Värnskatten borttagande sägs ju ha finansierat sig själv. Höginkomsttagare tog ut högre löner och skatteintäkterna på dem gav mer pengar än värnskatten i sig tog in.
NoNotInTheFace on
Trickle down economy har väl dissats sen det togs fram i princip?
Infamous_Tomato_8705 on
Beror på vad som konsumeras. Jag har extremt svårt att se att det skulle betala för sig. Frågan är väl snarare hur stor eller liten del det är som återbetalar sig samt vilken avkastning vi får av dessa skattekronor. Tyvärr förvaltas inte svenska skattemedel väl heller.
PriorFast2492 on
Det är väl bra om det får folk att tjäna mer pengar. Som en slags motivation. Men oklart, känns som dom jobben som ger mer pengar redan är hårt besatta och hög konkurrens om.
ConstantLobster3362 on
Lafferkurvan tycker annorlundaÂ
botle on
Höginkomsttagare som betalar hög marginalskatt får ändå in mycket mer efter skatt på sin sista intjänade timme än låginkomsttagare som betalar mindre i skatt.
Varför behöver de denna extra motivation för att jobba sina timmar när folk som städar toaletter inte behöver det?
Det här är den typen av politik som högern alltid har drivit. Att de låtsas göra något åt invandringen och kriminaliteten är bara retoriken som behöver användas för att få låginkomsttagarna att rösta på dem. De accepterar hellre sämre villkor för de själva för att kunna fortsätta leva under illusionen att högern kommer göra något åt invandringen och kriminaliteten.
FuzzyPurpleAndTeal on
Horse and Sparrow economics.
Hundstrid on
A tale as old as borgare.
PhDoge1337 on
FYI, inkomstskatter har två effekter på arbetsutbudet: inkomsteffekten och substitutionseffekten.
Inkomsteffekten säger att lägre skatter leder till färre arbetade timmar. Intuitionen är att om man sänker skatten så ökar nettoinkomsten. Ökad inkomst betyder att man kan spendera mera på sådant man gillar, inklusive fritid. Alltså, man byter bort en del av sin ökade inkomst mot mer fritid.
Substitutionseffekten säger att lägre skatter leder till fler arbetade timmar. Intuitionen är att om man sänker skatten så får man mer betalt per arbetad timme. Det är då dyrare att byta bort sina arbetade timmar mot fritid, eftersom varje timme mindre man arbetar kostar dig din nya högre nettolön. Därför kommer man istället att vilja arbeta mera.
Vilken av dessa två effekter är det då som dominerar? Det beror lite på hur skattesystemet ändras. Att sänka marginalskatten i toppen borde innebära att substitutionseffekten dominerar. Anledningen är att en lägre marginalskatt i toppen **inte** påverkar hur mycket i skatt du betalar på de kronor du tjänar fram till den punkt som marginalskatten sänks. Alltså är inkomsteffekten relativt liten. Substitutionseffekten existerar dock i oförminskad styrka, eftersom den handlar om lönen på den sist arbetade timmen.
Så i teorin är det ganska glasklart att en sänkt marginalskatt borde generera fler arbetade timmar bland de högavlönade, vilket i sin tur generar tillväxt **på kort sikt** och en högre BNP-nivå. Vad som sker med tillväxten på längre sikt är dock mer oklart, precis som Daniel säger i intervjun.
AuthorizedShitPoster on
Man behöver inte forskningsstöd för sunt förnuft. Sverige har sämst tillväxt i Europa. Kanske dags att testa att göra något annorlunda.
12 Comments
Värnskatten borttagande sägs ju ha finansierat sig själv. Höginkomsttagare tog ut högre löner och skatteintäkterna på dem gav mer pengar än värnskatten i sig tog in.
Trickle down economy har väl dissats sen det togs fram i princip?
Beror på vad som konsumeras. Jag har extremt svårt att se att det skulle betala för sig. Frågan är väl snarare hur stor eller liten del det är som återbetalar sig samt vilken avkastning vi får av dessa skattekronor. Tyvärr förvaltas inte svenska skattemedel väl heller.
Det är väl bra om det får folk att tjäna mer pengar. Som en slags motivation. Men oklart, känns som dom jobben som ger mer pengar redan är hårt besatta och hög konkurrens om.
Lafferkurvan tycker annorlundaÂ
Höginkomsttagare som betalar hög marginalskatt får ändå in mycket mer efter skatt på sin sista intjänade timme än låginkomsttagare som betalar mindre i skatt.
Varför behöver de denna extra motivation för att jobba sina timmar när folk som städar toaletter inte behöver det?
Dock ett samband mellan totalt skattetryck och tillväxt: [https://www.cato.org/sites/cato.org/files/serials/files/cato-journal/1998/11/cj18n2-1.pdf](https://www.cato.org/sites/cato.org/files/serials/files/cato-journal/1998/11/cj18n2-1.pdf)
Det här är den typen av politik som högern alltid har drivit. Att de låtsas göra något åt invandringen och kriminaliteten är bara retoriken som behöver användas för att få låginkomsttagarna att rösta på dem. De accepterar hellre sämre villkor för de själva för att kunna fortsätta leva under illusionen att högern kommer göra något åt invandringen och kriminaliteten.
Horse and Sparrow economics.
A tale as old as borgare.
FYI, inkomstskatter har två effekter på arbetsutbudet: inkomsteffekten och substitutionseffekten.
Inkomsteffekten säger att lägre skatter leder till färre arbetade timmar. Intuitionen är att om man sänker skatten så ökar nettoinkomsten. Ökad inkomst betyder att man kan spendera mera på sådant man gillar, inklusive fritid. Alltså, man byter bort en del av sin ökade inkomst mot mer fritid.
Substitutionseffekten säger att lägre skatter leder till fler arbetade timmar. Intuitionen är att om man sänker skatten så får man mer betalt per arbetad timme. Det är då dyrare att byta bort sina arbetade timmar mot fritid, eftersom varje timme mindre man arbetar kostar dig din nya högre nettolön. Därför kommer man istället att vilja arbeta mera.
Vilken av dessa två effekter är det då som dominerar? Det beror lite på hur skattesystemet ändras. Att sänka marginalskatten i toppen borde innebära att substitutionseffekten dominerar. Anledningen är att en lägre marginalskatt i toppen **inte** påverkar hur mycket i skatt du betalar på de kronor du tjänar fram till den punkt som marginalskatten sänks. Alltså är inkomsteffekten relativt liten. Substitutionseffekten existerar dock i oförminskad styrka, eftersom den handlar om lönen på den sist arbetade timmen.
Så i teorin är det ganska glasklart att en sänkt marginalskatt borde generera fler arbetade timmar bland de högavlönade, vilket i sin tur generar tillväxt **på kort sikt** och en högre BNP-nivå. Vad som sker med tillväxten på längre sikt är dock mer oklart, precis som Daniel säger i intervjun.
Man behöver inte forskningsstöd för sunt förnuft. Sverige har sämst tillväxt i Europa. Kanske dags att testa att göra något annorlunda.