Innanzitutto devo dire che sono diventato sempre più scettico nei confronti delle scuole indipendenti. Mi piace il fatto che non si possa comprare un posto (cioè un posto scolastico viene assegnato in base al luogo in cui si vive) facendo sì che tutti i ricchi si trasferiscano dove ci sono buone scuole e garantendo così una buona scuola ai loro figli. Ma ora non funziona nella pratica
Gli svantaggi delle scuole charter sono stati discussi così tanto che non entrerò nell’argomento qui.
In Norvegia vige il principio di prossimità (i bambini hanno un posto nella scuola più vicina) per la scuola primaria e al liceo si basa sui voti (almeno a Oslo).
Ad ogni modo, ci sono state alcune discussioni sull’inflazione dei voti, cosa che abbiamo fatto anche noi.
È abbastanza ragionevole supporre che l’inflazione scolastica non dipenda esclusivamente dalla riforma della scuola gratuita. Tuttavia, immagino che siano le scuole indipendenti a trarne vantaggio.
Quali sono i tuoi pensieri a riguardo? Sono sinceramente curioso perché sono stato positivo, diventando sempre più negativo. Per inciso, vengo dalla campagna, quindi non ho esperienza pratica di scuole indipendenti.
Includo un articolo dell’Aftenposten, poiché presumo che non tutti si iscrivano, pubblicherò il contenuto nei commenti.
I Norge är det också betygs inflation utan friskolor, varför?
byu/bagge insweden
di bagge
11 Comments
Jag ber om ursäkt för särskrivningen, herregud. Det var autokorrekt
Också betygsystemet är 1-6 där 6 är högst.
Året 1999 var Elisabeth Lie en sensasjon.
Hun ble kåret til «årets elev» ved Oslo handelsgym, og applausen runget under den høytidelige seremonien i gymsalen.
Piken med perleøredobber fikk oppslag i Aftenposten for bragden: Som den eneste på skolen fikk hun kun seksere i standpunktkarakter.
Én generasjon senere – i 2024 – ville ikke Lie vært like unik.
De siste 15 årene har antall toppkarakterer på norske elevers vitnemål eksplodert, viser tall A-magasinet har hentet inn og analysert.
Andelen seksere i fellesfagene har økt med 150 prosent.
Lærere i skvis
En fredag ettermiddag nå i september haster lektor Karoline Torkildsen inn i et klasserom på Ullern videregående skole. Om litt skal elevene testes i revolusjonshistorie. I løpet av helgen skal hun, hjemme fra sin egen stue, sende dem karakteren.
Elevene ramler ned på stoler som står rundt høye barbord.
– Husk at ikke alle får karakteren 6 selv om dere drømte om det og skrev det i ambisjonsdialogen, sier hun høyt.
Torkildsen stålsetter seg for reaksjonene. Når hun ikke deler ut toppkarakteren, en sekser, kommer reaksjonene.
Hun viser e-poster hun har fått:
Jeg gjør nå som deg, den gangen du ba om høyere lønn da du startet å jobbe:
Jeg trenger et godt snitt ut av dette semesteret for å få så gode sjanser som mulig på å komme inn der jeg har søkt.
Selv om jeg ser at sjansen kanskje er litt liten, har jeg veldig lyst til å få en 6er!
Gi meg beskjed om det er noe jeg kan gjøre for å heve karakteren min.
– Jeg får høre at jeg ødelegger fremtiden deres. At jeg står i veien for dem og drømmestudiet. At det er jeg som sørger for at de faller utenfor, sier hun.
Det hender det kommer en telefon eller en e-post fra en mamma eller pappa også. Torkildsen har jobbet som lektor i ti år og underviser i norsk og historie. Hun er også 2. nestleder i Norsk Lektorlag. Presset har eskalert, forteller hun.
Og dette presset er fryktelig ubehagelig og tøft å stå i. Det er utmattende å møte elever som krever disse tingene hele tiden.
Ullern videregående skole er en av de såkalte toppskolene i Oslo. Ved disse skolene er hver tredje karakter nå «6». Det gjelder fellesfagene.
Torkildsen merker et økende krav til at flere skal bestå. Når flere får 2, skyves dermed karakterskalaene oppover, påpeker hun.
– Den gamle 2-ern er i dag en 3-er, sier hun.
– Karakterpoeng er det alt handler om. Elevene er fanatisk opptatt av det.
Sekserinflasjon?
Kurver til himmels – det ligner en suksesshistorie. Men forskere, lærere og professorer A-magasinet har snakket med, sier det samme som Torkildsen. Noe skurrer.
Toppkarakterene sitter for løst, mener flere. De kaller det en «sekserinflasjon».
– Hvis dette fortsetter, kan vi i et worst case scenario ikke lenger stole på karakterene, sier Henning Fjørtoft, professor ved NTNU.
