> Bråk, slagsmål, skrik, elever som byter platser eller hoppar upp på borden – det är vardag för många elever i mellanstadiet. Och stöket gör att var fjärde elev varje dag har svårt att koncentrera sig på lektionerna. Det visar SVT:s nya enkätundersökning.
> –Det är nästan alltid stökigt och pratigt i min klass, berättar en femteklassare.
hyakumanben on
Detta är konsekvensen när det är viktigare att sänka skatten än allt annat. Tänk på det i nästa val.
passionfruktspizza on
Det är för att varje klass alltid har en eller två så kallade damp-elever
rymdmajs on
Varför gör de inte bara som det var i slutet av 1900-talet igen, då sattes alla problembarn i en egen klass där de fick dampa loss utan att störa andra.
theotherforcemajeure on
“/…/ i många klassrum brister när det kommer till ledarskap och konflikthantering /…/”
Lärare ska inte behöva konflikthantera. Lärare ska vara lärare. Elever som inte kan sköta sig ska ut. Det spelar ingen roll hur mycket rätt du har till skolgång, du har fortfarande ingen rätt att förstöra någon annans skolgång.
Hur man bäst får ordning på ligisterna har jag dock inget bra förslag på, det får en expert lösa
*Men det ska inte vara på bekostnad av resterande elever*
[Ligist är ett bra ord. Vi borde använda det oftare]
munyb123 on
Intressant det här med brister i konflikthanteringen och ledarskap som även förbundsordföranden nämner. Hur löser man detta?
Jag sörjer fortfarande att Hamid Zafar visade sig vara icke-kosher då han var en så otroligt viktig röst i skoldebatten. Något han ofta påpekade var hur en stor del av eleverna/kulturerna där han var verksam (Mullsjö, ett utsatt område i Göteborg) hade ett helt annat behov av auktoriteter, något som inte direkt är förekommande i svensk kultur (jante, konsensus, platta organisationer m.m). Han lyfte t.ex i sitt sommarprat hur auktoritet i kombination med bland annat hårda nypor var en faktor till varför han lyckades lyfta sin skola.
Därför är det intressant att se hur systemet reagerar när lärare nyttjar sin auktoritet. I denna [debattartikel](https://www.dn.se/debatt/krankthetskulturen-i-skolan-urholkar-lararnas-auktoritet/) lyfter Hamid ett antal exempel på hur lärare fått tillrättavisningar när de brukat sin auktoritet (fysiskt eller verbalt).Några år på nacken men ger indikationer på att lärare är tämligen bakbundna.
Även intressant att se vad som händer när “stöket och bråket” dras till sin spets, både för lärare och elever. Vilka extremer ger detta upphov till?
*Jag har funderat länge på ett samtal jag blir kallad till under vårterminen av en chef. ”Vi blir oroliga för dig, du går på för hårt med eleverna. Vi ska förklara hur det funkar här ute. När du gör en anmälan till soc, ringer hem eller polisanmäler gör du dig till deras fiende. De kommer att börja hata dig, försöka sätta dit dig. De kommer prata om dig, när de hänger i någon trappa, i centrum, på gatan. Du vet inte vilka de känner. Om du vill ha ett råd: skippa de där anmälningarna. Vi vill inte att något händer dig.”*
*Första skoldagen var Lilla Gubben med. Karolina höll hårt i den prickiga mjukishästen. Hon hade klätt sig i sin finaste skira klänning med silvervolanger och ärmar som mynnade ut likt vingar. Ögonen lyste, precis som på första skolfotot. Men bara en bit in i terminen kom hon hem till mamma med tårar i ögonen och klagade på att det gjorde ont i öronen. Med hörselkåpor försökte hon ta sig igenom lågstadiet. Hon tyckte om att läsa och räkna. Hade lätt för sig. Var begåvad. Ändå blev hon de flesta dagar bara stående ensam i korridoren. På skolfotot i femman hade ögonen slocknat helt, och Karolina flyttades upp en årskurs för att komma bort från den stökigaste klassen.*
*************
*Efteråt räknade Desirée (mamma till Karolina) till att minst 30 vuxna måste ha funnits omkring Karolina.*
********
*Klassfotot i sjuan blev det sista för Karolina. Men eftersom Karolina uppnådde skolresultaten och inte störde någon annan i klassrummet gick hon under radarn med kåpor över öronen som insats. Att hon slutade äta i matsalen och sedan lågstadiet satt ensam i korridoren föranledde inga stödinsatser.*
Then-Tumbleweed3437 on
Orsaker: okontrollerad invandring, ineffektiv ekonomisk styrning, politisk aktivism inom förvaltning och skolenheter.
