De larmade både internt och till Sida om slöseri med skattepengar i sin biståndsfinansierade organisation – och blev av med jobbet. ”Hade det här skett i ett land i Afrika hade jag kanske tyckt att det var normalt. Men i Sverige?” säger tidigare HR-ansvariga Jacqueline Gogo.
Slöseri med biståndspengar. Påstått jäv, avtalsbrott – och utfrysning av anställda som försökt slå larm.
Varningarna nådde den svenska biståndsmyndigheten Sida i all tysthet förra året. De gällde den internationella organisationen Global Water Partnership (GWP), som till stor del finansieras med svenska biståndsmedel.
Flera av visselblåsarna som kontaktade Sida på våren och sommaren 2023 är i dag mycket kritiska till hur den svenska biståndsmyndigheten valde att hantera deras varningar.
– En del av kritiken handlade om att svenska skattepengar slösades bort, säger Niamh Brannigan, tidigare avdelningschef på GWP.
Minst fem personer som framförde kritik mot organisationen har sedan fått lämna sina jobb, enligt SvD:s källor. Vi har pratat med flera av dem. De säger att deras kontrakt avslutades för att de ansågs obekväma och att Sida lät det ske utan att ingripa.
GWP förnekar samtidigt att uppsägningarna var någon form av repressalier.
– Alla som fick gå från GWP fick gå av budgetskäl enligt de uppgifterna jag har, säger organisationens nuvarande vd Alan Atkisson.
Fick kvarts miljard
För de allra flesta är Global Water Partnership helt okänt. GWP är en mellanstatlig organisation med ett uppdrag: att via sitt internationella nätverk hitta lösningar på hur världens vattentillgångar kan säkras. Huvudkontoret ligger i Stockholm och organisationen har ett värdlandsavtal med Sverige sedan 2002. Stora delar av verksamheten finansieras därför via den svenska biståndsbudgeten.
De senaste tio åren har svenska staten betalat mer än en kvarts miljard kronor till GWP, visar siffror från Sida som SvD sammanställt. Biståndsmyndigheten bidrar med 20–30 miljoner om året. Utrikesdepartementet betalar hyran och fram till sommaren 2024 kostade huvudkontoret på Östermalm ungefär 3,5 miljoner kronor i årshyra.
Men GWP är samtidigt en organisation som skakats av konflikter de senaste åren.
Kritiken har handlat om dyra resor i första klass utan tydliga mål och utan synlig koppling till GWP:s uttalade strategi. Organisationen har heller inte redovisat i detalj hur skattepengarna använts, uppger SvD:s källor.
Niamh Brannigan, som bland annat arbetat inom FN, var tidigare chef på GWP:s kommunikationsavdelning. Hon började uppfatta GWP som en organisation i kris under hösten 2022. De problem hon såg handlade om att den biståndsfinansierade vattenorganisationen ”inte längre stod för något”.
”Blev fullständigt utskälld”
Organisationen hade svårt att förklara vad biståndspengarna som finansierade verksamheten användes till. De som pekade ut interna problem puttades ut från ledningsgruppen, säger hon:
– Jag minns hur en medarbetare blev fullständigt utskälld på ett videomöte, helt utan anledning. Hon släpptes aldrig in i konversationen och fick aldrig försvara sig, säger Niamh Brannigan.
Den utskällda seniora medarbetaren sade upp sig en tid efter mötet.
Problemen Niamh Brannigan beskriver bekräftas delvis av en intern utvärdering som vattenorganisationen själv tog fram i september 2022: ”Externa intressenter uppfattar GWP som en organisation som varken är innovativ eller smidig nog att möta vattensektorns akuta utmaningar” står det i dokumentet. Utvärderingen ifrågasatte sedan om organisationen verkligen förstod sitt uppdrag.
Några av GWP:s samarbetsorganisationer undrade samma sak. En av dem citeras så här i utvärderingen: ”GWP tycks intrasslade i sina egna diskussioner […] Vad bidrar de med?”
Organisationen dominerades enligt Niamh Brannigan av en liten grupp ”reformvägrare” med höga löner och förmånliga anställningsavtal.
– Det var helt uppenbart för mig att GWP behövde reformeras från grunden. Annars hotades hela verksamheten, säger hon.
Sa du det till ledningen?