Ja visst men dom är ju iallafall kempebra i skolan medan våra elever är helt keffa bre
Detta är bara baserat på mina erfarenheter från min egen skolgång och att jag har jobbat som outbildad lärare. Jag tror det handlar mycket om betygsystemet, jag kände att det blev lättare att få högre betyg med de nya betygsystemet som kom där med lgr 11 (2011). Känns som att det delades ut fler A än det delades ut MVG.
Sen tycker jag egentligen inte att vi ska fokusera på betygsinflationen utan tycker vi ska fokusera på att kunskapsnivån har sänkts.
Jag tror egentligen att det handlar om en förändring i synen på vad en skola är.
Jag inbillar mig att man för 30 år sedan fortfarande såg på skolan som en institution, en seriös myndighet som utövar makt. Och att rektorer, politiker och skolchefer brydde sig ganska lite om vilka betyg eleverna fick. Fick eleverna dåliga betyg var det i princip ett moraliskt fel hos eleven.
Sedan dess har mycket förändrats. Vi medborgare har inte längre samma respekt för samhällets institutioner, utan ser istället det som att det är de som ska serva oss. Vi ska ha makten över dem och inte tvärtom. Det går gäller i hög grad även skolan. Dessutom har fokuset på NPM och nyckeltal gjort att alla beslutsfattare i hela kedjan prioriterar att ge så bra betyg som möjligt. Inte minst handlar detta om att konkurrera om elever och i förlängningen också skattebetalare.
Den enklaste lösningen är troligen, friskolor eller ej, att ta bort det fria skolvalet och därefter förbjuda föräldrar att ägna sig åt otillbörlig påverkan mot lärarna. Ett annat problem är att kommunerna helt enkelt är för dåliga huvudmän för skolan. De flesta av Sveriges 290 kommuner klarar helt enkelt inte av att driva skola på ett tillräckligt bra sätt.
Betygsinflation är beroende av betygssystemet.
Har vi ett s k kunskapsbaserad system. Då får vi inflation.
Skulle vi införa ett normaliserat betygssystemet, då får vi ingen inflation.
Redan idag har vi det första stycket. Fast i form av att friskolor väljer elever beroende på var de lägger skolan (vilket bostadsområde). Med den ökade boendesegregationen blir det mer och mer så att segregationen ökar i skolan med.
Vi måste komma ihåg att friskolornas främsta uppgift är att tjäna pengar till sina ägare. Vilket tydligt klargjordes när Akelius ville köpa Academedia och återinvestera vinster i lärartäthet. Något som gjorde att säljaren och aktieägarna gick i taket. Köpet blev inte av.
Jag tror att betygsinflationen har flera orsaker, varav friskolorna är en. En annan är att föräldrar är väldigt mycket mer krävande nu än de har varit, inte av barnen alltså utan av skolan. De klagar på resultat som de inte tycker motsvarar deras bild av deras barn, de går över lärarens huvud om den inte ger med sig och så.
Sen är det ju tydligt att lärarna och övrig skolpersonal har mindre tid nu, fler barn i klasser och grupper med mindre personal och allt mer ansvar på läraren. Exempelvis går min son i tvåan, de är 30 barn på en lärare med hjälp av fritidspersonal emellanåt, när jag gick i tvåan på åttiotalet var det tretton barn med samma personal och andra lärare i olika specifika ämnen. Idrottsläraren fick sparken till denna terminen så den vanliga läraren får nu hantera det, vilket resulterat i att de bara har idrott en gång i veckan även om det på schemat står två gånger, den andra får de bara leka ute på egen hand typ. Med en sådan situation så orkar inte personalen ta strider på samma sätt, eller sätta sig in i alla individuella behov lika bra och så, och då blir kvaliteten sämre även på betygssättningen.
Jag vill minnas att ett av motiven för att införa den relativa betygsskapan 1-5 (lgr 80) var att motverka betygsinflationen. 🤔
Jag är övertygad om att det handlar om incitamentstrukturen.
I Sverige finns nu egentligen endast två instanser som är intresserade av att betygen är korrekta, Skolinspektionen och den institution som tar emot eleven. Av dem är det bara Skolinspektionen som har något verktyg för att åstadkomma något. Dessutom är det lite svarte Petter problem för mottagande institution. Ingen vill ta hand om problemet det är lättast att försöka skyffla det vidare.
Det är givet om lärarnas prestation och lön är kopplat till elevernas betygsutveckling. I Sverige mäts också Skolan i sig ofta på det sättet, så rektor har inget incitament att ändra heller. Eleven använder det för konkurrens i ansökan om vidareutbildning och jobb de vill gärna att det ska vara så högt det går samma med föräldrarna.
Tydligen sätter outbildade lärare högre betyg
https://www.forskning.se/2022/10/13/outbildade-larare-en-orsak-till-gladjebetyg-i-friskolor/
Och det har vi ju fler av idag, jag vet inte hur det ser ut i Norge på den punkten.
Finns friskolor I Norge .Och de är reglerade genom privatskoleloven.
Tex i Oslo där man måste söka och bli godkänd https://www.montessori.no/
Mina två barn går även i privat i Norge men utanför oslo en går i barnskola och den andra vidergående.
Vi har sökt och betalat för det