Retorica polarizzata, ma al Riksdag i partiti S e Tidö sono d’accordo

Bara i en tyngre kriminalpolitisk sakfråga har S röstat emot regeringen under mandatperioden, visar DN:s genomgång. Illustration: Jonas Backlund. Foto: TT
Regeringen har utlovat ett paradigmskifte inom migration och kriminalpolitik. DN:s genomgång av samtliga riksdagsbeslut under mandatperioden visar att Socialdemokraterna i mycket stor utsträckning är överens med Tidöpartierna.

S har röstat på alla regeringens förslag om migration.

Hans Olsson
Text

Hans Rosén
Text

Jonas Backlund
Grafik

Spara

Dela
När regeringen och Sverigedemokraterna kom överens om Tidöavtalet var det i första hand två områden som stack ut. Halva avtalet handlar om kriminal- och migrationsfrågor.

M-ledaren Ulf Kristersson hade inför valet utlovat ett paradigmskifte i kriminalpolitiken och Sverigedemokraterna ville göra upp med den migrationslinje som de S-ledda regeringarna drivit. Maktskiftet var förutsättningen för en radikal kursomläggning, enligt Tidöpartierna.

Samtidigt valde Socialdemokraterna att uppgradera SD till en huvudmotståndare, vars politik man gärna utmålar som ett hot mot demokratin.

Bakom denna polariserade retorik döljer sig en annan verklighet i den praktiska politiken. DN har gått igenom samtliga riksdagsbeslut sedan valet 2022 inom migration och kriminalpolitik. Genomgången visar att Socialdemokraterna i mycket stor utsträckning har slutit upp bakom Tidöpartiernas politik.

**Inom kriminalpolitiken har S ställt sig bakom nio av tio förslag från regeringen. Förslag som i enlighet med Tidöavtalet har förhandlats med och godkänts av SD. Det handlar exempelvis om preventiva vistelseförbud och utökade möjligheter för polisen att använda hemliga tvångsmedel.**

Bara i en tyngre sakfråga har S röstat emot regeringen, förslaget om säkerhetszoner.

Ardalan Shekarabi, rättspolitisk talesperson för S, säger att en del av förklaringen är att vissa frågor som riksdagen har klubbat efter maktskiftet spiller över från tiden när S satt i regering. Samtidigt anser han att det finns en stor samsyn mellan S och Tidöpartierna om kriminalpolitiken.

– När det gäller straffrätten och polisfrågorna är vi tämligen överens. Konflikten handlar om hur vi ser på nyrekryteringen av barn och ungdomar och förebyggande frågor, säger Ardalan Shekarabi.

**Ser man till hela oppositionen så är bilden en annan än om man bara tittar på hur S röstar. Övriga partier som är tänkta som underlag för en S-ledd regering avviker betydligt mer från Tidöpartierna. Miljöpartiet har bara röstat med regeringen i drygt 40 procent av voteringarna. Motsvarande siffra för Vänsterpartiet är cirka 28 procent.**

Moderaternas rättspolitiska talesperson Louise Meijer anser att det visar på splittringen på den rödgröna sidan.

– Det väljarna ska ta ställning till är om Socialdemokraterna är pålitliga i kriminalpolitiken. Skulle de i regeringsställning, med sina samarbetspartier, kunna lägga fram samma brottsbekämpande förslag som vi gör i proposition efter proposition? Svaret på den frågan är ju nej, säger hon.

**På migrationsområdet har S röstat med regeringen i samtliga frågor som varit uppe till votering i riksdagen sedan maktskiftet. Det handlar bland annat om skärpta krav för medborgarskap och effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll.**

Sverigedemokraterna anser att S ägnar sig åt taktiskt positionerande och inte alls står för en lika stram migrationspolitik som voteringarna antyder. SD menar att S ägnar sig åt politiskt spel.

– S gör bedömningen att de inte vinner på att prata om migrationsfrågan, säger Ludvig Aspling (SD), migrationspolitisk talesperson.

Han menar att S genom sitt sätt att rösta vill samla på sig ammunition som de i ett senare skede kan använda i en regeringsförhandling med V och MP.

– Det är uppenbart att det här är taktik från deras sida. Jag kan garantera att det inte finns någon samsyn i de här frågorna, säger Ludvig Aspling.

**Miljöpartiet har bara röstat på regeringens förslag i 8 procent av voteringarna. Gruppledaren Annika Hirvonen understryker att man står långt ifrån Tidöpartierna.**

– De respekterar inte grundläggande mänskliga rättigheter. Man går väldigt långt i att göra det svårt för människor här, för att skrämma andra från att vilja komma hit. Till exempel genom att splittra familjer och separera barn från föräldrar.

Hur ser du på skillnaden mellan er och Socialdemokraterna?

