Oggi il più grande datore di lavoro privato di Malmö è un’azienda di interpretariato che, con i suoi quasi 1.200 dipendenti, ha realizzato negli ultimi cinque anni un fatturato di circa due miliardi. Oltre a questa singola azienda, in Svezia ci sono altri attori con un fatturato di centinaia di milioni.

I clienti sono autorità, regioni e comuni. Per le autorità, ci sono cifre sul costo di un interprete, tuttavia non vengono conservate statistiche aggregate su dove i comuni e le regioni spendono attualmente per il costo di un interprete: né l’Ufficio statistico norvegese, né l’ESV né il Ministero degli affari sociali dispongono di dati.

Un esempio è che i costi di interpretariato per la sola polizia tra il 2015 e il 2023 sono stati di 1,2 miliardi di corone, l’equivalente per la polizia finlandese è stato di 10,3 milioni di euro, che corrispondono a circa 110 milioni di corone. Solo nell’ultimo anno, le autorità di polizia svedesi hanno speso più soldi per gli interpreti di quanto abbiano fatto le autorità di polizia finlandesi negli ultimi nove anni.

Una delle spiegazioni per i dilaganti costi degli interpreti in Svezia risiede probabilmente nell’atteggiamento poco esigente che prevale riguardo alle competenze linguistiche per la cittadinanza. La Svezia è uno dei pochi paesi OCSE che non richiede un test linguistico in relazione alla cittadinanza. Nel suo libro, Maria Rennerstam ha fatto una mappatura contattando l’equivalente di ciascun paese dell’Agenzia per la Migrazione. La Grecia e l’Islanda non hanno risposto alla domanda. Ma tra gli altri 35 paesi, solo Cile, Colombia, Irlanda, Messico, Svezia, Giappone e Turchia non hanno effettuato test linguistici.

Gli interpreti dovrebbero essere ordinati solo dove ce n’è bisogno, un comune o un’autorità possono essere incolpati se non impiegano un’assistenza linguistica sufficiente. Di seguito è riportato un caso giudiziario che illustra quanto può andare male:

Nell’aprile 2019, un cittadino svedese di 49 anni è stato assolto dall’accusa di frode previdenziale (caso numero N 2833-18). L’uomo è stato denunciato alla polizia dal Försäkringskassan perché aveva ricevuto dalle autorità una sovvenzione per un importo di 236.869 corone svedesi per i suoi figli che non si trovavano più in Svezia. Uno dei motivi dell’assoluzione è che l’uomo ha affermato di non aver compreso i suoi obblighi perché l’Agenzia delle assicurazioni sociali non aveva comunicato chiaramente in arabo. Il caso dimostra che una persona può sottrarsi alla responsabilità facendo riferimento a problemi di comprensione del linguaggio, nonostante il fatto che la persona in questione sia cittadina svedese e viva in Svezia da molti anni. In questo caso l’uomo aveva alle spalle anche una formazione post-laurea, con buone competenze linguistiche in altre lingue, come l’inglese.

La Svezia dovrebbe richiedere competenze linguistiche, dopo una certa durata di soggiorno o cittadinanza? Il costo degli interpreti dovrebbe essere sempre a carico del pubblico? Cosa possiamo fare per convincere più persone a imparare lo svedese? Le norme dovrebbero essere inasprite in qualche modo?

Articolo qui su cui si basa la voce: https://www.fokus.se/aktuellt/tolkbranschen-en-vaxande-miljardindustri-bortom-kontroll/

Tolkbranschen – en växande miljardindustri bortom kontroll
byu/TheDeerFox insweden



di TheDeerFox

19 Comments

  1. TheDeerFox on

    **Bristande svenska i stora delar av befolkningen har skapat en växande bransch. Skattebetalarna står för notan men ingen instans tycks vilja ta reda på problemets omfattning.**

    Den största privata arbetsgivaren i Malmö är ett tolkföretag. Med sina närmare 1 200 anställda har Språkservice i Sverige AB omsatt omkring två miljarder de senaste fem åren. Företaget verkar i en bransch som har starkt stöd i lagstiftningen. ”När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar språket ska myndigheten vid behov anlita tolk”, står det i förvaltningslagen.

    Den senaste PIAAC-undersökningen (också kallad vuxen-PISA) som bland annat mäter läsförmågan i ett land, ger en ledtråd om kundunderlaget. Där visade det sig att cirka 13 procent av den vuxna befolkningen i Sverige (motsvarande 780 000 personer i åldern 16–65 år) hade otillräckliga läsfärdigheter. Bland den utrikesfödda befolkningen var denna siffra 35 procent, jämfört med fem procent hos den inrikes födda.