– Ja, jag tog upp det med GWP:s dåvarande vd. Han svarade bara: ’Vi låter vår ordförande bestämma.’
Niamh Brannigan ifrågasatte också hur ledningen behandlat medarbetaren på videomötet. Efter det portades Brannigan själv från organisationens ledningsmöten, berättar hon. GWP anklagade henne för att ha trakasserat personer i ledningen och i november 2023 avslutades Niamh Brannigans kontrakt i förtid.
SvD har talat med flera tidigare GWP-medarbetare som har liknande berättelser.
Jacqueline Gogo var HR-ansvarig på GWP och därmed rådgivare vid nyanställningar. Hon ifrågasatte en chefstillsättning som gjorts inför vattenorganisationens styrelse, berättar hon.
– GWP gillade inte att jag bromsade processen, säger Jacqueline Gogo.
Kort därefter kom beskedet att GWP inte ville förlänga hennes kontrakt. Jacqueline Gogo anmälde internt två höga chefer för trakasserier. I kontakten med Sida uppgav de att det hela skulle hanteras av GWP:s jurister, säger hon.
– Sida ville inte involveras, men jag bad dem att utreda det som ett visselblåsarlarm. Men så blev det aldrig, säger Jacqueline Gogo.
Sida vill inte kommentera enskilda ärenden säger de, på grund av sekretess. Men myndigheten uppger att den tog larmen på allvar.
Oroade sig för repressalier
Jacqueline Gogo kände sig utfryst och kontaktade Sida för att få veta hur de såg på GWP:s agerande. I ett brev till myndigheten beskrev hon de trakasserier hon upplevde sig ha blivit utsatt för.
”Jag är oroad över de repressalier som pågår, och jag vet inte längre vad jag kan förvänta mig på grund av det stora maktmissbruket […]”
– Sida agerade inte. Det kändes som att de helst undvek det jag berättade, säger Jacqueline Gogo.
En annan uppgiftslämnare, som hade en central position inom den mellanstatliga organisationen, har liknande erfarenheter. Källans kontrakt sades upp i förtid.
– I mitt fall handlade det om att jag ifrågasatt resultatredovisningen och hur man skötte budgeten. Det var orsaken till att jag blev anklagad för trakasserier, säger källan.
Diplomatisk immunitet i avtalet
Eftersom GWP är en mellanstatlig organisation har dess styrelse, vd och delar av personalen vid huvudkontoret i Stockholm beviljats en form av diplomatisk immunitet. Det fastslås i det värdlandsavtal organisationen har med Sverige. De som omfattas kan inte straffas enligt svenska lagar för åtgärder som vidtagits i tjänsten.
Enligt en källa åberopades immuniteten när hen framfört klagomål om tjänstefel och förtal till ledningen och blev ignorerad. Källan ville ta ärendet vidare till svenska myndigheter. En företrädare för GWP förklarade då att det var fritt fram att kontakta svensk polis, visar dokumentation vi läst. Men påminde samtidigt om immuniteten i värdlandsavtalet.
– Jag upplevde det som ett sätt att visa medarbetarna att organisationen kan agera på vilket sätt den vill utan konsekvenser, säger källan.
Flera av visselblåsarna som slog larm till Sida 2023 kände sig rättslösa, berättar en av dem för SvD:
– Immuniteten har skapat en situation där ansvariga i GWP aldrig kan ställas till svars. Svenska myndigheter blir oförmögna att agera mot dem.
Bröt mot avtalet med Sida
GWP:s vd, Alan Atkisson, säger att han inte vill uttala sig om hur enskilda medarbetare uppfattat en mejlkonversation eftersom han inte sett skriftväxlingen själv. Han tillträdde sin tjänst först 2024 och beskriver åren dessförinnan som ”turbulenta” för organisationen och att man hamnat i en finanskris. Han säger sig inte ha närmare koll på detaljerna bakom larmen.
– Det fanns en rad problem med våra procedurer och policys, och oklarheter kring beslutsfattandet, som ledde fram till en kris, säger han.
Den svenska biståndsmyndigheten Sida informerades tidigt om vad som pågick bakom kulisserna vid GWP:s huvudkontor, uppger SvD:s källor. På våren 2023 beställde myndigheten en omfattande granskning av vattenorganisationen. I april skrev en Sida-tjänsteman i ett underlag vi tagit del av:
”Vi kan sluta finansiera om det finns saker som bryter mot avtalet mellan Sida och GWP. Men det är ju hittills inte säkert att det är så.”