– För oss som suttit i regeringsställning med dem har den här skillnaden varit uppenbar länge. De ändrade sin syn på migrationen redan 2015 och många har nog inte förstått hur grundläggande den förändringen var. Så det som händer nu gör inte så stor skillnad för oss. Min bedömning är att vi kommer att klara av att samarbeta, som vi har gjort tidigare, säger Annika Hirvonen.

Ardalan Shekarabi (S) tonar också ner skillnaderna på den rödgröna sidan.

– Vi har en bra dialog med oppositionspartierna. Sen har vi lite olika utgångspunkter. Men jag uppfattar inte att vi har någon stor konflikt på oppositionssidan.

Några av de mest kontroversiella förslagen i Tidöavtalet har ännu inte blivit klara för att klubbas av riksdagen. Bilden av enighet och splittring mellan partierna kan därför förändras fram till nästa val.

Läs mer: Tomas Ramberg: Socialdemokraternas tjocka röda linje

Fakta.Så fattar riksdagen beslut
■ När regeringen har lämnat ett förslag (proposition) till riksdagen så blir ett utskott ansvarigt för att bereda ärendet. Frågan diskuteras i utskottet och oppositionspartierna kan lämna egna förslag (följdmotioner). Sedan summeras hur utskottets majoritet anser att riksdagen ska rösta. De partier som inte håller med majoriteten kan bifoga reservationer till betänkandet.

■ Det avgörande klubbslaget sker i kammaren där samtliga 349 riksdagsledamöter sitter. Det finns två sätt att fatta beslut:

Votering innebär att ledamöterna trycker på knapparna ja, nej eller avstår. Det blir då officiellt hur många som stödjer regeringens förslag och hur många som inte gör det.

Acklamation innebär att man hoppar över voteringen och bara konstaterar att riksdagen beslutar enligt utskottets förslag.

■ För att sammanträdena i kammaren inte ska bli för utdragna har partiernas gruppledare kommit överens om att man bara yrkar på votering på en eller ett par beslutpunkter per betänkande. Yrka på votering gör partierna när de anser att det är principiellt viktigt att markera sin ståndpunkt

■ Att ett förslag antas med acklamation kan alltså betyda att alla är överens. Det kan också betyda att ett eller flera partier är emot men valt att inte yrka på votering i just denna fråga.

Visa mindre
Fakta.Så gjordes granskningen
DN har gått igenom samtliga betänkanden från justitie- respektive socialförsäkringsutskottet inom kriminal- och migrationspolitiken samt de riksdagsbeslut som fattats på dessa områden från Tidöregeringens tillträde i oktober 2022 fram till att riksdagen stängde för sommaruppehåll i juni i år. Vi har sedan summerat hur de olika partierna har ställt sig till de 137 beslutspunkter som har avgjorts totalt. Vi har också tagit fram delsummor för de beslut som har avgjorts genom votering.

Det här var väldigt intressant, tack TS!

* *Inom kriminalpolitiken har S ställt sig bakom nio av tio förslag från regeringen*
* *På migrationsområdet har S röstat med regeringen i samtliga frågor som varit uppe till votering i riksdagen sedan maktskiftet.*

Så S är Tidö politiskt, men står och talar med känslofyllda ord och tårar i ögonen som om det är en bedrövlig, kall och antidemokratisk politik som förs. Spel för gallerierna alltså. Samma här på reddit när vi hela dagarna får höra vilken inhuman och närmast fascists politik som förs. Okej, antar att det inte är ni som röstar på Socialdemokraterna som klagar, för nu har vi ju svart på vitt att de röstar för exakt samma politik.

Så det parti som S gjort till hela sin identitet att kritisera och kämpa emot röstar man alltså *med* sedan när förslagen är uppe för votering? Är det bara jag som tycker det klingar lite märkligt?

Och säkerhetszoner, var de så bedrövliga? Det var “Övervakningssamhället drabbar alltid de mest utsatta”. Nedmontering av människors friheter nästan. Okej, och hur har det gått? ([källa](https://omni.se/80-gangman-har-portats-i-sverige-har-fatt-effekt/a/73qEX9))

Lokalpolisområdeschefen Christian Nylén, verksam i Göteborg, menar att vistelseförbuden har fått effekt.
– Det är vi såklart glada för, säger han till radion.

Verkar ha gått helt okej, lugnare nu: Polisen har portat 80 gängmän – så blev resultatet ([källa](https://sverigesradio.se/artikel/polisen-har-portat-80-gangman-sa-blev-resultatet))
Har gett en märkbar effekt. “Vart lugnt länge här nu” säger en “massa problem bara” en annan. Gängledare och narkotikahandlare, är de dem ni vill skydda S?

Är väl inte direkt någon nyhet att S ligger rätt så nära Tidöpartierna när det gäller synen på repression mot kriminalitet och invandring, det är ju liksom inte där de stora striderna har varit de senaste åren.