    Dessa siffror är emellertid 12 år gamla. Sedan dess har asylinvandringen från länder med låg eller ingen skolbakgrund nått tidigare oöverträffade nivåer. I december publiceras den andra PIAAC-undersökningen i ordningen.

    Ett antal andra aktörer frodas i branschen. Transvoice AB och Digital Interpretations AB omsätter drygt 300 miljoner vardera per år. Semantix språkcentrum AB omsätter cirka en kvarts miljard varje år och CBG Konsult ungefär lika mycket. Det finns en rik flora av ytterligare tolkförmedlare i hundramiljonersklassen. Därutöver finns offentliga utförare av tolktjänster, där bland annat Tolkförmedling Väst omsätter mellan 100-500 miljoner.

    Tolkbranschen har alltså vuxit till en miljardindustri de senaste decennierna och det är skattebetalarna som står för notan – de huvudsakliga kunderna är myndigheter, kommuner och regioner.  

    **Myndigheter går egna vägar – trots ramavtal**

    Migrationsverket har av naturliga skäl varit en stor beställare det senaste decenniet. De första åren efter flyktingkrisen 2015 uppger de att de lade runt en kvarts miljard årligen på tolktjänster. De senaste fem åren har utgifterna landat på runt 80 miljoner årligen – en inbromsning i takt med att asylärendena har minskat.

    Polismyndigheten, å andra sidan, uppger att de har ökat sina utgifter för tolkar. Åren kring 2015 lade den runt 100 miljoner varje år på tolktjänster. Nu läggs närmare 140 miljoner varje år.

    Även domstolsväsendet har sett successivt ökade tolkkostnader. Sveriges domstolar lade 150 miljoner kronor på tolkkostnader förra året, att jämföra med 95 miljoner år 2016. En annan stor beställare är Arbetsförmedlingen som har lagt närmare 1,3 miljarder på tolktjänster sedan 2015.

    Men det kan också finnas ett mörkertal. Tolktjänster upphandlas ofta via bemanningsföretag som agerar mellanhänder, vilket försvårar överblicken över vilka som levererar tjänsterna och till vilket pris​.

    Kammarkollegiet är den myndighet som auktoriserar tolkar, samt utövar tillsyn över dem. Myndigheter under regeringen ska avropa från Kammarkollegiets ramavtal enligt bestämmelserna i förordning 1998:796 om statlig inköpssamordning. Men det är långt från alla som gör det. Ovan nämnda Arbetsförmedlingen och Migrationsverket gör det till exempel inte.

  2. Peter-Pair on

    Gratis tolk bör man enbart ha rätt till i max 3 år efter man anlänt till Sverige. Absurt när man ser SVT intervjua invandrare i Rosengård och dylikt som inte kan ett ord svenska efter 10 år här.

    >– Låt oss ta en så enkel sak som att bevilja färdtjänst. Jag vågar påstå att det behövdes tolk i runt hälften av ärendena, säger Anna Flink.

    Varför en sådan stor överrepresentation av invandrare som behöver färdtjänst? Uppenbart assistansfusk.

    >Hon berättar att det såg ungefär likadant ut på kommunens socialkontor dit människor vänder sig för att ansöka om försörjningsstöd (det som tidigare kallades för socialbidrag).

    Otippat.

    Fusk på varenda nivå

  3. CmdrJonen on

    > Sverige är ett av få OECD-länder som inte kräver språktest i samband med medborgarskap. Maria Rennerstam gjorde i sin bok en kartläggning genom att kontakta varje lands motsvarighet till Migrationsverket. Grekland och Island svarade inte på frågan. Men bland de övriga 35 länderna var det bara Chile, Colombia, Irland, Mexiko, Sverige, Japan och Turkiet som inte hade språktest.

    “Ett av få”

    38 medlemmar i OECD.

    Sverige är 1. 2 svarar ej på undersökningen. 
    Av 35 respondender har 6 ej språktest, likt Sverige.

    Dvs 7 av 38 har ej språktest. En mintoritet, ja, men då är det är mer än en sjättedel av respondenterna (eller nästan en sjättedel om man räknar alla OECD länder) som inte har språktest.

