När det gäller värdering av min bostad har jag alltid tittat på den faktiska värderingen, och har varit ganska nöjd med att den nuvarande värderingen ligger på samma nivå som när vi köpte lägenheten 2019. Men artikeln har helt rätt att man behöver även ta med inflationen, och med det medräknat är egentligen min bostad värd mindre idag än när vi köpte den.
För mig som privatperson är det ganska oväsentligt, då inflationen även gör att mina lån minskar i värde samt prisutvecklingen på min bostad är nog samma som andra bostäder, men jag tycker att det är väldigt intressant att Sverige som helhet har haft en ganska stor värdeminskning på bostäder i.o.m inflationen. Många som varit oroliga för prisökningar på bostäder och fastigheter de senaste åren välkomnar nog den utvecklingen. Men för en 90-talist som mig känns det ganska sjukt att prisminskningen är i samma storleksnivå som 90-talskrisen, som för mig beskrivits som en stor finanskris och inte alls som den inflationskris vi haft senaste året.
Vad tycker Sweddit?
Från artikeln:
>**Bostadspriserna föll inte så mycket som många befarade i den här krisen – nominellt. Men realt, justerat för inflationen, har fallet varit brutalt. Nedgången har varit i linje med 1990-talskrisen när inflationen i det tysta urgröpt köpkraften.**
>En svensk fastighetskrasch på lägenheter, villor och kommersiella fastigheter är något många har varnat för. Men när den nu har skett är det få som pratar om den i och med att priserna mäts i nominella termer. Den som till exempel skulle sälja sin lägenhet nu och leva för pengarna med konsumtion av varor och tjänster skulle dock definitivt märka av raset. Köpkraften för bostadspengarna har blivit mycket sämre när inflationen varit så hög de senaste åren. Man får helt enkelt mycket färre matkassar för samma lägenhetspeng.
…
>I bostadsutvecklarkrisen 2018 och Greklandskrisen 2011 föll priserna med 4-5 procent men återhämtade sig snabbt. Skillnaden mot den senaste nedgången var att inflationen vid de tidigare nedgångarna var betydligt lägre, så den reala nedgången var betydligt närmare den nominella. Köpkraften blev så att säga inte urgröpt, som den här gången.
>**Krisen som sticker ut är den i början på 1990-talet, som var brutal för Sveriges bostadsägare. Priserna föll kraftigt nominellt, men vi hade också hög inflation, vilket innebar att priserna realt föll med totalt cirka 30 procent 1991-1993.** För hyreshus var utvecklingen ännu värre – här var nedgången över 40 procent realt vilket ledde till en massiv utslagning av fastighetsbolag. Den som hade pengar då och kunde köpa en fastighet blev rikligt belönad tack vare en kraftig återhämtning med flerdubbling av priserna de kommande åren, vilket skapade stora förmögenheter i efterdyningarna.
…
>**När Riksbanken började chockhöja räntorna 2022 var det flera experter som varnade för boprisfall på 20 procent eller mer. Det blev sant, och mer därtill – fast i reala termer.** Bostadsrättspriserna i Sverige är nu på samma nivå som 2016 realt sett och villapriserna på 2015 års nivå. **Realt har det varit en dramatisk nedgång i priser de senaste åren, men det har inte märkts så mycket. Denna gång har det varit den tysta kraschen.**
hallonlakrits on
Men den bästa typen av nedgång, för mina lån är också i svenska kronor så jag sitter inte med en bostad som tappat 20% i marknadsvärde men med lån som är lika stora som innan nedgången.
Så varför de tycker fallet har varit “brutalt” förstår jag inte.
Big-Cap558 on
Det brutala är alla som sitter fast och inte kan sälja pga att värdet minskat med miljonen sedan de köpte.
somabokforlag on
Det är intressant hur vi ser på inflationen här. Sverige har länge hållit sig till 2% inflationsmål, och inflationen har också legat därikring länge, eller tom under. Ifall man bortser från den enorma prisuppgången på bostäder. Ifall man ser den som en form av inflation blir den här kraschen mer en korrigering – iaf för de som ägt sitt boende en längre tid.
hegbork on
Bostäder som vanligt folk har råd med eller priser som går upp snabbare än inflationen. Välj endast en. Det är omöjigt att skapa en marknad där båda är sanna under en längre tid.
Alla som beklagar sig om att bostadpriserna går ner vill att deras barn/barnbarn inte ska ha råd med bostad. De kanske inte har tänkt på det, men det är så det fungerar. Det går inte att ha en marknad där nånting går upp i pris snabbare än inflation och samtidigt är billigt nog för dem som ska in i den marknaden för första gången.
MandingoDonger on
Ja, vår köpkraft är numera sämst i Norden. Vad är nytt?
JustinBisu on
Handlar ju minst lika mycket om hur fruktansvärt ohållbart det var innan. Jag köpte min lägenhet för 690 000 2014, jag sålde den sedan 2020 för 1,8 miljoner. Om någon trodde den sinnessjuka marknadsskiftningen var normal och hållbar så måste man ju kolla om personen haft ett psykbryt. Kollade på samma lägenheter idag och de ligger runt 1,5 – 1,6 miljoner beroende på våningsplan vilket så klart suger om man var personen som köpte lägenheter 2019/2020 men det är förtfarande en ökning med 130% jämfört med bara för 10 år sedan.