Myndighetens egna jurister hade övervägt om inte avtalet med vattenorganisationen borde avbrytas, enligt uppgifter till SvD.
Uppdraget att granska vattenorganisationen gick till revisionsbyrån KPMG som slog fast att GWP bröt mot Sidas villkor på flera områden. Till exempel: budgetregler som inte följts, saknade kvitton, brott mot resebestämmelser. Revisorerna konstaterade också att stora delar av personalen saknade förtroende för ledningen.
Sida ändrade form för bistånd
GWP:s nuvarande vd Alan Atkisson vill inte värdera KPMG-kritiken:
– Det är en fråga för Sida, huruvida de bedömde om vår organisation hade brutit mot avtalet på ett sätt som var så allvarligt att finansieringen skulle avbrytas, säger han och fortsätter:
– I dag jobbar vi väldigt hårt för att följa avtalet.
Sida stoppade aldrig utbetalningarna. Man ändrade i stället formen för biståndet. GWP får i dag 60 miljoner kronor för åren 2025–2026 i öronmärkt programstöd. Tidigare betalades samma summor ut som kärnstöd. Det vill säga en friare form av bistånd.
Åtgärden var en markering mot GWP, säger Maria van Berlekom som är enhetschef på Sida:s avdelning för Klimat och miljö:
– De uppfyllde inte kraven för att få kärnstöd. För att få det ska man kunna lita fullt ut på organisationen, säger hon.
Organisationen visade ”bättringsvilja”
Under KPMG:s granskning strömmade visselblåsarlarm in till revisorerna. Klagomålen sammanställdes i en lista med 46 punkter. De handlade om misstänkt korruption, jäv och repressalier. Men de allvarliga anklagelserna inkluderades sedan inte i slutrapporten till Sida.
När KPMG-granskningen låg klar på sommaren 2023 skickade revisorerna i stället listan med visselblåsarlarm separat till den svenska biståndsmyndigheten. Att anklagelserna inte inkluderats i granskningen förklarade KPMG så här:
thisispannkaka on
Dra in alla bistånd till SIDA.
mrdarknezz1 on
Hur många fler skandaler innan vi lägger ner SIDA. Ta dom miljarderna och lägg på välfärden istället. Officerarlöner och SSK lönerna måste ändå upp
Expensive_Tap7427 on
Dags för en anti-korruptionsåklagare kanske?
FlowersPaintings on
—
Mer kontext om SIDA och korruption genom åren – Alla källor är SVT
>40 000 arbetstillfällen i Etiopien som i själva verket var 4 000 jobb.
>
>17 000 jobb i Tanzania hade redovisats som resultat men var egentligen prognossiffror.
>Den misstänkta brottsligheten har skett både i ett afrikanskt land och i Stockholm, enligt häktningsframställan. Det afrikanska landet tog 2023 emot närmare en miljard kronor i bistånd från Sverige.
>Snart står det klart att 35 miljoner kronor, som skulle gått till utsatta människor, är borta. Även terrängbilar som köpts in till verksamheten är försvunna.
>7,3 miljoner kronor, som kommer från svenskt bistånd, inte har redovisats korrekt. Mycket tyder på att medlen har gått till korruption
>
>200 miljoner kronor skulle gå till ett projekt för att stödja småjordbrukare i Kenya. Hittills har 1,6 miljoner kronor betalats ut i projektet. Nu har Sverige avslutat stödet till projektet omedelbart
>Två högt uppsatta tjänstemän vid Sveriges ambassad i Nairobi utreds efter misstankar om korruption och att ha läckt känslig information. Personen har bland annat suttit i styrelsen för en fond som omsatte omkring 70 miljoner kronor 2021, och har tagit emot minst 50 miljoner kronor från Sida fram till 2015. Enligt uppgifter till SVT misstänker ambassaden denne för korruption och för att ha förskingrat stora summor pengar.
>Femton projekt har specialgranskats. Riksrevisionens medarbetare har på plats följt upp vad pengarna använts till och funnit belägg för korruption i flera av dem.