  4. munyb123 on

    Bortsett från den ekonomiska aspekten tycker jag det även är intressant att ställa sig frågan *vad tycker befolkningen i stort om språkkrav?* Jag googlade runt lite snabbt och kunde inte hitta någon opinionsundersökning om detta (om någon har får de gärna länka)

    Väldigt anekdotiskt men när jag pluggade sökte jag några klassiska extrajobb som krävde mer fysiskt arbete (vården, lager, restaurang) istället för mentalt arbete. Dessa jobb är typiskt vad man skulle kunna kalla för instegsjobb eller liknande för de med bristande språkkunskaper. I alla de fall jag blev kallad till intervju uttryckte platschefen eller motsvarande en märkbar irritation över att en stor del av personalen hade bristande språkkunskaper. Jag kan inte erinra mig att jag sett uttryck för detta i den större samhällsdebatten om språkkrav. Försöker inte att dra några stora slutsatser utifrån mina enstaka upplevelser men iaf en ögonöppnare för vad Svensson möjligen kan tycka om bristande språkkunskaper. Någon som upplevt liknande irritation?

  5. slumpmassig on

    Jag har bott i 8 länder, inte i ett enda har tolk erbjudits utifall att jag inte kunnat språket, och när det behövts så var jag tvungen att stå för den kostnaden själv.

    Hade jag problem med att snacka med kommunen? Det var mitt problem, inte deras.

  6. Tjejen är flytande i engelska, italienska och rumänska.

    Hon förstår svenska till 90% men talar det helst inte men är fullt kapabel till att klara sig enbart på det om hon var tvungen. 

    Under en tid behövde hon besöka vården några gånger för ett problem för 18-20 månader sedan 

    Hon erbjöds tolk, sa att hon inte behövde en om personen kunde engelska annars fungerar nog hennes knackiga svenska. 

    Dom tvingade henne att ha en tolk, sen under besöket kom ingen tolk. 

    Hon bad mig boka ett besök eftersom hon bokade på engelska och tänkte att det kanske skulle bli bättre. 

    Jag ville inte heller ha en tolk då förra mötet gick bra som det var utan tolk. Men jag fick en endå. 

    Denna gång kom det inte heller någon tolk, men nu hade dom tydligen glömt att boka en. 

    Jag blev misstänksam mot hela situationen, jag fick känslan av att detta är någon form av scam för att lura staten på pengar. 

  7. Nu tycker jag att ni är lite hårda, jag har bott i Sverige över 30år och jag hade absolut behövt en tolk sist jag var hos läkaren. Han kunde inte ett ord svenska.

  8. nancygaril on

    Full bemanning i skolor och vård? Nehe du. Tolk för att beställa färdtjänst? Självfallet! Lite kaviar på det?

  9. jigglyroom on

    Känns som Sverige för evigt fastnat i en serie av Roy Andersson och Hipp Hipp med oändligt många avsnitt.

  10. Jag är mer än vad jag vill på sjukhus och det är ju en hel del äldre invandrare där som inte pratar svenska, men de har ju alltid med sig någon som jag då alltid har antagit vara någon släkting, dels för att de verkar ju oftast känna varandra och dels för att jag känner ju människor som titt som tätt måste följa deras föräldrar (som mycket väl kan ha bott i Sverige i 30 år) på vårdbesök för att de inte kan någon svenska. Är det så att en del av dessa är tolkar som kanske tar en tusenlapp eller två i timmen så är det väl inte så konstigt att kostnaderna skenar iväg.

  11. RadiantApplication62 on

    Det är bara i det envist tafatta Svea Rike något sådant kan hända om och om igen

  12. myrmonden on

    det fallet är absurd oavsett, ska inte vara landet ansvar att medborgarna kan lagarna. En person ska aldrig kunna ursäkta med att säga att de inte visste att det var olagligt eller liknande.

  13. Traditional_Fee_1965 on

    Helt sjukt att vi så gladeligen urholkar välfärden för att andra inte ska behöva lära sig landets språk! Och innan nån kommenterar så vet jag att alla måste börja någonstans. Men här lyfter man även att det saknas språkkunskaper i flera år, så det är inte ett kortsiktigt “ny i landet” problem. Här måste vi strypa åt kassan rejält. Varför skulle någon i Malmös mer etniska områden ens bry sig om Svenska? De lever ju praktiskt taget efter hwmländernas seder och språk, kommer du hit och hamnar i ett av de områdena så kan du gå ett helt liv utan Svenska idag. Kommer du sen till myndigheterna så har du kurser i hur du söker olika bidrag på arabiska osv. Läkare, tandläkare? Tolk….Vi har ju skapat en “goda och välkomnande” miljö som inte bara systematiskt utnyttjas, men som även ger nyanlända helt fel bild och skapar noll incitament för dom att lära sig svenska eller om våra seder!!

Leave A Reply