hemliga boenden.

I början av 2022 kontaktades Bops av Kriminalvården. En 25-årig kvinna, anställd på ett fängelse, uppgav att en tjugo år äldre, manlig kollega utsatte henne för övergrepp.

Bops bedömde hotbilden som allvarlig. Två rutinerade polisinspektörer, en kvinna och en man i 50-årsåldern, fick uppdraget att skydda kvinnan.

Bops kom fram till att hennes kollega kunde vara en ”psykopat”. Eller, som det också beskrevs i polisdokument, en ”rovdjursstalkare” som njöt av att jaga sina offer.

Bedömningarna byggde på kvinnans berättelser. Ingen av poliserna hade träffat mannen.

Persiennerna är neddragna. I köket sitter lappar från dottern: ”Bästa pappa” och ”Dad, I love you”.

I ett radhusområde i en stad i Mellansverige bor mannen som Bops pekat ut som mycket farlig. Vi har själva sökt upp honom. Vi kallar honom Stefan, men han heter egentligen något annat.

Stefan trivdes med fängelsejobbet. I februari 2022 hoppades han bli befordrad. Då kom en chef och meddelade Stefan att han var avstängd. Anklagelser skulle utredas.

– Mina kollegor förde ut mig från anstalten på samma sätt som när vi tar hand om en dömd brottsling, säger Stefan.

– Allt efter det har varit som en Netflix-serie.

DN har granskat fallet genom ett tiotal intervjuer och bakgrundssamtal, ljudinspelningar samt flera förundersökningar och domstolsdokument på totalt över tusen sidor.

Granskningen visar att tre olika åklagare utsattes för påtryckningar att utreda Stefan hårdare.

Påtryckningarna kom från poliserna vid Bops. Som nu själva riskerar att dömas.

De två polisinspektörerna i 50-årsåldern lade enligt egen uppgift ”säkert hundratals timmar” på skyddsarbetet med den kvinnliga kriminalvårdaren. Besök, träffar, sms och telefonsamtal.

Under 2022, samtidigt som hon stod under polisens beskydd, berättade kvinnan om allt fler övergrepp som Stefan skulle ha utsatt henne för. Men hon var ovillig att göra polisanmälningar. I stället tog Kriminalvården och poliserna initiativ till att anklagelserna skulle utredas.

Det resulterade i tre olika förundersökningar mot Stefan. Han blev misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande, olaga hot, misshandel och övergrepp i rättssak. Han beskylldes även för att ha deltagit i en hänsynslös gruppvåldtäkt mot henne, hemma hos en av deras arbetskamrater.

Vittnesuppgifter hämtades in. Kriminalvården kom med information från sin internutredning om att Stefan skulle ha betett sig olämpligt på jobbet. Inget brottsligt, men att han varit närgången eller yttrat kommentarer med sexuella undertoner till flera medarbetare.

Den 26 april 2022 hämtades Stefan i sitt hem av tre poliser. Han satt anhållen i över ett dygn.

Men medan personalen vid Bops bedömde hotbilden mot kvinnan som hög, tvivlade de poliser och åklagare som utredde anklagelserna.

Tekniska bevis fanns inte. Stefans telefon var dessutom uppkopplad mot mobilmaster på andra orter än de där brotten mot kvinnan skulle ha begåtts.

Polisutredningarna lades ned – vilket fick polisinspektörerna vid Bops att reagera.

För DN berättar i dag flera åklagare, som utredde anklagelserna mot Stefan, att de båda poliserna försökte påverka deras arbete.

En av dem, senior åklagare Anna Hankkio, uppger att det framför allt var mot slutet av hennes utredning som poliserna blev påstridiga.

– De kom med förslag på utredningsåtgärder och var väldigt angelägna om att få information kring vad vi hade gjort. Det kändes väldigt märkligt och hade karaktären av en övertalningskampanj, säger Anna Hankkio.

Vice chefsåklagare Karin Borg, som också ledde och lade ned en förundersökning mot Stefan, berättar att hon som åklagare mycket sällan ens träffar personal från Bops.

– Men i det här fallet hade de åsikter om själva utredningsarbetet, vilket är mycket ovanligt, säger hon.

Kammaråklagare Anton Tunving utredde den mest allvarliga av kvinnans anklagelser: Den påstådda gruppvåldtäkten där Stefan pekats ut som en av flera gärningsmän.

Tunving blev, framgår av förhör, med tiden säker på att kvinnan i själva verket ljög. Han tvärvände arbetet och började utreda henne för falsk beskyllning.

Han var på väg att delge kvinnan misstanke. Då ville polisinspektörerna och deras gruppchef vid Bops plötsligt träffas.

Våren 2023 var relationerna frostiga. Inte bara åklagare hade synpunkter på de två polisinspektörernas agerande.

I ett internt PM, som DN läst, skrev en förundersökningsledare på polisens människohandelssektion att polisinspektörerna vid Bops försökt påverka även deras arbete. De hade, stod det i PM:et, både varit för påstridiga och brustit i objektivitet.