>Det är inte första gången som Sida-projekt kopplas ihop med korruption, svinn och i vissa fall rena bedrägerier. Den välkände juristen och debattören Jesus Alcala dömdes för att ha förskingrat över en miljon kronor från ett biståndsprojekt som han ledde i Paraguay. I november 2005 avslöjades att Sida troligen utsatts för ett bedrägeri vid projekt i Kenya. Det handlade om summor upp till 20 miljoner kronor, som försvunnit under en tioårsperiod.
Unrestricted financing dvs bidrag till GWP som ej är kopplade till specifika projekt har sjunkit från över 10 miljoner euro om året (peak 14+ MEUR 2014) till 5,5 MEUR förra året varav Sverige står för ca hälften. Verkar som att många länder slutar finansiera helt under de senaste åren, och nu står Sverige och Nederländerna för den absoluta merparten av all unrestricted financing.
Dvs, svineriet har helt uppenbart alltid varit där men nu är marginalerna så snäva att det blivit dels svårare att dölja och dels så har man behövt tränga ut personer från köttgrytan vilket har en tendens att få samma personer att plötsligt återfinna sin eh, integritet…
6 Comments
De larmade både internt och till Sida om slöseri med skattepengar i sin biståndsfinansierade organisation – och blev av med jobbet. ”Hade det här skett i ett land i Afrika hade jag kanske tyckt att det var normalt. Men i Sverige?” säger tidigare HR-ansvariga Jacqueline Gogo.
Slöseri med biståndspengar. Påstått jäv, avtalsbrott – och utfrysning av anställda som försökt slå larm.
Varningarna nådde den svenska biståndsmyndigheten Sida i all tysthet förra året. De gällde den internationella organisationen Global Water Partnership (GWP), som till stor del finansieras med svenska biståndsmedel.
Flera av visselblåsarna som kontaktade Sida på våren och sommaren 2023 är i dag mycket kritiska till hur den svenska biståndsmyndigheten valde att hantera deras varningar.
– En del av kritiken handlade om att svenska skattepengar slösades bort, säger Niamh Brannigan, tidigare avdelningschef på GWP.
Minst fem personer som framförde kritik mot organisationen har sedan fått lämna sina jobb, enligt SvD:s källor. Vi har pratat med flera av dem. De säger att deras kontrakt avslutades för att de ansågs obekväma och att Sida lät det ske utan att ingripa.
GWP förnekar samtidigt att uppsägningarna var någon form av repressalier.
– Alla som fick gå från GWP fick gå av budgetskäl enligt de uppgifterna jag har, säger organisationens nuvarande vd Alan Atkisson.
Fick kvarts miljard
För de allra flesta är Global Water Partnership helt okänt. GWP är en mellanstatlig organisation med ett uppdrag: att via sitt internationella nätverk hitta lösningar på hur världens vattentillgångar kan säkras. Huvudkontoret ligger i Stockholm och organisationen har ett värdlandsavtal med Sverige sedan 2002. Stora delar av verksamheten finansieras därför via den svenska biståndsbudgeten.
De senaste tio åren har svenska staten betalat mer än en kvarts miljard kronor till GWP, visar siffror från Sida som SvD sammanställt. Biståndsmyndigheten bidrar med 20–30 miljoner om året. Utrikesdepartementet betalar hyran och fram till sommaren 2024 kostade huvudkontoret på Östermalm ungefär 3,5 miljoner kronor i årshyra.
Men GWP är samtidigt en organisation som skakats av konflikter de senaste åren.
Kritiken har handlat om dyra resor i första klass utan tydliga mål och utan synlig koppling till GWP:s uttalade strategi. Organisationen har heller inte redovisat i detalj hur skattepengarna använts, uppger SvD:s källor.
Niamh Brannigan, som bland annat arbetat inom FN, var tidigare chef på GWP:s kommunikationsavdelning. Hon började uppfatta GWP som en organisation i kris under hösten 2022. De problem hon såg handlade om att den biståndsfinansierade vattenorganisationen ”inte längre stod för något”.
”Blev fullständigt utskälld”
Organisationen hade svårt att förklara vad biståndspengarna som finansierade verksamheten användes till. De som pekade ut interna problem puttades ut från ledningsgruppen, säger hon:
– Jag minns hur en medarbetare blev fullständigt utskälld på ett videomöte, helt utan anledning. Hon släpptes aldrig in i konversationen och fick aldrig försvara sig, säger Niamh Brannigan.
