Kryptovalutor som bitcoin har ett riktigt uppsving för stunden, starkt påhejade av Donald Trump och hans allierade Elon Musk. De digitala valutorna används som investeringar och betalningsmedel och i skrivande stund värderas en enda bitcoin till runt 1 miljon kronor.
Krypovalutor går även hem hos kriminella eftersom det ökar möjligheterna att dölja tillgångar och undvika myndigheternas blickar.
– Det är ett stort problem för oss, även i att veta hur man ska hantera det här, konstaterar Johannes Paulson som är nationell samordnare mot brott på Kronofogden.
Det är han och hans kollegors uppgift att kartlägga skulder och utmäta tillgångar hos såväl brottslingar som andra medborgare. Just kryptovalutor drar inte in de största summorna, och det finns en förklaring till det.
– Vi har problem med att hitta dem eftersom det inte finns något centralregister eller banker att fråga, säger Johannes Paulson.
Han berättar att de, med hjälp av polisen, i stället försöker snoka reda på pengarna med andra metoder, exempelvis genom att gräva i datorer. Men även om de hittar den digitala plånboken återstår utmaningen att knäcka koden för att komma åt valutorna.
Och de kriminella är i regel inte så villiga att lämna ifrån sig sina lösenord.
– Men folk är rätt slarviga så det kan finnas på lösa lappar här och där, eller under musmattorna. Så det är inte omöjligt att få fram det, säger Johannes Paulson.
Kronofogden brukar stycka upp bitcoins i mindre delar för att sedan sälja dem på auktion. I år har de utmätt 6,26 bitcoins, motsvarande runt 6,5 miljoner kronor, och förra årets såldes 1,12 bitcoin. Även valutan ethereum har auktionerats ut.
– Intresset är jättestort. Högstbjudande vinner och det brukar ligga precis under marknadspris, ungefär som när vi säljer guld.
Det mesta kommer in via polisen, och myndigheten fick bland annat in 36 bitcoins från en man som dömts för att ha drivit narkotikahandelssajten Flugsvamp 2.0. De fick senare lämna tillbaka en stor del eftersom skulden inte var så stor.
– Det var innan den stora värdeökningen av bitcoin kom men det var ändå väldigt mycket som fick återlämnas. Åklagarna har haft problem att hantera bitcoin och förverkande, säger Johannes Paulson som uppfattar att det blivit bättre.
Nu är planen att börja växla in krypton i stället för att sälja den.
Det är bilar, kontanter och dyra märkesvaror som drar in de största summorna. Något som ligger Johannes Paulson varmt om hjärtat är den nya satsningen där polisen hjälper till att utmäta kriminellas tillgångar. Ibland är Kronofogdens personal med, annars sker det på distans, och Johannes Paulson har berättat att polisen kan ringa om nätterna för att få hjälp att bedöma om prylarna är äkta eller inte.
– Vi utmätte en Tesla nyss och passerade 100 miljoner kronor i utmätt gods på distans i år, det är rekord för oss. Förra året låg det på 93 miljoner kronor.
Med det sagt har de bara skrapat på ytan ännu.
– Utmaningen är att gå mot dem som är högre upp i näringskedjan och inte visar upp sina saker på gatan.
1 Comment
Kriminellas kryptovalutor gäckar Kronofogden
Kriminellas kryptovalutor har blivit en utmaning för Kronofogden som kämpar för att spåra dolda tillgångar.
Men efter beslag auktioneras den digitala valutan ut till högstbjudande – vilket drar in miljoner.
– Intresset är jättestort, säger myndighetens Johannas Paulson.
Kryptovalutor som bitcoin har ett riktigt uppsving för stunden, starkt påhejade av Donald Trump och hans allierade Elon Musk. De digitala valutorna används som investeringar och betalningsmedel och i skrivande stund värderas en enda bitcoin till runt 1 miljon kronor.
Krypovalutor går även hem hos kriminella eftersom det ökar möjligheterna att dölja tillgångar och undvika myndigheternas blickar.
– Det är ett stort problem för oss, även i att veta hur man ska hantera det här, konstaterar Johannes Paulson som är nationell samordnare mot brott på Kronofogden.
Det är han och hans kollegors uppgift att kartlägga skulder och utmäta tillgångar hos såväl brottslingar som andra medborgare. Just kryptovalutor drar inte in de största summorna, och det finns en förklaring till det.
– Vi har problem med att hitta dem eftersom det inte finns något centralregister eller banker att fråga, säger Johannes Paulson.
Han berättar att de, med hjälp av polisen, i stället försöker snoka reda på pengarna med andra metoder, exempelvis genom att gräva i datorer. Men även om de hittar den digitala plånboken återstår utmaningen att knäcka koden för att komma åt valutorna.
Och de kriminella är i regel inte så villiga att lämna ifrån sig sina lösenord.
– Men folk är rätt slarviga så det kan finnas på lösa lappar här och där, eller under musmattorna. Så det är inte omöjligt att få fram det, säger Johannes Paulson.
Kronofogden brukar stycka upp bitcoins i mindre delar för att sedan sälja dem på auktion. I år har de utmätt 6,26 bitcoins, motsvarande runt 6,5 miljoner kronor, och förra årets såldes 1,12 bitcoin. Även valutan ethereum har auktionerats ut.
– Intresset är jättestort. Högstbjudande vinner och det brukar ligga precis under marknadspris, ungefär som när vi säljer guld.
Det mesta kommer in via polisen, och myndigheten fick bland annat in 36 bitcoins från en man som dömts för att ha drivit narkotikahandelssajten Flugsvamp 2.0. De fick senare lämna tillbaka en stor del eftersom skulden inte var så stor.
– Det var innan den stora värdeökningen av bitcoin kom men det var ändå väldigt mycket som fick återlämnas. Åklagarna har haft problem att hantera bitcoin och förverkande, säger Johannes Paulson som uppfattar att det blivit bättre.
Nu är planen att börja växla in krypton i stället för att sälja den.
Det är bilar, kontanter och dyra märkesvaror som drar in de största summorna. Något som ligger Johannes Paulson varmt om hjärtat är den nya satsningen där polisen hjälper till att utmäta kriminellas tillgångar. Ibland är Kronofogdens personal med, annars sker det på distans, och Johannes Paulson har berättat att polisen kan ringa om nätterna för att få hjälp att bedöma om prylarna är äkta eller inte.
– Vi utmätte en Tesla nyss och passerade 100 miljoner kronor i utmätt gods på distans i år, det är rekord för oss. Förra året låg det på 93 miljoner kronor.
Med det sagt har de bara skrapat på ytan ännu.
– Utmaningen är att gå mot dem som är högre upp i näringskedjan och inte visar upp sina saker på gatan.