Åklagaren Anton Tunving – som alltså vänt till att utreda kvinnan – stängde periodvis av de två polisernas tillgång till utredningsdokument som Bops annars brukar få läsa, av oro för att informationen skulle föras vidare.

Mötet mellan Tunving och personalen vid Bops ägde rum i april 2023. Senare uppgav polisinspektörerna i förhör att de endast ville ”bredda” åklagarens beslutsunderlag och ge honom ”överskottsinformation”.

Anton Tunving minns det annorlunda. I förhör, som DN läst, framgår att han kände sig pressad och att poliserna försökte få honom att inte delge kvinnan misstanke för falsk beskyllning.

Åklagaren fick ta emot dokument. En riskbedömning, med slutsatsen att Stefan kunde vara en ”rovdjursstalkare”. Utlåtandet sades bygga på en utvärdering av Bops analytiker, en legitimerad psykolog, som likt polisinspektörerna inte träffat honom.

I ett annat dokument listade poliserna vad de ansåg vara brister i utredningarna mot Stefan.

Anton Tunving vill i dagsläget inte ställa upp på intervju. I förhör uppger han att polisernas argument fick honom att tänka på utredningarna mot Thomas Quick, som felaktigt dömdes för åtta mord han inte begått. Det var, sa han, som att poliserna ansåg att kvinnan borde anses mer trovärdig för att hennes berättelse inte var sammanhängande:

”Precis som Quick, hon säger fel saker för att hon inte klarar av att säga rätt saker, för det är för jobbigt psykologiskt.”

Han beskrev det samtidigt som att polisinspektörerna ”slagit sig in med murbräcka” i utredningen.

Åklagaren drev, trots polisernas invändningar, vidare anklagelserna mot den kvinnliga kriminalvårdaren. Mitt i högsommaren 2023 ställdes hon inför Södertörns tingsrätt.

Stefan, som gång på gång utretts som misstänkt gärningsman, fick gå in i rättssalen som brottsoffer.

I kriminalfall brukar gärningsperson eller brottsoffer stå i centrum. I Södertörns tingsrätt, sommaren 2023, hamnade emellertid fokus på andra: De två polisinspektörerna.

De hördes som vittnen. När det var den kvinnliga polisinspektörens tur fick rättens ordförande Fredrik Nydén flera gånger höja rösten:

”Det är faktiskt jag som bestämmer vad som är frågan! Du ifrågasätter inte när jag ber dig att vara tyst”, röt han, när polisen sade emot honom.

Situationen var mycket speciell, säger domaren Fredrik Nydén till DN.

– När en polis under ed fortsatte att peka ut målsäganden som en både brottslig och farlig person.

I rätten gick den kvinnliga polisen till angrepp mot den egna myndigheten. Hon påstod att hanteringen av kvinnans anklagelser mot Stefan varit ”katastrofalt dålig”. De var, sade hon, inte ens ”utredda till hälften”.

Kammaråklagare Anton Tunving fick i domstolen ställa frågor till polisen.

Vad gjorde hon och hennes kollega efter att kvinnan de skulle skydda i stället blev åtalad för falska beskyllningar?

Då visade det sig att de träffat kvinnans försvarare. För att se ”hur man på bästa sätt skulle kunna hjälpa [kvinnan] för att sanningen ska komma fram”.

Rådman Fredrik Nydén blev förvånad, säger han till DN.

– Att som polis söka upp och hålla möten med försvarssidan i syfte att få en åtalad frikänd är i alla fall något jag aldrig tidigare hört talas om.

Den kvinnliga kriminalvårdaren dömdes mot sitt nekande för grov falsk beskyllning samt falsk tillvitelse (som brottet tidigare hette).

Hon ansågs ha konspirerat med en annan manlig arbetskamrat. I polisförhör hade han pekat ut Stefan som närvarande i lägenheten där den påstådda gruppvåldtäkten skulle ha ägt rum. Men i domstolen erkände vittnet självmant att han hittat på, i syfte att styrka kvinnans berättelse.

”Det har varit en lögn, ja”, sade vittnet och fortsatte: ”Jag har försökt resonera mig fram till vad det bästa jag kan göra är. Och landade någonstans i att berätta sanningen.”

Kvinnan kunde dömas till ett års fängelse – men straffet mildrades. Enligt domstolen hade hon nämligen utsatts för hårt tryck utifrån att driva vidare anklagelserna mot Stefan.

”Detta tryck har inte minst utövats av Polismyndigheten, och då genom personalen på Bops.”

Domstolen beskrev de båda polisinspektörernas agerande som ”minst sagt häpnadsväckande”.

Polismyndigheten uppmanades inleda en egen utredning. Och nu, den 3 september 2024, åtalades de båda poliserna själva för tjänstefel. Misstankarna gäller hur de agerat mot åklagaren Anton Tunving, samt deras hjälp till kvinnans försvar.

Hoppas på ett saftigt p3 dokumentär avsnitt om det här.