Den utskällda seniora medarbetaren sade upp sig en tid efter mötet.
Problemen Niamh Brannigan beskriver bekräftas delvis av en intern utvärdering som vattenorganisationen själv tog fram i september 2022: ”Externa intressenter uppfattar GWP som en organisation som varken är innovativ eller smidig nog att möta vattensektorns akuta utmaningar” står det i dokumentet. Utvärderingen ifrågasatte sedan om organisationen verkligen förstod sitt uppdrag.
Några av GWP:s samarbetsorganisationer undrade samma sak. En av dem citeras så här i utvärderingen: ”GWP tycks intrasslade i sina egna diskussioner […] Vad bidrar de med?”
Organisationen dominerades enligt Niamh Brannigan av en liten grupp ”reformvägrare” med höga löner och förmånliga anställningsavtal.
– Det var helt uppenbart för mig att GWP behövde reformeras från grunden. Annars hotades hela verksamheten, säger hon.
Sa du det till ledningen?
– Ja, jag tog upp det med GWP:s dåvarande vd. Han svarade bara: ’Vi låter vår ordförande bestämma.’
Niamh Brannigan ifrågasatte också hur ledningen behandlat medarbetaren på videomötet. Efter det portades Brannigan själv från organisationens ledningsmöten, berättar hon. GWP anklagade henne för att ha trakasserat personer i ledningen och i november 2023 avslutades Niamh Brannigans kontrakt i förtid.
SvD har talat med flera tidigare GWP-medarbetare som har liknande berättelser.
Jacqueline Gogo var HR-ansvarig på GWP och därmed rådgivare vid nyanställningar. Hon ifrågasatte en chefstillsättning som gjorts inför vattenorganisationens styrelse, berättar hon.
– GWP gillade inte att jag bromsade processen, säger Jacqueline Gogo.
Kort därefter kom beskedet att GWP inte ville förlänga hennes kontrakt. Jacqueline Gogo anmälde internt två höga chefer för trakasserier. I kontakten med Sida uppgav de att det hela skulle hanteras av GWP:s jurister, säger hon.
– Sida ville inte involveras, men jag bad dem att utreda det som ett visselblåsarlarm. Men så blev det aldrig, säger Jacqueline Gogo.
Sida vill inte kommentera enskilda ärenden säger de, på grund av sekretess. Men myndigheten uppger att den tog larmen på allvar.
Oroade sig för repressalier
Jacqueline Gogo kände sig utfryst och kontaktade Sida för att få veta hur de såg på GWP:s agerande. I ett brev till myndigheten beskrev hon de trakasserier hon upplevde sig ha blivit utsatt för.
”Jag är oroad över de repressalier som pågår, och jag vet inte längre vad jag kan förvänta mig på grund av det stora maktmissbruket […]”
– Sida agerade inte. Det kändes som att de helst undvek det jag berättade, säger Jacqueline Gogo.
En annan uppgiftslämnare, som hade en central position inom den mellanstatliga organisationen, har liknande erfarenheter. Källans kontrakt sades upp i förtid.
– I mitt fall handlade det om att jag ifrågasatt resultatredovisningen och hur man skötte budgeten. Det var orsaken till att jag blev anklagad för trakasserier, säger källan.
Diplomatisk immunitet i avtalet
Eftersom GWP är en mellanstatlig organisation har dess styrelse, vd och delar av personalen vid huvudkontoret i Stockholm beviljats en form av diplomatisk immunitet. Det fastslås i det värdlandsavtal organisationen har med Sverige. De som omfattas kan inte straffas enligt svenska lagar för åtgärder som vidtagits i tjänsten.
Enligt en källa åberopades immuniteten när hen framfört klagomål om tjänstefel och förtal till ledningen och blev ignorerad. Källan ville ta ärendet vidare till svenska myndigheter. En företrädare för GWP förklarade då att det var fritt fram att kontakta svensk polis, visar dokumentation vi läst. Men påminde samtidigt om immuniteten i värdlandsavtalet.
– Jag upplevde det som ett sätt att visa medarbetarna att organisationen kan agera på vilket sätt den vill utan konsekvenser, säger källan.