Myter: för låga skatter.
Athercus on
Man får vad man betalar för. Att få struktur i klassrummet är inte gratis. Det kräver ofta väldigt mycket extrajobb av läraren. Ifall det inte då finns någon uppbackning av annan personal, då den plockats bort, så blir utmaningen föe stor och kaoset är ett faktum. Man kan inte skära ner år efter år och förvänta sig samma resultat. Betygssystemet har gjorts om ännu en gång, men pengar är det inte tal om. Pinsam utveckling.
felstavadd on
Bristande föräldraansvar, aggressiva och hotfulla föräldrar, bristande stöd från ledningen. Det är sällan det är barnen i sig som är grundproblemet. Mvh anhöriga till lärare
Moderkakor on
Så här har det ju alltid varit över de senaste 30 åren, minns att det alltid gick ett eller två riktiga dampbarn i varje klass som fick ta timeout efter det dagliga utbrottet samtidigt som resten av grabbarna i klassen småflinade när man hörde t-rex vrålen ute i korridoren (tänk mellanstadiet). Ganska intressant att typ två av trettio barn lider av någon form av mental/social störning, undrar om det är genetiskt? De är iaf extremt resurskrävande om något.
KarlKarneval on
Grundproblemet är att vi har gett bort makten över vår skola till politiken. Det finns ett visst mått av företagsamhet i skolan tack vare friskolorna. Men i stort sett är det en förlegad bransch som inte lyssnar till konsumenternas behov dvs föräldrarnas
Peter-Niklas on
Vad är det som är så svårt? Bara hota barnen lite.
12 Comments
> Bråk, slagsmål, skrik, elever som byter platser eller hoppar upp på borden – det är vardag för många elever i mellanstadiet. Och stöket gör att var fjärde elev varje dag har svårt att koncentrera sig på lektionerna. Det visar SVT:s nya enkätundersökning.
> –Det är nästan alltid stökigt och pratigt i min klass, berättar en femteklassare.
Detta är konsekvensen när det är viktigare att sänka skatten än allt annat. Tänk på det i nästa val.
Det är för att varje klass alltid har en eller två så kallade damp-elever
Varför gör de inte bara som det var i slutet av 1900-talet igen, då sattes alla problembarn i en egen klass där de fick dampa loss utan att störa andra.
“/…/ i många klassrum brister när det kommer till ledarskap och konflikthantering /…/”
Lärare ska inte behöva konflikthantera. Lärare ska vara lärare. Elever som inte kan sköta sig ska ut. Det spelar ingen roll hur mycket rätt du har till skolgång, du har fortfarande ingen rätt att förstöra någon annans skolgång.
Hur man bäst får ordning på ligisterna har jag dock inget bra förslag på, det får en expert lösa
*Men det ska inte vara på bekostnad av resterande elever*
[Ligist är ett bra ord. Vi borde använda det oftare]
Intressant det här med brister i konflikthanteringen och ledarskap som även förbundsordföranden nämner. Hur löser man detta?
Jag sörjer fortfarande att Hamid Zafar visade sig vara icke-kosher då han var en så otroligt viktig röst i skoldebatten. Något han ofta påpekade var hur en stor del av eleverna/kulturerna där han var verksam (Mullsjö, ett utsatt område i Göteborg) hade ett helt annat behov av auktoriteter, något som inte direkt är förekommande i svensk kultur (jante, konsensus, platta organisationer m.m). Han lyfte t.ex i sitt sommarprat hur auktoritet i kombination med bland annat hårda nypor var en faktor till varför han lyckades lyfta sin skola.
Därför är det intressant att se hur systemet reagerar när lärare nyttjar sin auktoritet. I denna [debattartikel](https://www.dn.se/debatt/krankthetskulturen-i-skolan-urholkar-lararnas-auktoritet/) lyfter Hamid ett antal exempel på hur lärare fått tillrättavisningar när de brukat sin auktoritet (fysiskt eller verbalt).Några år på nacken men ger indikationer på att lärare är tämligen bakbundna.