7 Comments
När det gäller värdering av min bostad har jag alltid tittat på den faktiska värderingen, och har varit ganska nöjd med att den nuvarande värderingen ligger på samma nivå som när vi köpte lägenheten 2019. Men artikeln har helt rätt att man behöver även ta med inflationen, och med det medräknat är egentligen min bostad värd mindre idag än när vi köpte den.
För mig som privatperson är det ganska oväsentligt, då inflationen även gör att mina lån minskar i värde samt prisutvecklingen på min bostad är nog samma som andra bostäder, men jag tycker att det är väldigt intressant att Sverige som helhet har haft en ganska stor värdeminskning på bostäder i.o.m inflationen. Många som varit oroliga för prisökningar på bostäder och fastigheter de senaste åren välkomnar nog den utvecklingen. Men för en 90-talist som mig känns det ganska sjukt att prisminskningen är i samma storleksnivå som 90-talskrisen, som för mig beskrivits som en stor finanskris och inte alls som den inflationskris vi haft senaste året.
Vad tycker Sweddit?
Från artikeln:
>**Bostadspriserna föll inte så mycket som många befarade i den här krisen – nominellt. Men realt, justerat för inflationen, har fallet varit brutalt. Nedgången har varit i linje med 1990-talskrisen när inflationen i det tysta urgröpt köpkraften.**
>En svensk fastighetskrasch på lägenheter, villor och kommersiella fastigheter är något många har varnat för. Men när den nu har skett är det få som pratar om den i och med att priserna mäts i nominella termer. Den som till exempel skulle sälja sin lägenhet nu och leva för pengarna med konsumtion av varor och tjänster skulle dock definitivt märka av raset. Köpkraften för bostadspengarna har blivit mycket sämre när inflationen varit så hög de senaste åren. Man får helt enkelt mycket färre matkassar för samma lägenhetspeng.
…
>I bostadsutvecklarkrisen 2018 och Greklandskrisen 2011 föll priserna med 4-5 procent men återhämtade sig snabbt. Skillnaden mot den senaste nedgången var att inflationen vid de tidigare nedgångarna var betydligt lägre, så den reala nedgången var betydligt närmare den nominella. Köpkraften blev så att säga inte urgröpt, som den här gången.
>**Krisen som sticker ut är den i början på 1990-talet, som var brutal för Sveriges bostadsägare. Priserna föll kraftigt nominellt, men vi hade också hög inflation, vilket innebar att priserna realt föll med totalt cirka 30 procent 1991-1993.** För hyreshus var utvecklingen ännu värre – här var nedgången över 40 procent realt vilket ledde till en massiv utslagning av fastighetsbolag. Den som hade pengar då och kunde köpa en fastighet blev rikligt belönad tack vare en kraftig återhämtning med flerdubbling av priserna de kommande åren, vilket skapade stora förmögenheter i efterdyningarna.
…
>**När Riksbanken började chockhöja räntorna 2022 var det flera experter som varnade för boprisfall på 20 procent eller mer. Det blev sant, och mer därtill – fast i reala termer.** Bostadsrättspriserna i Sverige är nu på samma nivå som 2016 realt sett och villapriserna på 2015 års nivå. **Realt har det varit en dramatisk nedgång i priser de senaste åren, men det har inte märkts så mycket. Denna gång har det varit den tysta kraschen.**
Men den bästa typen av nedgång, för mina lån är också i svenska kronor så jag sitter inte med en bostad som tappat 20% i marknadsvärde men med lån som är lika stora som innan nedgången.
Så varför de tycker fallet har varit “brutalt” förstår jag inte.
Det brutala är alla som sitter fast och inte kan sälja pga att värdet minskat med miljonen sedan de köpte.
Det är intressant hur vi ser på inflationen här. Sverige har länge hållit sig till 2% inflationsmål, och inflationen har också legat därikring länge, eller tom under. Ifall man bortser från den enorma prisuppgången på bostäder. Ifall man ser den som en form av inflation blir den här kraschen mer en korrigering – iaf för de som ägt sitt boende en längre tid.
Bostäder som vanligt folk har råd med eller priser som går upp snabbare än inflationen. Välj endast en. Det är omöjigt att skapa en marknad där båda är sanna under en längre tid.
Alla som beklagar sig om att bostadpriserna går ner vill att deras barn/barnbarn inte ska ha råd med bostad. De kanske inte har tänkt på det, men det är så det fungerar. Det går inte att ha en marknad där nånting går upp i pris snabbare än inflation och samtidigt är billigt nog för dem som ska in i den marknaden för första gången.
Ja, vår köpkraft är numera sämst i Norden. Vad är nytt?
Handlar ju minst lika mycket om hur fruktansvärt ohållbart det var innan. Jag köpte min lägenhet för 690 000 2014, jag sålde den sedan 2020 för 1,8 miljoner. Om någon trodde den sinnessjuka marknadsskiftningen var normal och hållbar så måste man ju kolla om personen haft ett psykbryt. Kollade på samma lägenheter idag och de ligger runt 1,5 – 1,6 miljoner beroende på våningsplan vilket så klart suger om man var personen som köpte lägenheter 2019/2020 men det är förtfarande en ökning med 130% jämfört med bara för 10 år sedan.