Flera av visselblåsarna som slog larm till Sida 2023 kände sig rättslösa, berättar en av dem för SvD:
– Immuniteten har skapat en situation där ansvariga i GWP aldrig kan ställas till svars. Svenska myndigheter blir oförmögna att agera mot dem.
Bröt mot avtalet med Sida
GWP:s vd, Alan Atkisson, säger att han inte vill uttala sig om hur enskilda medarbetare uppfattat en mejlkonversation eftersom han inte sett skriftväxlingen själv. Han tillträdde sin tjänst först 2024 och beskriver åren dessförinnan som ”turbulenta” för organisationen och att man hamnat i en finanskris. Han säger sig inte ha närmare koll på detaljerna bakom larmen.
– Det fanns en rad problem med våra procedurer och policys, och oklarheter kring beslutsfattandet, som ledde fram till en kris, säger han.
Den svenska biståndsmyndigheten Sida informerades tidigt om vad som pågick bakom kulisserna vid GWP:s huvudkontor, uppger SvD:s källor. På våren 2023 beställde myndigheten en omfattande granskning av vattenorganisationen. I april skrev en Sida-tjänsteman i ett underlag vi tagit del av:
”Vi kan sluta finansiera om det finns saker som bryter mot avtalet mellan Sida och GWP. Men det är ju hittills inte säkert att det är så.”
Myndighetens egna jurister hade övervägt om inte avtalet med vattenorganisationen borde avbrytas, enligt uppgifter till SvD.
Uppdraget att granska vattenorganisationen gick till revisionsbyrån KPMG som slog fast att GWP bröt mot Sidas villkor på flera områden. Till exempel: budgetregler som inte följts, saknade kvitton, brott mot resebestämmelser. Revisorerna konstaterade också att stora delar av personalen saknade förtroende för ledningen.
Sida ändrade form för bistånd
GWP:s nuvarande vd Alan Atkisson vill inte värdera KPMG-kritiken:
– Det är en fråga för Sida, huruvida de bedömde om vår organisation hade brutit mot avtalet på ett sätt som var så allvarligt att finansieringen skulle avbrytas, säger han och fortsätter:
– I dag jobbar vi väldigt hårt för att följa avtalet.
Sida stoppade aldrig utbetalningarna. Man ändrade i stället formen för biståndet. GWP får i dag 60 miljoner kronor för åren 2025–2026 i öronmärkt programstöd. Tidigare betalades samma summor ut som kärnstöd. Det vill säga en friare form av bistånd.
Åtgärden var en markering mot GWP, säger Maria van Berlekom som är enhetschef på Sida:s avdelning för Klimat och miljö:
– De uppfyllde inte kraven för att få kärnstöd. För att få det ska man kunna lita fullt ut på organisationen, säger hon.
Organisationen visade ”bättringsvilja”
Under KPMG:s granskning strömmade visselblåsarlarm in till revisorerna. Klagomålen sammanställdes i en lista med 46 punkter. De handlade om misstänkt korruption, jäv och repressalier. Men de allvarliga anklagelserna inkluderades sedan inte i slutrapporten till Sida.
När KPMG-granskningen låg klar på sommaren 2023 skickade revisorerna i stället listan med visselblåsarlarm separat till den svenska biståndsmyndigheten. Att anklagelserna inte inkluderats i granskningen förklarade KPMG så här:
Dra in alla bistånd till SIDA.
Hur många fler skandaler innan vi lägger ner SIDA. Ta dom miljarderna och lägg på välfärden istället. Officerarlöner och SSK lönerna måste ändå upp
Dags för en anti-korruptionsåklagare kanske?
—
Mer kontext om SIDA och korruption genom åren – Alla källor är SVT
—
[2024 – 40 000 jobb var bara 4 000 – felaktiga siffror i Sidas redovisning](https://www.tv4.se/artikel/7K4EQKenRjggibivmj8DEl/felaktiga-siffror-i-sidas-redovisning)
>40 000 arbetstillfällen i Etiopien som i själva verket var 4 000 jobb.
>
>17 000 jobb i Tanzania hade redovisats som resultat men var egentligen prognossiffror.
[2024 – Chef på Sida häktas misstänkt för grovt mutbrott och grovt bedrägeri](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sidachef-gripen-misstankt-for-grovt-mutbrott-och-grovt-bedrageri)
>Den misstänkta brottsligheten har skett både i ett afrikanskt land och i Stockholm, enligt häktningsframställan. Det afrikanska landet tog 2023 emot närmare en miljard kronor i bistånd från Sverige.