Även intressant att se vad som händer när “stöket och bråket” dras till sin spets, både för lärare och elever. Vilka extremer ger detta upphov till?
[exempel](https://www.dn.se/kultur/vesna-prekopic-den-storsta-skammen-som-vuxen-ar-att-bli-slagen-av-barn/) från Vesna Prekopic som var med och startade en högstadieskola i ett utsatt område präglat av oordning. Från Vesnas artikel:
*Jag har funderat länge på ett samtal jag blir kallad till under vårterminen av en chef. ”Vi blir oroliga för dig, du går på för hårt med eleverna. Vi ska förklara hur det funkar här ute. När du gör en anmälan till soc, ringer hem eller polisanmäler gör du dig till deras fiende. De kommer att börja hata dig, försöka sätta dit dig. De kommer prata om dig, när de hänger i någon trappa, i centrum, på gatan. Du vet inte vilka de känner. Om du vill ha ett råd: skippa de där anmälningarna. Vi vill inte att något händer dig.”*
Annat [exempel](https://www.svd.se/a/KMrwly/flickan-i-korridoren-karolina-12-tog-sitt-liv) om Karolina, en mycket tragisk historia om hur en bristande skolmiljö ledde till en alldeles för tidig bortgång. Från artikeln:
*Första skoldagen var Lilla Gubben med. Karolina höll hårt i den prickiga mjukishästen. Hon hade klätt sig i sin finaste skira klänning med silvervolanger och ärmar som mynnade ut likt vingar. Ögonen lyste, precis som på första skolfotot. Men bara en bit in i terminen kom hon hem till mamma med tårar i ögonen och klagade på att det gjorde ont i öronen. Med hörselkåpor försökte hon ta sig igenom lågstadiet. Hon tyckte om att läsa och räkna. Hade lätt för sig. Var begåvad. Ändå blev hon de flesta dagar bara stående ensam i korridoren. På skolfotot i femman hade ögonen slocknat helt, och Karolina flyttades upp en årskurs för att komma bort från den stökigaste klassen.*
*************
*Efteråt räknade Desirée (mamma till Karolina) till att minst 30 vuxna måste ha funnits omkring Karolina.*
********
*Klassfotot i sjuan blev det sista för Karolina. Men eftersom Karolina uppnådde skolresultaten och inte störde någon annan i klassrummet gick hon under radarn med kåpor över öronen som insats. Att hon slutade äta i matsalen och sedan lågstadiet satt ensam i korridoren föranledde inga stödinsatser.*
Orsaker: okontrollerad invandring, ineffektiv ekonomisk styrning, politisk aktivism inom förvaltning och skolenheter.
Myter: för låga skatter.
Man får vad man betalar för. Att få struktur i klassrummet är inte gratis. Det kräver ofta väldigt mycket extrajobb av läraren. Ifall det inte då finns någon uppbackning av annan personal, då den plockats bort, så blir utmaningen föe stor och kaoset är ett faktum. Man kan inte skära ner år efter år och förvänta sig samma resultat. Betygssystemet har gjorts om ännu en gång, men pengar är det inte tal om. Pinsam utveckling.
Bristande föräldraansvar, aggressiva och hotfulla föräldrar, bristande stöd från ledningen. Det är sällan det är barnen i sig som är grundproblemet. Mvh anhöriga till lärare
Så här har det ju alltid varit över de senaste 30 åren, minns att det alltid gick ett eller två riktiga dampbarn i varje klass som fick ta timeout efter det dagliga utbrottet samtidigt som resten av grabbarna i klassen småflinade när man hörde t-rex vrålen ute i korridoren (tänk mellanstadiet). Ganska intressant att typ två av trettio barn lider av någon form av mental/social störning, undrar om det är genetiskt? De är iaf extremt resurskrävande om något.
Grundproblemet är att vi har gett bort makten över vår skola till politiken. Det finns ett visst mått av företagsamhet i skolan tack vare friskolorna. Men i stort sett är det en förlegad bransch som inte lyssnar till konsumenternas behov dvs föräldrarnas
Vad är det som är så svårt? Bara hota barnen lite.