[2024 – Ambassadpersonal möttes av tomt kontor – 35 miljoner borta](https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ambassadpersonal-mottes-av-tomt-kontor-35-miljoner-borta)
>Snart står det klart att 35 miljoner kronor, som skulle gått till utsatta människor, är borta. Även terrängbilar som köpts in till verksamheten är försvunna.
[2024 – Biståndsprojekt avslutas – misstänkt korruption](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bistandsprojekt-avslutas-misstankt-korruption)
>7,3 miljoner kronor, som kommer från svenskt bistånd, inte har redovisats korrekt. Mycket tyder på att medlen har gått till korruption
>
>200 miljoner kronor skulle gå till ett projekt för att stödja småjordbrukare i Kenya. Hittills har 1,6 miljoner kronor betalats ut i projektet. Nu har Sverige avslutat stödet till projektet omedelbart
[2023 – Misstänkt korruption vid Sveriges ambassad i Nairobi – interna utredningar om brott pågår](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/misstankt-korruption-vid-sveriges-ambassad-i-nairobi-interna-utredningar-om-brott-pagar)
>Två högt uppsatta tjänstemän vid Sveriges ambassad i Nairobi utreds efter misstankar om korruption och att ha läckt känslig information. Personen har bland annat suttit i styrelsen för en fond som omsatte omkring 70 miljoner kronor 2021, och har tagit emot minst 50 miljoner kronor från Sida fram till 2015. Enligt uppgifter till SVT misstänker ambassaden denne för korruption och för att ha förskingrat stora summor pengar.
[2020 – Sida i biståndsprojekt med svartlistat bolag](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sida-i-bistandsprojekt-med-svartlistat-bolag)
>Trots att konsultbolaget Hifab International är svartlistade av Världsbanken för korruption har svenska myndigheter miljonprojekt med företaget.
[2015 – Sida får hård kritik – betalade ut miljoner till korruptionsprojekt](https://www.svt.se/nyheter/sida-far-kritik-fran-riksrevisionen)
>SIDA har betalat ut 43 miljoner kronor till ett projekt med korruption.
[2013 – Många fler korruptionsfall hos Sida](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-fler-korruptionsfall-hos-sida)
>Förra året inkom 120 anmälningar med misstankar om korruption och oegentligheter. Sida återkrävde i fjol runt 54 miljoner kronor i tio ärenden.
[2012 – Korruption i svenska biståndsprojekt](https://www.svt.se/nyheter/inrikes/korruption-i-svenska-bistandsprojekt)
>Femton projekt har specialgranskats. Riksrevisionens medarbetare har på plats följt upp vad pengarna använts till och funnit belägg för korruption i flera av dem.
[2007 – Korruption problem i många u-länder](https://www.svt.se/nyheter/korruption-problem-i-manga-u-lander)
>Det är inte första gången som Sida-projekt kopplas ihop med korruption, svinn och i vissa fall rena bedrägerier. Den välkände juristen och debattören Jesus Alcala dömdes för att ha förskingrat över en miljon kronor från ett biståndsprojekt som han ledde i Paraguay. I november 2005 avslöjades att Sida troligen utsatts för ett bedrägeri vid projekt i Kenya. Det handlade om summor upp till 20 miljoner kronor, som försvunnit under en tioårsperiod.
Snabb översyn av deras [årsredovisningar](https://www.gwp.org/en/learn/KNOWLEDGE_RESOURCES/Audited-Accounts/) gör det uppenbart varför problemen kommer till ytan nu.
Unrestricted financing dvs bidrag till GWP som ej är kopplade till specifika projekt har sjunkit från över 10 miljoner euro om året (peak 14+ MEUR 2014) till 5,5 MEUR förra året varav Sverige står för ca hälften. Verkar som att många länder slutar finansiera helt under de senaste åren, och nu står Sverige och Nederländerna för den absoluta merparten av all unrestricted financing.
Dvs, svineriet har helt uppenbart alltid varit där men nu är marginalerna så snäva att det blivit dels svårare att dölja och dels så har man behövt tränga ut personer från köttgrytan vilket har en tendens att få samma personer att plötsligt återfinna sin eh, integritet…